Mirakelmetoden del 1: brottet
Kaliber11 Maalis 2016

Mirakelmetoden del 1: brottet

Att kunna kommunicera är en mänsklig rättighet. Om du inte kan prata ska samhället hjälpa dig göra din röst hörd. Det finns olika metoder för det här. En del är kontroversiella. Del 1: brottet

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att kunna kommunicera är en mänsklig rättighet. Om du inte kan prata så ska samhället göra allt det kan för hjälpa dig göra din röst hörd på annat sätt. Man kan till exempel använda bilder, tecken eller talapparater. Vissa sådana här metoder är vedertagna. Andra mer kontroversiella.

Det här är berättelsen om en sådan metod. Första delen: Brottet.

Jag är hemma hos Flemming i hans hus i Göteborg.

– Du fick kortet på Becca va?

Ja, jättefint. Från snön.

– Ja just det. Jag har ju väldigt mycket fina kort på henne också.

Vi har gått ner på bottenvåningen, där Flemming har sin tandläkarpraktik. Han tar fram pärmar där han sparat all sin dokumentation som handlar om ett av de hemskaste brotten man kan bli anklagad för. Det är just det vi ska prata om. Det börjar hösten 2012.

Anklagelser om sexövergrepp

– Min son, som var god man för Rebecca, han fick då ett meddelande från tingsrätten där advokat Anna, ja, vi kan kalla henne bara advokat Anna, hade utsetts till målsägarbiträde för Rebecca i ett fall som rörde sexuellt umgänge med avkomling. Vi blev ju helt… vad är detta?

– Det var väl inte mening att jag skulle få veta något överhuvudtaget, men sexuellt umgänge med avkomling, det var väl pappan då i första hand som skulle vara misstänkt.

Pappan är alltså Flemming. Och för att tala i klarspråk: sexuellt umgänge med avkomling, betyder i det här fallet att Flemming misstänks för att ha förgripit sig på sin då 19-åriga dotter Rebecca.

– Uppgifterna var ju att hon hade berättat om övergrepp. Och då gör vi som vi brukar att vi ska höra den som sagt sig vara utsatt för det här, det vill säga målsägande, säger åklagare Stefan Lind, som var förundersökningsledare för det här fallet.

– Det blev väl i viss mån en liten överraskning när förhörsledaren, polisen, tog in henne och skulle prata med henne.

Kunde bara några få ord

Rebecca föddes med en ovanlig kromosomförändring. En så kallad ringkromosom på tjugoförsta kromosomparet. Det betyder att hon har en grav utvecklingsstörning och inte heller har något tal. Pappa Flemming förklarar.

– I Beccas fall så var hon kanske på en två-treårings nivå mentalt. Jag tror hon hade kanske en 30-40 ord och hälften av dem var namn. Och hon hade ju svårt att säga vissa saker. Mamma och pappa kunde hon säga men sen när hon skulle säga Thomas, som var fritidsledare, så sade hon ”Goff” och när hon skulle säga Sanna, som också var fritidsledare, så kallade hon Sanna för ”Ash”, berättar Flemming.

Jag läser i Rebeccas vård- och omsorgsinsatser under den här tiden. Där står att hon behöver stöd med allt i det dagliga livet. Och så finns fyra mål för vårdinsatserna uppsatta. Ett av målen är överstruket som om det redan uppfyllts: att hon ska känna sig trygg i sin lägenhet på stödboendet där hon bor i veckorna. De andra tre målen är inte överstrukna: att Rebecca ska kunna göra saker själv, kunna kommunicera med andra och begripa sin vardag.

– Vi brukar när det gäller den här typen av ärenden, antingen när det är barn som är utsatta eller när det är människor som har olika handikapp, framförallt mentala handikapp, så brukar vi spela in förhören på video. Vilket vi också gjorde, berättar åklagare Stefan Lind.

"Då är det videoförhör, kompletterande förhör, i K-nummer 178768 för -12, Västra Götaland, Lkp Gbr Ut. Hörd person: Rebecca, målsägande." (Ur polisens videoförhör med Rebecca den 18 december 2012).

– Och sen framkom det då i det första förhöret att hon inte pratade om det här utan att hon hade en personlig assistent som hjälpte henne att skriva ner sin berättelse på en dator, fortsätter Stefan Lind.

"Det blev ju inte riktigt som vi trodde"

"Elevassistenten översätter efterhand som Rebecca visar, och assisterar med sin hand under hela förhöret. Förhöret videoinspelas. Närvarande är också kammaråklagare Stefan Lind." (Ur polisens videoförhör med Rebecca den 18 december 2012).

– Det blev ju inte riktigt som vi trodde från början då. Vi var väl säkra på att vi skulle göra ett videoförhör direkt i och med att vi fick en uppfattning om att det fanns ett handikapp här. Men inte att det skulle vara på det här sättet. Det tror jag inte vi förstod från början.

Polisanmälan om att Rebecca ska ha utsatts för sexuella övergrepp av sin pappa kommer från hennes skola. Sättet som det här har kommit fram på är genom en då ny metod på skolan som de börjat använda sig av bland elever som inte kan kommunicera genom att prata.

– Tidigt på våren 2012, vill jag minnas, fick jag besked från skolan att de introducerat en ny metod med datorkommunikation med eleverna. Och den kallades för FC, facilitated communication.

Flemming berättar om hur han först kom i kontakt med den här metoden, som heter faciliterad kommunikation på svenska. Det är Rebeccas elevassistent i skolan som visar hur det fungerar.

– Hon tog Rebeccas hand. Och vi stod bakom Rebecca då, och Rebecca satt framför datorn och tangentbordet. Och bara för att vi stod bakom så vred Rebecca på huvudet 180 grader och tittade på oss som stod bakom. Under tiden så daskar den här runt med Rebeccas hand på tangentbordet och efteråt säger hon att ”det här har Rebecca skrivit”. Och ut kommer då ett ganska grammatiskt intakt referat om vinterfåglar. Och i Rebeccas vokabulär så ingick inte sidensvansar, domherrar, bofinkar, talgoxar och vad det nu var. Och att hon tyckte bättre om vinterfåglar än sommarfåglar. Alltså, vi fattade ju att det var ju inte Rebecca som hade skrivit, säger Flemming.

Kontroversiell metod

Flemming och hans äldsta son, Rebeccas storebror som också var god man för Rebecca, säger att de inte trodde på metoden men att de höll god min.

– Vi är positiva ändå, det kan väl inte hända något, det kan väl inte göra någon skada i alla fall? Kom vi överens om då. Men det visade sig ju sen vara helt fel, säger Flemming.

Faciliterad kommunikation går ut på att en stödperson, en så kallad faciliterare, hjälper den som inte kan prata att uttrycka sig genom att fysiskt stödja personen. Vanligen genom att beröra personens hand, handled eller underarm så att personen med hjälp av det här fysiska stödet kan peka på till exempel en bokstavstavla eller skriva på ett tangentbord. Det är en kontroversiell metod som figurerat i flera länder ända sedan 70-talet. Runt 2010-2011 introducerades metoden i flera särskolor i Göteborg av personer med koppling till antroposofisk läkepedagogik.

– Och de gav också kurser för föräldrar, säger Flemming.

Flemming tror alltså inte på metoden. Men Rebeccas mamma Catharina var lite mer positiv. Rebeccas föräldrar är skilda och har under den här tiden hand om henne varannan helg.

– Jag gick ju på de här kurserna med FC och jag kunde se de andra barnen. Jag blev helt förvånad över vissa grejer som de andra barnen kunde uttrycka, säger Catharina.

Hon övar lite grand på faciliterad kommunikation med Rebecca.

– Alltså det var ju så att hon hade sådana här bokstäver och så skulle man föra hennes hand, eller hålla den lätt, och så skulle hon peka och så. Det hände ändå vissa grejer som jag tyckte var väldigt konstigt som ändå stämde.

Hon minns särskilt en gång.

– Det var en lärare som hade brutit armen och det hade jag ingen aning om va. Och det kom också fram när jag höll på med henne, med FC. Då frågade hon mig om den här läraren var bra i armen, berättar hon vidare.

Liknande saker här hände vid ett par tillfällen säger Catharina. Hon tror inte att hennes ex-make har begått några sexuella övergrepp mot deras dotter. Men trots att de anklagelserna kom fram just genom faciliterad kommunikation är hon inte helt emot metoden. Hon vet inte hur hon annars skulle kunna förklara vissa av sakerna som kom fram när hon övade med Rebecca.

Kan det vara så att det är du som på något sätt fått fram de här orden när du skrev med Rebecca och samma sak för de andra föräldrarna? På något undermedvetet plan?

– Nej, jag vet inte. Jag vet inte vad jag ska svara på det. Jag vet inte. Hur skulle jag kunna skriva och fråga angående hennes lärare om hon har brutit armen. Jag hade ingen aning om det, förstår du?

Socialstyrelsen avråder

2010, två år innan Flemming blir misstänkt för sexuella övergrepp på sin dotter som har en grav utvecklingsstörning, så har Socialstyrelsen gjort en inspektion på ett boende för ungdomar med funktionsnedsättningar som använde faciliterad kommunikation. Slutsatsen efter den inspektionen var att Socialstyrelsen tills vidare avråder från att använda metoden i väntan på en större kartläggning.

Och i maj, fem månader innan skolan anmäler Flemming, så går Sahlgrenska Universitetssjukhusets DART-enhet ut med en skrivelse där de bestämt avråder från metoden. DART är ett kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning och där jobbar logopeder, specialterapeuter och pedagoger. Så här skriver de om FC som faciliterad kommunikation ofta förkortas:

"Att använda FC strider mot vetenskapligt grundad metodik och god praktisk erfarenhet, och är att ge sig ut på mycket djupt vatten. Personer med kommunikationssvårigheter har rätt till egen självständig kommunikation! Det är alltid detta vi måste sträva mot. Det finns inga genvägar eller mirakelmetoder – hur gärna vi än skulle önska." (Ur ”Användning av faciliterad kommunikation”, DART 30 maj 2012)

Trots att de här är känt när förundersökningsledaren och åklagaren Stefan Lind kallar Rebecca till förhör så förhörs hon med just faciliterad kommunikation.

– Vi kunde ju inte förhindra henne att berätta på det sättet som hon behövde berätta. I det här fallet hade vi ju inget val. Om vi skulle vi få hennes berättelse så var det på här sättet eller inget sätt, säger han.

Och den som stöder Rebeccas arm under polisförhöret är samma elevassistent som skrev med henne när de misstänkta övergreppen först kom fram på skolan.

Du säger ”det sätt som hon skriver och berättar på”, men egentligen så vet inte du om det är målsäganden eller skrivaren som är upphov till det här, eller?

– Nej, teoretiskt är det naturligtvis så att vi inte kan vara säkra på det, säger Stefan Lind.

Säger "mamma", skriver "pappa"

Polisens andra förhör med Rebecca hålls den 18 december 2012. Förhörsledaren börjar med att fråga hur Rebecca har haft det efter det första polisförhöret.

Elevassistenten håller Rebeccas högra hand i vad som ser ut att vara ett stadigt grepp så att bara hennes pekfinger sticker ut. Elevassistenten för först Rebeccas pekfinger över den nedskrivna frågan på dataskärmen. Sedan flyttar de ner till tangentbordet och deras händer rör sig hackigt fram och tillbaka över tangenterna.

Jag kan inte säga helt säkert vem det är som styr, men jag kan säga att Rebecca verkar fullt upptagen med annat än att skriva. Hon pillar sig i ansiktet, pillar på sina glasögon, vänder sig om och tittar bakåt. Vid ett tillfälle börjar hon fingra på ett par hörlurar som hänger över skrivbordslampan på bordet. Allt medan hennes och elevassistentens händer fortsätter slå på tangenterna. Hon låter ibland, gör ljud. Och ibland hör man hela ord lite tydligare, som här:

"Rebecca: Mamma…

Elevassistenten: Pappa. Jag har varit hos pappa."

(Ur polisens videoförhör med Rebecca den 18 december 2012)

Vad får du för intryck när du ser det här nu?

– Ja, nu när man ser det igen så ser man ju tydligt att dels så tittar hon inte särskilt mycket på varken den som skriver, eller hjälper henne skriva, hon tittar inte på skärmen eller på tangentbordet. Och säger tydligt vid ett ställe ”mamma” medan den som skriver säger ”pappa” och skriver ”pappa”. Och man kan naturligtvis fundera på varför det blir den typen av missförstånd då, för ett av de få orden hon sade tydligt var ju ”mamma” faktiskt, säger åklagare Stefan Lind.

Så, hur löd hela svaret på frågan hur Rebecca haft det sen sist? Så här står det i det utskrivna polisförhöret:

"Det har varoit bra jag har varitn hos pappa och han har hotat mig med att jag ska få en fin present lom jag ine berättgzar mer om detta som han gjort ,med mig” (Ur polisens utskrivna förhör med Rebecca den 18 december 2012)

Det här var första delen av Kalibers poddserie Mirakelmetoden. Fortsätt lyssna i appen Sveriges Radio Play eller via Kalibers Facebooksida. Del 2 publiceras måndag den 14 mars.

Reporter: Mikael Sjödell

Producent: Annika H Eriksson

Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Jaksot(590)

Farliga läkare – år av misstag: ”Det här överlever man inte” | Del 1/2

Farliga läkare – år av misstag: ”Det här överlever man inte” | Del 1/2

Under nio år kommer det in anmälningar om läkaren. Han är inte patientsäker. Trots att IVO utreder och ger läkaren kritik så kan han fortsätta jobba på som vanligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En bil vinglar fram och tillbaka på motorvägen i mörkret. Den kör ut mot vägrenen. Sen in mot räcket. Tillbaka mot vägrenen. För att nästan kollidera med en bil som kör om.Bilen kör i 30 km i timman. Sen i 110, fram och tillbaka i ryckiga hastigheter.När polisen får stopp på bilen, får de hjälpa till att bära mannen ur förarsätet. Han säger att han är läkare. På väg från sitt jobb på vårdcentralen.Han har svårt att stå upp och somnar till ibland när polisen pratar med honom.– Det är ju absolut galet. Är det såna läkare vi ska gå till?Längs samma väg, i en liten ort, bor Ulla. Det är 2015 och Ullas 37-årige son Andreas kämpar med sin psykiska ohälsa. Med ångest, och social fobi. Och han tycker det är svårt att prata med folk. Till och från missbrukar han alkohol och tabletter.– Vi ställde alltid upp på honom och tittade till honom lite då och då. Han fick sova över, berättar Ulla.Det är våren 2015. Andreas är sjukskriven för sitt psykiska mående. Han har inget körkort, men har precis köpt en moped.– Han var så glad och han kunde forsla sig själv liksom utan att vara beroende av andra.Samtidigt har Andreas en långdragen förkylning som inte ger med sig. I slutet av april bokar Andreas en tid på vårdcentralen.Läkaren som Andreas ska träffa har haft sin legitimation i fem år och har efter det jobbat på olika vårdcentraler i Västsverige.Andreas reser sig upp i väntrummet och går in med läkaren i ett besöksrum. En stund senare går han hem med ett recept av den narkotikaklassade hostmedicinen cocillana etyfin. En halvlitersflaska.Men förkylningen ger sig inte.– Han var inte bra i halsen. Han hade slemhosta, berättar mamma Ulla Tre dagar senare är Andreas tillbaka på vårdcentralen. Han har haft svårt att sova sista veckan. Han får återigen träffa läkaren. Den här gången går Andreas hem med ett recept på 30 sömntabletter. Ett beroendeframkallande narkotiskt läkemedel. Ulla pratar med sin son Andreas när han är på ett köpcentrum och ska köpa snus. Han är glad.– Han står vid kassan och så säger han hejdå mamma puss och kram.Andreas hittas dödDet är sista gången Ulla hör sin sons röst. Det blir Valborgsmässoafton. Klockan är tjugo över nio på morgonen. Än så länge har Ulla och Mike ännu inte gått upp. Det regnar utanför sovrumsfönstret när telefonen ringer.– Och då rämnar hela min värld. Totalt, säger Ulla.Andreas har hittats död på golvet vid sin säng.– Mitt barn, mitt barn! Det var det jävligaste jag varit med om. Det var det jävligaste. Jag kunde liksom inte ta in det. Man ville liksom bara bort själv. Det blir svart, alltså. Man befinner sig i nåt jädra svart hål som är så overkligt så man... Jag tänker så här: Det här klarar jag inte. Jag kan inte överleva detta.Ulla anmäler Andreas läkare till IVO, Inspektionen för vård och omsorg.Utredningstider på upp till 4,5 årKaliber har tittat på 61 läkare som har fått sin legitimation återkallad under förra året och fram till september i år. I nästan hälften av fallen har det tagit IVO mer än 500 dagar att utreda. Den längsta utredningstiden är på 4,5 år.IVO tycker själva att deras utredningstider är för långa.Av de 61 läkare som vi tittat på i vår granskning se ser vi att på elva läkare kommer det in nya tips eller anmälningar till IVO under tiden dom utreds och innan dom får sin legitimation återkallad.Läkaren som gav Andreas hostmedicinen trots varningen är en av dem. Det finns fler patienter som felbehandlas av läkaren.– Nu var det nåt som gick av, säger Barbro.2012 kommer första anmälan. Då har läkaren haft sin legitimation i två år. Han jobbar extra på en vårdcentral och det är dit Barbro söker sig efter att ha ramlat och har ont i armen. Läkaren undersöker henne inte ordentligt och hon får ingen remiss för röntgen. Trots att hon inte kan lyfta armen skickas hon hem.– Jag skulle enligt honom hålla på med rehabövningar fast jag inte ens kunde lyfta den upp till magen.Efter två veckor med svår smärta åker Barbro återigen till jourcentralen. Hon får träffa en annan läkare och får direkt en remiss till röntgen. Det visar sig att Barbros arm är av. På två ställen.– Jag känner mig besviken och inte trodd på.Reporter: Magdalena BranderProducenter: Johan Sundström och Malin MarckoSlutmix: Thobias Sandin

4 Marras 30min

Shahida och hedersmordet: ”Får inte hända igen”

Shahida och hedersmordet: ”Får inte hända igen”

Shahida hedersmördades av sin pappa och bror. Gång på gång försökte hon få hjälp från socialtjänsten undan förtrycket i sin familj. Nu kritiseras socialtjänsten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På högstadiet berättar Shahida om hur hennes pappa kontrollerar henne men det är först på gymnasiet som det görs en orosanmälan till socialtjänsten i Lessebo, efter att hon berättat att pappan slår henne och har hotat med att skicka iväg henne från Sverige.Shahidas arbetskamrat och vän Pernilla Lindblom berättar:– Hon fick inte gå ut, hon fick inte träffa vänner, hon fick definitivt inte träffa killar. Men föräldrarna förnekar att det förekommer problem i familjen. Och efter att socialtjänsten pratat med dem backar Shahida på sin berättelse. Socialtjänsten avslutar utredningen utan åtgärder.Devin Rexvid forskare vid Stockholms universitet, menar att socialtjänsten borde erbjudit henne skydd från föräldrarna:– Skyddet är en grundförutsättning för en grundlig, allsidig, objektiv utredning från socialtjänstens sida. Så länge de inte känner sig i skydd vågar de inte leverera hela berättelsen med alla detaljer.Socialtjänsten i Lessebo kritiserasShahida får senare hjälp i form av stödsamtal och kontaktperson, men med tanke på vad hon utsattes för borde hon fått skydd, om nödvändigt med hjälp av tvångslagstiftning, menar Devin Rexvid.– Socialtjänsten har definitivt brustit i att skydda henne vid rätt tillfälle, menar han.Linda Rehn Landström, verksamhetschef för individ och familjeomsorgen i Lessebo säger att hon tar till sig av kritiken men vill i övrigt inte kommentera.– Vi väljer att inte kommentera, det är en bedömning både utifrån individen, men också för närstående runtomkring, säger hon.Fredag den 3 maj 2024 mördas Shahida av sin pappa och äldre bror. Hon stryps med sin egen sjal.– Nu har det här hänt och nu kan vi inte göra nåt åt det, men det får inte hända igen. Vi måste hjälpas åt i hela samhället, för att förhindra sådana här saker, att det ska ske, säger vännen Pernilla.Shahidas pappa dömdes till livstids fängelse för mordet på Shahida. Han nekar till alla anklagelser. Shahidas äldre bror dömdes till 16 års fängelse. Han erkände att han mördat sin syster på uppmaning av sin pappa. Däremot frikändes mamman från mord. Under rättegången förnekar hon att det förekommit våld i familjen.Lyssna på granskningen Shahida och hedersmordet.Reporter: Lena PetterssonProducent: Annika H ErikssonSlutmix: Gustaf Vilhelmsson

3 Marras 31min

Ny: Andnöd – Fast på botten | Del 5

Ny: Andnöd – Fast på botten | Del 5

Dykaren Marcus Bergman fastnar på botten av sjön Haggen i Dalarna. Han dör intrasslad i en lina. Kvar finns frågorna: Hur kunde det ske? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det kändes mycket, mycket skarpare. Det kändes mer allvarligt faktiskt.Larmet går till räddningsstationen i Ludvika.– Det är en arbetsplats man har hållit på och dykt i och man har tappat bort en dykare som inte har kommit upp något mer.Flera bilar och ett dyklag kommer fram till sjön Haggen.– De dyker snabbt. Och de är stressade. Vi är ju där för att rädda liv.De ser ett svagt sken från en lampa när de närmar sig botten. Strax bredvid finns dykaren. Han sitter fast.Nyheten om en saknad dykare sprider sig.– Det fanns en rubrik. Dykare försvunnen i sjön Haggen i Ludvika. Under dykarbete tror jag till och med det stod. Och det högg ju till i mig direkt. Jag tänkte att det här är inte bra, säger Anders, svärfar till dykaren Marcus.Anders provar att ringa Marcus.– Får ju inget svar. Och det lugnar mig ju inte precis.Han ringer sin dotter, Emma.– Jag sa det ”Emma. Det har hänt någonting här. Jag har snappat upp i media att en dykare är försvunnen i Haggen”. Och då hann jag ju nästan inte säga färdigt meningen förrän Emma skrek rakt ut bara, säger Anders.– Jag fattade direkt. Att det var han…då hade jag också den här minnesbilden av vårt samtal att så här... Om någonting händer så funderade han ju på hur någon skulle hinna hjälpa honom, säger Emma, Marcus fru.Vi har varit i kontakt med dykföretaget, men de vill inte svara på någon av våra frågor.Reporter: Alice Lundberg.Producent: Johan SundströmProduktionsteknik: Melekeh MeyerSlutmix: Göran WilandFör serien Andnöd har också Ida Nordén, Fredrik Ankersen, Ida Cliffordson Weicht och Markus Alfredsson varit reportrar.

27 Loka 29min

Förgiftningsskandalen och Försvarsmaktens hemliga samtal

Förgiftningsskandalen och Försvarsmaktens hemliga samtal

Det är en av de största föroreningsskandalerna i svensk historia. Nu kan Kaliber avslöja i en hemlig inspelning hur Försvarsmakten hanterat släckskummet med PFAS i Kallinge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nahla Afzelius är 4 år när det blir känt att hon har fått i sig de hälsofarliga kemikalierna. Idag är hon 16 år och är orolig för vad de kan göra med henne.– Kanske att jag inte kan få barn eller att jag får cancer, att jag för det vidare till mina barn. Det är inte så kul att tänka på faktiskt, säger hon.Kallingebor har bland de högsta halterna PFAS i världen. Förgiftningen har pågått under lång tid och forskningen visar att befolkningen här löper större risk att drabbas av sjukdomar som njurcancer, testikelcancer och diabetes typ 2.Hemligt samtalTrots att det är Försvarsmakten som orsakat PFAS-föroreningen i Kallinge har de hela tiden sagt att F17 har hanterat släckskummet med PFAS på rätt sätt. I en dold inspelning avslöjas något annat.När Kaliber granskade den stora PFAS-skandalen 2019 pratade vi med den dåvarande flottiljchefen på F17. Efter den intervjun händer något ovanligt. Flottiljchefen lyckas inte lägga på luren.– Jag tänkte på en… där duckade jag. Jag tänkte, ska jag genom honom det? Nä, jag låtsas att jag inte fattar.Kaliber kan därför avslöja allt som sades i en dold inspelning mellan flottiljchefen och kommunikationschefen när de inte tror någon hör.Då framkommer en annan bild över hur släckskummet har hanterats inom Flygvapnet.– Vi spolade oss själva med det. Det var ju roligt, såg ut som en Michelingubbe.Det framgår också av samtalet att man gjort provskott med släckskum före övningarna. De provskotten sker rätt ut i miljön.Granskningen visar också att Försvarsmakten visste om risken att släckvattnet från brandövningarna på F17 kunde förorena dricksvattnet i Kallinge redan 1995. Nästan 20 år innan PFAS upptäckes i dricksvattnet.Björn Norrbrand är chef för avdelningen för förorenade områden på Försvarsmaktens miljöprövningsenhet.– Jag tycker att vi har följt gällande regler. Granskningen är ett samarbete med Vetenskapsradion.Reporter: Daniel VärjöProducent: Annika H ErikssonSlutmix: Oscar LindholmAnsvarig utgivare: Sabina Schatzl

20 Loka 31min

Den gröna boomens baksida

Den gröna boomens baksida

Kommunerna i norra Sverige är centrala för den gröna omställningen. Men de stora kostnader som industrierna för med sig gör att många kommuner nu har börjat tveka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har varit många första spadtag och annonseringar om industrisatsningar under några år – satsningar där Sverige ska ta steget in i framtiden – och vi ska bli mer hållbara. Det har kallats den gröna omställningen. Om den gröna omställningen ska lyckas så behövs 100 000 nya invånare i landets norra delar.– Man är lite grann fast i 1940-talstänk att finns arbetena så innebär det att folk flyttar dit. Så fungerar det inte längre, säger oppositionsrådet Tobias Sandblad (M) i Boden.Men till det som för några år sen kändes hoppfullt ser man nu en annan sida – de stora kostnader som industrierna för med sig.Boden är en kommun som satsat stort på ny infrastruktur redan innan de ens visste om någon aktör var intresserad av att etablera sig där. Kommunen har tagit miljardlån. – Hoppsan, ja det var ju en hel del. Ja, det hade man väl inte riktigt tänkt sig, säger en bodensare som Kalibers reporter pratar med.Kommunerna i norra Sverige, som är centrala för den gröna omställningen i Sverige och i Europa, har nu börjat tveka inför nya industrietableringar – och nu vill majoriteten av kommunerna i Västerbotten och Norrbotten ha mer stöd av staten för investeringar i den gröna omställningen, visar Kalibers kartläggning.Näringslivschefen i Boden förstår de som tvekar att gå samma väg som de gjort i Boden.– Det är klart att man förstår att kommuner kommer att fundera en och två gånger innan man hoppar på en megainvestering som det här faktiskt är, säger Mats Berg.Lyssna på Kaliber om Den gröna boomens baksida.Reporter: Malin MarckoProducent: Annika H Eriksson

13 Loka 29min

Så gick det – efter vanvården på serviceboendet Hundraårsgatan

Så gick det – efter vanvården på serviceboendet Hundraårsgatan

De ignorerades när de tryckte på larmknappen och tvingades ligga i sin egen avföring och fick blödande liggsår. Kaliber om hur det gick efter att parkinsonsjuke Henrik slagit larm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Granskningen av serviceboendet på Hundraårsgatan i Göteborg engagerade, många blev upprörda över Parkinsonsjuke Henriks berättelse. Och det blev snabba konsekvenser.Verksamhetschefen upp sig - och högsta förvaltningschefen fick sparken av ansvariga politiker en dryg vecka efter att granskningen sändes.Ordförande i nämnden för funktionsstöd, Håkan Hallengren (S) .– Det har brustit på så många plan. De här 400 avvikelserna på samma boende som inte har rapporterats vidare till de som är högst ansvariga i verksamheten och i nämnde det är helt oacceptabelt. Det är därför vi behöver ett nytt ledarskap tycker vi.De ansvariga politikerna i nämnden för funktionsstöd beslutade att det skulle göras en extern utredning av serviceboendet på Hundraårsgatan om hur det kunde bli som det blev och varför det tog så lång tid innan det blev någon förändring. Utredningen tittar även på ansvaret på olika nivåer i organisationen och varför allvaret i situationen inte nådde högsta ledningen tidigare.Lyssna på programmet för att höra mer om vad som hänt sedan granskningen publicerads i jui 2025.Reporter: Ola SandstigProducent: Annika H Eriksson

6 Loka 27min

Barnen som väntar på rättvisa – Maja: ”De tappade bort bevisen” | Del 2/2

Barnen som väntar på rättvisa – Maja: ”De tappade bort bevisen” | Del 2/2

Utredningen om sexualbrott mot Maja tar över två år. En polis som jobbade med utredningen blir sedan omplacerad. En annan döms några år senare själv för barnpornografibrott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Det ser exakt likadant ut”, säger Maja.”Ja, det förändras inte över tid här, det är bara vi som blir äldre”, säger barnförhörsledaren.Maja har blå lösnaglar och långa lösögonfransar. Hon tittar upp från sin mobil när förhörsledaren kommer in i rummet.  ”Du har varit här och det är längesedan”, säger barnförhörsledaren. Polisen utreder sexualbrott som Maja berättat att hon utsatts för av sin styvpappa. Det är två och ett halvt år sedan anmälan gjordes, då Maja satt i förhörsstolen första gången. Utredningen fortsätter. Maja har hunnit bli tonåring. Majas telefon har tömts. Men sedan har polisen tappat bort bevisen.– Jag tappade ju hoppet på hela vår anmälan och deras utredning, säger Maja. Del 2 av granskningen ”Barnen som väntar på rättvisa” - om hur barn som utsatts för brott som ska utredas skyndsamt - får vänta. Trots återkommande kritik mot polisens utredningstider. Maja och Bengt heter egentligen något annat. Polisen som dömdes för barnpornografibrott har överklagat domen, som ännu inte avgjorts i hovrätten. Reporter: Julia GöransProducent: Johan Sundström

22 Syys 34min

Barnen som väntar på rättvisa – Anton: ”De sa att det skulle gå fort, mamma” | Del 1/2

Barnen som väntar på rättvisa – Anton: ”De sa att det skulle gå fort, mamma” | Del 1/2

Anton berättar att han utsatts för övergrepp. En polisutredning startar, som ska ta högst tre månader. Men tiden går. Fristen får löpa, konstaterar polisen om att fallet inte kan prioriteras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Barn som utsatts för brott som ska utredas skyndsamt - får vänta. – Jag hade ju tänkt många gånger hur jag skulle reagera. Om jag såg människan.   Liv går över parkeringen utanför mataffären för att hämta en kundvagn. Då får hon syn på honom.   – Han har förstört mitt barn.  Mannen som de anmält till polisen.    – Hela kroppen reagerade. Magen och huvudet. Mannen som har förgripit sig på Livs son Anton.  Nu är det ett år sedan utredningen började. Men inget åtal kommer.  – Han går fri som ingenting. Ingen vet vad han har gjort. Liv håller ett hårt grepp om i kundvagnen. Hon väntar tills mannen är borta igen. Tiden fortsätter gå. Polisen fortsätter utreda.   – Ingen vill att utredningar där barn är inblandade ska ta lång tid, säger Liselott Herschend, åklagare. – Det är både misstänkt och målsägande som blir drabbade här, säger Emma Vangstad, gruppchef vid Polisen.– Det skulle jag säga nästan är omöjligt att hålla en tidsfrist på tre månader, säger polisen Marika Holmkvist. Del 1 av granskningen ”Barnen som väntar på rättvisa” - om hur barn som utsatts för brott som ska utredas skyndsamt - får vänta. Trots återkommande kritik mot polisens utredningstider.Anton och Liv heter egentligen något annat. Reporter: Julia GöransProducent: Johan SundströmSlutmix: David Hellgren

22 Syys 30min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

rss-ootsa-kuullut-tasta
kolme-kaannekohtaa
siita-on-vaikea-puhua
aikalisa
olipa-kerran-otsikko
i-dont-like-mondays
sita
poks
antin-palautepalvelu
loukussa
kaksi-aitia
mamma-mia
ootsa-kuullut-tasta-2
yopuolen-tarinoita-2
rss-murhan-anatomia
meidan-pitais-puhua
terapeuttiville-qa
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
lahko
naakkavalta