Fotbollsfabriken - om jakten på unga talanger
Kaliber30 Maalis 2014

Fotbollsfabriken - om jakten på unga talanger

Höga förväntningar och spruckna drömmar. Kaliber - om fotbollsfabriken där jakten på talanger liknas vid barnhandel. Och där det finns stora pengar att tjäna på nästa stjärna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Kom igen ett varv till. Hey, lite bättre tempo nu! Ni är ju tjugo meter efter alla andra. På uppvärmningen står man ju inte still, då rör man sig!

Leif Sjöqvist står i den kraftiga blåsten och skriker ut instruktioner till sina spelare. De är, eller ska fylla, tolv år i år, och spelar i göteborgsklubben Hisingsbacka FC. Det är ruggigt väder, och det är bara jag och ett par föräldrar som står vid sidan av planen och huttrar.

Efter träningen går spelarna in i klubbstugan, och sätter sig kring ett bord.

Jag är här för att höra hur de tänker om en framtida fotbollskarriär. Stämningen är fnittrig. Det är fredag, och en journalist är på besök. Men efter en stund blir en av spelarna, Kevin Alaiso, allvarlig.

– Du vet, man måste ändå ha lite kunskap också. Det är inte bara att träna. Du måste ha kunskap för att bli upptäckt. Om du vill gå till Chelsea kan du inte missa 100 bollar på träning. När det kommer till match och om en scout kollar då måste du verkligen ta 100 procent. Det är så man brukar tänka.

Vad skulle ni säga om Chelsea hörde av sig?

– Alltså, det spelar ingen roll vilket lag det är. Man vill bara komma härifrån.. eller… man vill komma upp till de högre nivåerna. Det spelar ingen roll vilket lag det är. Bara man kommer högre upp.

Kevin är tolv år. Han tänker redan på hur det skulle vara om en scout kom på besök.

Kaliber handlar idag om den intensiva jakten på talanger inom svensk ungdomsfotboll. Hur flera aktörer ser en chans att tjäna pengar på spelare som inte ens gått ut grundskolan. För jakten på talanger startar redan i tidig ålder. För några få går verkligen drömmen om en proffskarriär i uppfyllelse, men för de flesta blir det aldrig så.

– Vill du ha grönt te?

En av de som i tidig ålder satsat på en proffskarriär är Anjur Osmanovic. Året han skulle fylla 13 år tog sig hans lag Lärje/Angered till final i världens största ungdomsturnering Gothia Cup. Efter det fick utländska klubbar upp ögonen för Anjur och hans lagkamrater. Och en dag besökte en talangscout från den brittiska storklubben Chelsea Anjur Osmanovic:s lag.

– Och så fastnade han för oss. Ja han fastnade för oss.

Chelsea ville ha Anjur Osmanovic. Men det finns regler som förbjuder utländska klubbar inom EU att värva spelare under 16 år om inte föräldrarna följer med. Så trots att det var klart med en övergång till engelska Chelsea redan när Anjur Osmanovic var 15 år så spelade han kvar i sitt lag i Sverige. Det var en nervös tid, och han säger att han tvekade innan han flyttade. Då hade han redan hoppat av skolan, för att satsa allt på fotbollen.

– Det var väldigt spännande och längtansfullt såklart. Men ändå lite tufft också. Man tänkte att nu ska man lämna familjen. Så man blev lite fast i tankarna.

Men han valde att satsa på sin dröm. Och väl framme i Chelsea gick det bra för Anjur, till en början.

– Alltså allting bara gick spikrakt uppåt. Eftersom jag var så glad och känslan påverkar prestationen så klart. Så det kändes väldigt bra. Och det gick riktigt bra på försäsongen. Det gick riktigt bra.

Anjur kände att han utvecklades som fotbollsspelare. Men efter en tid vände det.

-– Jag tror det har mycket med politik att göra. Jag hade aldrig sett det så. Trodde alltid den bästa skulle spela. Det flöt på, det gick riktigt bra. Men de värvade in en brasilianare det året. Och han var värd mycket pengar, och han var från Brasilien och jag är från Sverige. Det är inte samma sak, du vet. Så jag typ bara försvann. Ja jag bara försvann typ.

Det började gå allt tyngre i Chelsea. Anjur som hade lämnat skolan och familjen i Sverige, var van vid att alltid få spela. Van vid att alltid vara bäst. Men nu satt han ofta på bänken, och började må allt sämre.

– Det är klart att det blev tungt. Den situationen hade jag aldrig haft förr… det chockade mig. Det förändrade allting. Jag kunde inte hantera den stressen eftersom jag var van vid att spela. Vara bland de bästa. Man blev chockad. Man tänkte att nu sitter man på bänken och får hoppa in några minuter. Det är inte som förut.

När började ni fundera på att du skulle flytta tillbaka till Lärje?

– Det var inte planerat. Det bara hände, snabbt. Jag pallade inte trycket mer. Jag tänkte att nu ska jag inte vara kvar här, jag kommer göra något tokigt. Det var bättre att komma hem och vara med familjen. Men det var ett hastigt beslut också. Typ sista dagen, det var något akut och det blev Lärje.

Hur mådde du då den här förra säsongen?

– Jag mådde inte så bra. Jag var deprimerad, helt och hållet. Jag var instängd. Många ringde på luren. Jag stängde av den. Det var mörkt. Väldigt mörkt. Det var inte några underbara tider.

Riskerna med en tidig elitsatsning är kända. På Svenska fotbollförbundets hemsida skriver man bland annat att barnen sällan tillåts att vara barn och utvecklas i egen takt. Barnen är utsatta för stor psykologisk och fysiologisk påfrestning och stress. Barnen riskerar att missa adekvat utbildning och barnen kan bli så involverade i fotboll att de känner sig främmande i andra sammanhang och får svårt med situationer utanför idrotten.

Men Anjur Osmanovic är inte ensam om att tidigt bli kontaktad av utländska proffsklubbar som letar talanger i Sverige.

Förra året åkte en tolvårig spelare i IFK Göteborg över till den brittiska storklubben Manchester City för att träna med klubben och visa upp sig. Roger Gustafsson är ungdomsansvarig i IFK Göteborg och han tror att den tidiga jakten på talanger från utländska storklubbar riskerar att skada fotbollens anseende.

– Ja, fotbollen står på spel som en trovärdig idrott. Något man kan låta sina barn hålla på med. Men ändå viktigare är ungdomarna själva och skolutbildningen. De flesta som spelar fotboll går inte upp i klubbarnas A-lag. Det spelar ingen roll om det är division fyra i Sverige eller Manchester City. De flesta når inte A-laget. Om man då har missat skolan för att bli bra i fotboll är det ingen ljus framtid som samhället ser ut idag med svårt att få jobb och så vidare. En bra utbildning är suveränt viktig och det är ju det vi satsar på i Sverige. Att de ska få det då. Så det är största faran, att för många spelare tappar skolutbildning och var hamnar de då någonstans?

När det blev känt att en tolvåring visat upp sig för Manchester City beskrevs det som unikt i svensk fotboll, på grund av spelarens ålder. Men när Kaliber ringer till de 32 så kallade tipselitklubbarna på herrsidan som spelar i Sveriges två högsta divisioner, och som får extra pengar för att satsa på ungdomsutveckling, upptäcker vi att flera klubbar har liknande berättelser.

Sex klubbar berättar att 13-åringar kontaktats av utländska klubbar under de tre senaste åren. Och en klubb berättar om ytterligare en tolvårig spelare som har kontaktats. Men det slutar inte där. En klubb berättar att en tioårig spelare har kontaktats av en utländsk klubb. Och den yngsta spelaren vi får höra om är en nioårig spelare som kontaktats av en utländsk klubb.

Totalt berättar 20 av de 32 svenska tipselitföreningar vi pratar med att utländska klubbar under de tre senaste åren har kontaktat spelare som är under 16 år.

– Det är helt okej att behålla skorna på. Det är ganska kallt på golvet.

En av de som gjort samma resa som Anjur Osmanovic är Martin Bengtsson. Precis som många andra barn i Sverige drömde Martin om att en gång bli fotbollsproffs. 2004 flyttade han till Italien för att spela med det italienska laget Inters ungdomslag. Då var han 17 år gammal.

– Den första tiden i Italien var väldigt rolig och spännande. Jag hade drömt om när jag var liten att bli proffs i Milan. Jag hade posters och affischer på väggarna i mitt pojkrum. Och nu hamnade jag i Inter, men det var ändå bilden av att vara proffs i Italien som hade drivit mig. Väl där gick det väldigt bra i början, gjorde mål i min första match och det började skrivas om det. Men sedan fick jag en knäskada och blev borta under en tid. Då kom det in en massa andra tankar och känslor som handlade om vem jag är när jag inte spelade fotboll. Det var första gången jag haft ett brejk, jag hade bara kört på innan. Och då blev jag ganska ställd inför tankarna. Det är inga konstiga tankar för en tonåring, men plötsligt insåg jag att jag inte hade hängt med riktigt i vad som hade hänt.

Martin kände sig isolerad och kontrollerad, och sjönk längre och längre ner i en depression.

– Det ledde till en depression som ledde till ett självmordsförsök på ett badrum på spelarboendet där jag skar mig i handlederna med rakblad. Sedan åkte jag hem till Sverige och bröt kontraktet med Inter. De ville att jag skulle komma tillbaka men jag klarade inte det eller ville inte det. Visste inte vad jag ville eller vart jag var på väg. Jag kände bara att jag inte kunde åka tillbaka.

Några år senare skrev han ner sina upplevelser i en bok. Idag är han författare och musiker, och föreläser om sin tid som ungdomsproffs. Sedan åren som ungdomsproffs har Martin Bengtsson funderat mycket över vad det egentligen var som hände. Han jämför jakten på talanger med aktiehandel, där vuxna spekulerar i barn.

– Det finns något problematiskt i att sätta ett pris på barn. Och pratar vi om fotbollen så lever den efter egna regler. Det skulle bli ett jäkla ramaskri om det skedde barnhandel inom något annat område. Men i fotbollen kan man sätta ett pris på en tolvåring och det sker de här affärerna, mer eller mindre synligt. Men det sker då inom den goda bubblan idrott. Det blir någon slags barnhandel i slutändan, ser jag det ändå som.

Vår kartläggning visar alltså att 20 av 32 svenska föreningar som spelar i herrallsvenskan och superettan berättar att spelare under 16 år har kontaktats av utländska klubbar de tre senaste åren. Men varför är unga svenska spelare intressanta för utländska klubbar?

I våra samtal med ungdomsledare och representanter, både för i tipselitklubbarna och mindre föreningar där spelare kontaktats, får vi höra om hur utländska klubbar satsar stora pengar på sin ungdomsverksamhet. Och även om klubbarna inte får värva spelare under 16 år så vill klubbarna visa upp sin verksamhet för talangfulla spelare och skapa en relation. En ledare beskriver det som en huggsexa mellan de största klubbarna om talangerna.

Några pratar också om spelaragenter. Agenterna är licensierade av Svenska fotbollförbundet, och representerar spelaren i en övergång mellan två klubbar. En ledare vi pratar med upplever att agenterna tidigare skrev kontrakt med 15-åringar, men att det idag sker redan i 13-årsåldern. Och agenterna har ofta kontakter i utländska klubbar.

Både klubbar och agenter kan tjäna pengar på att tidigt hitta talanger. Klubbarna och agenterna är officiella. För de finns regler för hur kontakter med spelare och klubbar ska gå till.

Men vi hör talas om ytterligare en aktör som jagar talanger. Personer som säger att de har kontakter med utländska klubbar, och kan visa upp spelaren – utan att faktiskt ha en agentlicens. De kan gå under titlar som rådgivare eller ombud. De finns inte i det register som Svenska fotbollförbundet har över agenter. Därför är det svårt för klubbarna att kolla upp vilka de är. Och de har heller inte förbundit sig att följa agenternas yrkesregler.

Ninous Toma är ungdomsansvarig i Assyriska FF – en av klubbarna vi ringer. Han har tidigare arbetat som licensierad agent. Han berättar om en 13-årig spelare som var på väg till en utländsk klubb för provspel utan att föreningen visste någonting. Det var en så kallad rådgivare som inte hade någon agentlicens som ordnat provspelet.

– Plötsligt får vi veta att de har köpt biljetter och är på väg till England. Jaha, tänker man, vad ska hända där? Även om han skulle vara överlägsen, vad innebär det att åka dit? Så det är klart att det är svårt att bara stoppa dem. Så de åkte dit.

Vad tänkte ni om klubben som bjöd över honom?

– Den är oskyldig för de förstod inte vilken relation personen som hade tagit dem till klubben hade med oss. Han kanske drog en historia om att vi var med på racet. Men så är det inte.

Personen som tog dit den här spelaren då, vad sa ni till honom?

– Han har hållit sig undan. Han får inte vistas i närheten av våra spelare. Han har förstått själv att vi vet vem han är. Är du intresserad ta kontakt med oss på rätt sätt, men ta inte direktkontakt med spelare eller föräldrar.

Ninous Toma är inte den enda vi pratar med som tycker att det är ett problem med personer utan agentlicens som rycker i ungdomsspelare.

Benjamin Westman är tipselittränare i GAIS i Göteborg. Han berättar att ledarna ofta pratar om problemet med rådgivare och ombud som tar kontakt med unga spelare.

– Relativt ofta skulle jag säga. Det aktualiseras hela tiden med tanke på att vi knyter till oss talanger, spelarna blir bra fort i en tidig ålder hos oss och då kommer per automatik den här andra delen av fotbollen.

Vad är det man som spelare riskerar om man får en sådan här kontakt?

– Det första är att man kan bli lurad givetvis, om det inte är av rätt eller goda anledningar som man får den här så kallade extra hjälpen.

Och det är inte bara elitklubbarna som berättar om hur obehöriga personer tar kontakt med föreningens ungdomsspelare. Också Leif Sjöqvist i Hisingsbacka FC, vars seniorlag spelar i division fyra, har varit med om liknande händelser.

– Vi brukar hålla de kort kan jag säga.

Det har hänt?

– Ja, det har hänt. Vi hade någon stjärna här som ville bjuda med spelarna till Dubai i fjorton dagar. Jag pratade med pappan i fråga som det handlade om och vi var överrens om att det inte var seriöst. Och sedan har det hänt att de har ringt och sagt att de vill ta över spelare. Men jag har hållit på så länge så jag har ganska bra koll på vem som är seriös och vem som inte är det.

Och enligt Leif Sjöqvist så är en mindre förening i det läget i princip maktlös.

– Vi kan prata med föräldrar, vi kan berätta vad vi vet. Det här är troligt. Men vi kan inte säga nej för då säger spelaren naturligtvis att då byter jag klubb. Vi har inga kontrakt. Då är det bara för honom att gå vidare till nästa klubb. Så vi har inga maktmedel överhuvudtaget. Det är ett problem för om vi säger att det inte ens är seriös och vi säger nej, så kommer klubben bara säga att de ska gå till en annan klubb. Och de hittar alltid en annan klubb. Det är ett problem som är gemensamt för flera klubbar. Alla måste ha en gemensam linje om det ska fungera, om man ska sätta ner skorna någonstans. En klubb kan inte göra det, det är helt meningslöst.

Flera vi pratar med tycker att den tidiga jakten på talanger är ett problem. Både för spelarna och klubbarna. Men alla håller inte med.

– Jag tycker det är en normal del av fotbollen som har blivit.

Nikola Majdandzic var förra säsongen tränare för Lärje/Angereds 12- och 13-åringar – ett lag som förra säsongen hade besök av en scout från en utländsk storklubb som ville titta på spelarna.

Nu är han tränare för Angered FCs 13- och 14-åringar, ett lag där två spelare redan fått komma utomlands på provspel. Han säger att så länge man som ledare och vuxen gör klart för spelarna hur hård tillvaron som ungdomsproffs är och vad det är man offrar, så behöver det inte vara ett problem att utländska scouter tittar på 12-13-åringar i svenska klubbar.

– Vi säger bara det svåra. Att man lämnar sin familj, man lämnar allt. Och att det är väldigt svårt att lyckas, och det poängterar vi för killarna. Fördelarna fattar de själva, men vi poängterar hur svårt det är att bli ungdomsproffs. Men vi bor i ett område där en sådan här möjlighet.... Det är bara att ställa frågan – skulle du stoppa en ung spelare från att åka från Hjällbo där det åker polishelikoptrar just nu? Skulle du stoppa de här spelarna? Möjligheten de får där genom att bli uppmärksammade kan man inte tacka nej till och vi sätter inte stopp. Men vi förklarar alltid hur svårt det är.

Och förre ungdomsproffset Martins Bengtssons kritik som handlar om att jakten på talanger gränsar till barnhandel håller Nikola Majdandzic inte med om, och hänvisar till reglerna som säger att spelare ändå inte får flytta utan föräldrar till en utländsk klubb förrän spelaren är 16 år.

– Det är ju den regeln som gäller i EU, och det är inget konstigt med det tycker jag. Så jag skulle absolut inte kalla det för barnhandel. Aldrig.

Men när vi står och pratar på fotbollsplanen i Angered händer något överraskande.

– Det här är ganska komiskt. Bjarne som står där uppe, det var scouten som arbetade för Chelsea. Han kanske ska kolla på träningen. Han brukar kolla på våra träningar och matcher då och då.

Plötsligt vandrar Bjarne Hansen, talangscout för den tyska storklubben Hamburg, ner mot fotbollsplanen i Angered. För några år sedan letade han unga spelare för Chelseas räkning. Och det var Bjarne Hansen som scoutade Anjur Osmanovic. Och nu är han här för att titta på när Angered FC:s 13- och 14-åringar tränar. Och det visar sig att det inte är någon tillfällighet. Han besöker laget två gånger i månaden för att följa spelarnas utveckling, berättar han.

– 00-laget var i Danmark. De slog alla de bästa danska lagen. Så självklart kommer jag hit två gånger i månaden för att ha koll på dem.

Du kommer så ofta?

– Ja,för att se hur de utvecklas.

Inte heller Bjarne Hansen ser något märkligt med att scoutingen sker i unga åldrar.

– Det är ju inte speciellt för fotbollen. Det finns inom all sport, all musik och all teater. Att man försöker att hitta talangerna så tidigt som möjligt. Det är X-factor på tv där de blir yngre och yngre. Det handlar ju om att se talangerna så tidigt som möjligt. Nu arbetar jag för Hamburg men alla mina kollegor, vi arbetar ju med att hitta talangerna så tidigt som möjligt. Så vi kommer till sådana här ställen och tittar.

Jag passar på att fråga honom vad han tänker om Anjurs situation. Det var först efter det att Bjarne Hansen lämnat Chelsea som Anjur började må dåligt och Bjarne Hansen berättar att han faktiskt försökt hjälpa Anjur Osmanovic med att hitta en ny klubb.

– Jag har varit mycket ledsen å Anjurs vägnar och har försökt hjälpa honom. I somras hade jag honom på provspel i Nordsjaelland i Danmark. Vi har försökt i Silkeborg och Bröndby. Flera olika klubbar i Danmark. Jag tycker det är mitt ansvar för jag fick honom att åka utomlands och vill gärna hjälpa honom till en ny klubb.

Det finns de som lyckas. Som verkligen blir proffs, antingen i Sverige eller utomlands. Hur många som lyckas efter att i tidig ålder visat upp sig utomlands hittar vi inga siffror på.

Det är Svenska fotbollförbundet som reglerar och organiserar de svenska fotbollsklubbarna.

Claes Eriksson är utbildningsansvarig på Svenska fotbollförbundet. Och han tror inte att det på lång sikt gynnar en proffskarriär att åka iväg till utländska klubbar i tidig ålder.

– Den bästa vägen är väl att spela något år i Sveriges högsta liga, för att sedan ge sig ut på nya utmaningar utomlands.

Och Claes Eriksson känner igen bilden av att många vill förmedla unga spelare.

– Jag tror det handlar väldigt mycket om pengar såklart. Det finns mycket pengar i fotbollen och de vill många komma över.

Claes Eriksson säger att det är problematiskt att man letar spelare i så unga åldrar, men att Svenska fotbollförbundet har svårt att göra något åt det.

– Vi har riktlinjer där vi är tydliga med hur vi tycker att barn ska bedriva sin utbildning och hur ledarna ska agera. Men den som bestämmer över sitt barn är ytterst föräldern, det är inte Svenska fotbollförbundet som gör det, och den som bestämmer över sin förening är föreningsledningen. Alla föreningar är unika att bedriva sin verksamhet.

Men samtidigt som Svenska fotbollförbundet i sitt utbildningsmaterial skriver att barn- och ungdomsspelare ska idrotta på sina egna villkor och göra satsningar i en socialt trygg miljö, så hittar vi en artikel i Dagens Nyheter från 2011 där Claes Eriksson själv jämför talangutveckling med biltillverkning, och att man ska se talangutveckling som produktutveckling där ”produkten kan användas i Allsvenskan eller säljas.”

– Det handlar först och främst... kanske ett lösryckt citat, men det handlar först och främst om den elitförberedande verksamheten. Det handlar inte om all ungdomsverksamhet utan om den elitförberedande verksamheten. Den man kommer in i kanske vid 12-13 års ålder. Kan i vissa föreningar vara ännu tidigare. Men någonstans runt den åldern.

Så från 12-13 års ålder ska man se det som en produktutveckling där produkten kan användas i Allsvenskan eller säljas?

– Ja det skulle man kunna säga, eller som en utbildning skulle jag snarare säga än produktutveckling.

Men du sa produktutveckling då. (DN 2011 Red. anm.)

– Ja, det kanske jag sa. Kalla det produktutveckling om du vill, men jag skulle hellre se det som en utbildningsinsats.

Anjur Osmanovic är nu 19 år. Han har ingen gymnasieutbildning, har inget jobb och bor hemma hos sin familj. I höstas, när han mådde som sämst, funderade han på att sluta med fotbollen. Men han mår bättre nu och under våren spelar han med Lärje/Angereds A-lag i division två. Trots slutet i Chelsea hoppas han till sommaren kunna hitta en ny klubb utomlands. Och han ångrar, trots allt, inte att han åkte.

– Jag säger alltid att den som säger nej till utlandet är rädd. Det är en utmaning, man ska ta den. Det som händer det händer. Allt är redan nedskrivet så det är inget du behöver oroa dig över.

Reporter: Morris Wikström morris.wikstrom@sverigesradio.se
Producent: Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se

Jaksot(590)

Anna på Amiralsgatan – "Hon är ingen grönsak"

Anna på Amiralsgatan – "Hon är ingen grönsak"

Anna har tidigare haft förmåga att delta i olika vardagliga sysslor, varit med ute på lunch, fika och picknick. När familjen besöker henne nu ligger hon ofta i sängen. Varför blev det så här? Del 2/3. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Anna skadas i en uppmärksammad olycka efter en biljakt i februari 2015. Hon går på en trottoar i Malmö med sin barnvagn. En bil kastas upp på trottoaren och hamnar över Anna och hennes lilla son som ligger i vagnen. Båda skadas svårt, sonen återhämtar sig. Anna överlever men med svåra skador. Hon förlorar ett ben och får hjärnskador. Hon förlorar förmågan att tala. Hon börjar en lång och mödosam väg med rehabilitering och aktiviteter för att få ett meningsfullt liv.Gick tidigare själv med protesTill en början gör hon framsteg. Hon är kommunikativ. Hon använder kroppsrörelser, mimik och gester.– Tidigare gick hon två dagar i veckan, under den här bra god man-tiden så åkte hon i väg och så hade hon musik. Och så hade hon gå-träning och så vidare, så hon gick med med protes och då var hon ju uppe och gick mer eller mindre själv med protes. Och sen så har allting då gått tillbaks många, många, många steg, berättar brodern Erik.Hon kan kommunicera konkreta önskemål – till människor som lärt känna henne väl. Hon får en protes och börjar träna på att gå med den. Hon har ett schema med dagliga aktiviteter. Men sedan händer något.– Här finns ingenting och ingen kreativitet. Nej, hon vilar mest. Och jag orkar inte. Jag är för gammal, säger hennes mamma Gunnel.Kaliber tar reda på vad som hänt, varför blev det så här och hur ser ansvaret ut?En god man ska uppmärksamma behovenEfter olyckan fick Anna en god man. Den personen ska ta hand om hennes ekonomi och bevaka hennes rätt. Målet är att hon ska ha en så bra livskvalitet som möjligt. Den personen ska uppmärksamma hennes behov av sociala kontakter, fritidsverksamhet och daglig sysselsättning. Så beskriver hennes hemkommun, Ängelholms kommun, uppdraget.Det är alltså hennes god man som ska se till att Anna lever ett så gott liv som möjligt och får de resurser hon har rätt till.De senaste två åren har Annas gode män kommit från ett företag, Optio AB, som har sitt säte i Västerås, 52 mil från Ängelholm. De personliga besöken från dessa gode män har varit inga eller få. Den dagliga verksamheten för Anna är en timme i veckan som hon inte vill gå på. Anna använder inte sitt kommunikationsstöd. Kaliber får också veta att sjukgymnastiktiderna på vårdcentralen är slut och protesträningen som ska ske hemma ”fungerar inte”.De gode männen från Optio kan inte svara på frågor om ett enskilt fall, men en av dem svarar på generella frågor. Hon säger bland annat att hon var god man för Anna i tio månader. Under den tiden besökte hon inte Anna. På frågan om hur hon gör för att se till att hon tolkar en huvudman rätt svarar hon att man antingen kan träffa personen personligen, genom Teams eller Skype, eller prata via personalen eller anhöriga, men att hon inte träffade Anna personligen på grund av covid. Företaget Optio och den nuvarande gode mannen vill också ”påtala vikten om Annas integritet i detta.”Överförmyndarnämnden och Optio svararÖverförmyndarenheten i Ängelholm svarar på mail att de inte kan svara på frågor om Annas fall. Men överförmyndarnämndens ordförande Karl-Erik Asp, som inte heller han kan kommentera det enskilda fallet, säger bland annat att om det skulle komma en anmärkning eller oro för att den gode mannen inte företräder en persons bästa så är det tingsrätten som avgör om den gode mannen gjort rätt eller inte. Hör mer om Optios och överförmyndarnämndens svar i programmet.Annas bror Erik har överklagat beslutet om god man och yrkat om att själv få bli det, men innan programmet sänds får han avslag. Han kommer överklaga igen:– Jag har sagt hela tiden att jag vill inte vara god man. Jag vill vara en bror som är där och fikar liksom och umgås med henne. Men nu har det liksom varit ohållbart och Anna har ju bara blivit sämre och sämre av det här Optio AB.

31 Loka 202243min

PRISVINNARE: Farlig post – skyddade adresser avslöjas med gps-sändare

PRISVINNARE: Farlig post – skyddade adresser avslöjas med gps-sändare

Årets vinnare av Guldörat 2022 i kategorin Årets avslöjande! Hösten 2021 granskade Kaliber Skatteverkets förmedlingstjänst, som hanterar brev och paket som ska till personer med skyddade personuppgifter. Hur säker är den tjänsten? Lyssna igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varje år skickas över en halv miljon brev och paket genom Skatteverkets förmedlingstjänst – till personer som lever med skyddade personuppgifter. Tanken med det är att ingen ska kunna veta var personen bor.Kaliber testar säkerheten – och visar hur myndigheten som ska skydda istället blir en väg för förvaren att komma i kontakt med och hitta sitt offer.Skickade gps-sändareDe som lever med skyddade personuppgifter får sin post via Skatteverkets förmedlingsuppdrag. Det var genom denna posttjänst, som Kaliber med hjälp av tre gps-sändare hittade de tre skyddade kvinnornas adresser. De var med på och godkände testet. De är kritiska till Skatteverket. Men det är inte första gången som skyddade personer hittas med post som skickats genom Skatteverket.Kalibers genomgång visar att två domar fallit de senaste fem åren, där mannen som kvinnan ska skyddas från hittat henne genom att skicka gps-sändare på det här sättet.Skatteverket svararPeter Sävje, chef för folkbokföringsavdelningen på Skatteverket säger bland annat så här i programmet:– De här handlar ju då om våra säkerhetsrutiner och jag vill inte kommentera det.Hur ser du på de här uppgifterna?– Ja, det är ju naturligtvis oerhört allvarligt. Utifrån vårt perspektiv så finns det målkonflikter i detta. Det finns, det finns regler för vad vi kan och inte kan göra. Och i någon mening kan man ju se att det finns svårigheter att kombinera till exempel de önskemål som finns hos personer med skydd att få leva ett så normalt liv som möjligt, och just det här med att säkerställa att inte man röjs. Det är ju en konflikt av två motstridiga intressen i någon mening.Skulle du säga att teknikutvecklingen har sprungit ifrån säkerhetsrutinerna?– Återigen jag vill inte kommentera våra säkerhetsarrangemang.Är det något som kan föranleda att man ändrar eller uppdaterar säkerhetsrutinerna?– Vi är ju naturligtvis medvetna om den här risken. Självklart. Så på den punkten så ser jag inte att de här uppgifterna föranleder någon annan hantering från vår sida.

24 Loka 202229min

Anna på Amiralsgatan – olyckan som förändrade allt

Anna på Amiralsgatan – olyckan som förändrade allt

Kaliber granskar vad som hände spädbarnsmamman Anna. Om olyckan som fråntar henne det viktigaste i livet, och hur hon sedan blir alltmer isolerad. Del 1/3. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Anna var väldigt lätt att prata med. Hon pratar gärna, men hon är väldigt bra på att lyssna också. Man älskar att lyssna på henne, hon har alltid historier att berätta och hon berättar dem bra, en person som är rolig att lyssna på när hon berättar.Det här berättar Maja. Hon och Anna lär känna varandra när de är barn, de umgås under gymnasietiden. Sen tappar de kontakten ett tag men börjar umgås igen när de precis har passerat 30 och båda bor i Malmö. De träffas och planerar för framtiden:– Tre dagar innan olyckan så var vi och fikade på Möllevångstorget. Hon berättade bland annat om att hon funderade på att ta upp att skriva masteruppsats och på vad hon skulle skriva om. Och att hon då hade någon idé.Det blir 11 februari 2015Den 11 februari 2015 hämtar Anna sin vän Ingrid, som bor i Estland, på tågstationen. Ingrid kommer för att se Annas barn för första gången. De kramar om varandra och promenerar genom stan med sonen i barnvagnen. De turas om att köra vagnen. Den här onsdagen är Anna lycklig säger Ingrid, för att en dröm har blivit verklig:– She was so happy that she has found someone with whom they can actually live a nice, you know, family life together, säger Ingrid.De går på trottoaren, längs Amiralsgatan. Nära ett beigefärgat tegelhus.– We heard a big noise, like brakes or something. She was with the trolley next to her. I was just starting to look around what happened. Like, what is there? And I didn't see anything. But in the next second… I was laying down and next to my head was a big stone. Ingrid hör ett kraftigt ljud. Hon vänder sig om, ser ingenting. I nästa ögonblick ligger hon på trottoaren. Intill hennes huvud är en stor sten.Anna får en bil över sigStrax innan har polismannen Alen Tinjak i Malmö precis börjat prata med sin kollega om att ta en lunchpaus när de får se en bil framför polisbilen som de av olika skäl vill stanna. Men när poliserna markerar för bilen att stanna, gasar den istället. En biljakt inleds.– Vi ligger efter och kollegan som kör bilen är en erfaren instruktör som utbildar poliser i utryckningskörning. Så det är en väldig bra förare och han förstår, eller båda två förstår: Vi ska inte hetsa dem. Kollegan väljer att ge dem lite avstånd så att vi är cirka 200 meter bakom dem… (…) Det är då jag ser ett vitt moln och jag meddelade, de har krockat. De har krockat, berättar Alen Tinjak.Anna, som gått bredvid Ingrid, skadas svårt i olyckan. Hon får en bil över sig och svävar mellan liv och död. Hon överlever men förlorar det liv hon lever. Hon blir av med sitt hem, vårdnaden om sonen, sina vänner och förmågan att gå - och att tala.Bit för bit blir Anna alltmer isolerad och ensam, kommer allt längre från det liv hon en gång levde, då hon var 33 och lyckligt nybliven mamma.

17 Loka 202237min

13-åriga Ella sålde sig på sugardating-sida: ”Du är en produkt”

13-åriga Ella sålde sig på sugardating-sida: ”Du är en produkt”

Om de som tjänar miljoner på prostitution med ett finare namn, och där unga betalar priset. Ett samarbete med P4 Värmland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Ella”, som egentligen heter någonting annat, var tolv år när hon för första gången började chatta med en okänd kille på chatt-tjänsten Kik. Vid den här tiden upplevde hon att hemmet var otryggt, med mycket bråk och ett kylskåp som ekade tomt. De anonyma chattarna blir ett sätt för Ella att prata om hur hon mår, utan att någon dömer henne. Hon beskriver dem som en fristad.”Blir normaliserat i ens egna värld”Killen på chatten ber Ella ta av sig kläderna. Ella, som blivit kär i killen, gör som han säger. Han kräver fler filmer och bilder.– Alltså det kom till den punkten. Alltså jag… jag utförde i princip våldtäkt på mig själv framför kamera för honom, på ett sätt jag aldrig hade gjort förut.Sedan börjar fler killar att höra av sig till 12-åriga Ella. – När man har gått över tröskeln att faktiskt skicka saker, då blir det väldigt normaliserat för en själv i ens egna värld. Det var liksom min lilla hemlighet tillsammans med de diverse personer som jag pratar med.När Ella är 13 år börjar hon dricka. Och övergreppen på nätet blir värre. Det är här, när hon hamnat i en situation där hon behöver pengar snabb, som hon börjar sälja sex. Enklast att hitta kunder för 13-åriga Ella, är på sidor på nätet. Hon hittade sajten Sugardaters.– På många andra sidor så är man ju tvungen att verifiera sin ålder på via BankID eller liknande eller, skicka bild på sitt pass. Och det kunde jag absolut inte göra. Jag hade ju inte ens ID. Jag var så jävla liten.”’Sugardating’ är samma sak som prostitution””Sugardating” är ett koncept som ett antal sajter på nätet använder, och som generellt beskrivs som en mötesplats för män och kvinnor där den ena betalar i någon form för att umgås med den andra. Sajten Sugardaters startades 2013 och enligt deras villkor och regler står det att prostitution och liknande verksamhet är förbjuden på fyra ställen. Men enligt polisen Simon Häggström, specialiserad på prostitution och människohandel, handlar konceptet sugardating och även specifikt sajten Sugardaters om prostitution men med en lyxigare beskrivning.– I själva verket så är ju sugardating samma sak som prostitution. Det är bara det att man har gjort den här ändringen, för att lättare nå fram till i synnerhet ungdomar, säger Simon Häggström.Idag finns 16 fällande domar mot män som köpt sex via sajten Sugardaters de senaste sex åren. Merparten av dem handlar om män som köpt sex av minderåriga. Vd:n för företaget bakom Sugardaters svararVd för det danska företaget som driver sajten Sugardaters, Allan Petterson, kommenterar uppgifterna om prostitution och att minderåriga sålt sig via sajten, via mail till Kaliber. Han skriver att det är olyckligt att minderåriga bryter mot reglerna och skapar profiler på sidan. Han skriver också att de upptäcker några av dem tidigt, att de kontrollerar alla bilder och profiltexter, och att de hjälper polisen på alla sätt de kan.Ella tror att hennes liv skulle se annorlunda ut om sajten Sugardaters aldrig hade funnits.– De gjorde det så jävla enkelt för mig att förstöra mitt liv. Det ska inte vara så här jävla lätt för en trettonåring att sälja sin kropp.

10 Loka 202229min

Våldsspiralen i Kalmar

Våldsspiralen i Kalmar

Kaliber har kartlagt Kalmars undre värld och händelserna som lett till tre dödskjutningar hittills i år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Worakan Banyaem var Filips vän. De träffades för första gången i tioårsåldern, de har spelat fotboll ihop och har känt varandra genom fotbollen sedan dess.– Alltid ett leende på läpparna. Oavsett om det var vinter, sommar eller höst. Det var viktigt för honom att vi skulle ha roligt, han var väldigt generös med sin energi. Och framförallt på äldre dar så blev han som en storebror för de yngre killarna i laget, säger Filip.En kväll i våras hittades Worakan på en cykelväg, inte långt från Filips lägenhet. Han hade blivit skjuten, och dog av sina skador samma kväll.– Jag hade ingen aning att han skulle vara så involverad så att det skulle få den här utgången. Det var just därför det blev en sådan chock.Kaliber denna vecka handlar om Kalmar. Här har man gått från industristad till en utveckling inom tjänstesektorn, Linnéuniversitetet växer och tusentals turister besöker Kalmar varje år.Men de senaste åren har det också hänt något annat i Kalmar. 2020 börjar socialtjänsten se att väldigt unga pojkar, så små som tolv år, riskerar att dras in i gängkriminalitet, antalet anmälda narkotikabrott har ökat, och en allt mer affärsmässig droghandel har uppstått enligt polisen, och med den utvecklingen följer också grövre våld. Kalibers reporter Erika Norberg har kartlagt Kalmars undre värld och pratar med Kalmarbor, socialtjänst, skolpersonal och polis för att lägga ett pussel över de senaste årens händelser och vad som lett fram till dagens situation.

3 Loka 202229min

Tunnelbanans ordningsvakter satte Minou i handfängsel: "Jag förstår inte varför"

Tunnelbanans ordningsvakter satte Minou i handfängsel: "Jag förstår inte varför"

Om ordningsvakter i Stockholms lokaltrafik och när resenärer menar att de går över gränsen och använder omotiverat våld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Minou och hennes vän har precis blivit tillsagda att lämna tunnelbaneperrongen av en ordningsvakt för att de haft med sig folköl. De är på väg därifrån, men hon vänder sig om och säger att hon tycker att vakten utövar maktmissbruk och borde skämmas.– Och sen så lägger jag till då, vilket jag skäms över, i slutändan av meningen: (…) ”har du en mini-pitt eller?”Ordningsvaktens blick förändras plötsligt och så säger han: ”det här är ett gripande” och tar tag i Minous hand med ett hårt grepp. Och sen går allt väldigt fort, berättar hon.– Så vänder de mig, böjer mig framåt så att min rygg fälls fram som en fällkniv. Och så hör jag bara hur min kompis skriker: ni sätter inte handbojor på henne. Och här, här rasar liksom mitt blod ner. Mina ben blir helt svaga. (…) Och så hör jag hur de här handbojorna klirrar.– Alltså jag förstår inte varför jag står där i de här handbojorna med den lilla, lilla händelsen och de proportionerna, alltså handbojor är ju till för kriminella eller folk som är en livsfara för andra.Minou blir upptryckt mot en vägg. Sen beordrar ordningsvakten att Minou ska föras in i ett så kallat trygghetsrum.– Och då liksom, öppnar de dörren och kastar in mig där och jag kommer ner på knäna."Jag får ingen luft"43-åriga Julia, som lider av PTSD, berättar att hon var mitt i pågående panikångestattack när hon konfronterades av ordningsvakter i T-Centralen i Stockholm, för nästan två år sedan.– De försöker få svar från mig, men när du trycker mig in i väggen, och sen trycker min hals – hur kan jag svara dig? Det är det som jag inte fattar, varför de gjorde så.Mattias Svensson, ledarskribent på Svenska Dagbladet, hamnade i en diskussion med en ordningsvakt som tyckte att han var för berusad. Sen blir han överfallen bakifrån, berättar han.– Jag spänner till och plötsligt ramlar vi på golvet och då, då får jag verkligen panik, vad händer? Vad ÄR det här? Den här manliga vakten börjar då liksom klättra upp, han tar stryptag, jag känner jag får ingen luft.Kaliber har gått igenom de klagomål från resenärer som kommit in till SL. Av drygt 800 klagomål som gäller SL:s ordningsvakter finns 220 st fall där resenärerna upplevt omotiverat eller obefogat våld från ordningsvakterna. SL: "Finns ofta två sidor av myntet"Så vad säger SL om resenärernas klagomål? Erik Norling är ansvarig trafikdirektör på Trafikförvaltningen i Region Stockholm:– Om man blir avlägsnad eller gripen av en ordningsvakt så upplevs det sällan som positivt, det är ju väldigt obehagligt och det kan se obehagligt ut. Så det är klart att man kanske har en bild när en sådan här händelse inträffar som man upplevt att det här har varit obehagligt. Kundklagomålen ger en bild av händelse, men den behöver inte vara en nyanserad och korrekt bild av händelsen alltid utan det finns ofta två sidor av myntet.Kaliber har frågat de anlitade vaktbolagen, tre stycken, om kritiken mot deras ordningsvakter. Ett av bolagen svarar att ytterst få ärenden de hanterar är klagomål och att de utbildar sina vakter i bland annat konflikthantering och bemötande. De gör också kontinuerliga kontroller av sin personal för att se att de jobbar i enlighet med uppdraget. Det andra bolaget menar att de alltid försöker att minimera antalet resenärer som känner sig felaktigt behandlade av deras ordningsvakter. Men att det inte går att komma ifrån att vissa resenärer kommer att tycka att ordningsvakterna gör fel i en konflikt, särskilt när alkohol är inblandat. Det tredje vaktbolaget svarar att de tar alla klagomål på allvar och utreder dem.

28 Syys 202229min

Den dolda övervakningen

Den dolda övervakningen

Om bilarna som övervakar oss utan att vi vet om det där den ansvariga myndigheten i Sverige inte vet vad som gäller. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kalibers första program för säsongen handlar om en funktion som finns tillgänglig i de flesta elbilar av märket Tesla. Det handlar om sentry mode, eller vaktkamera, som finns till för att skydda bilen mot skadegörelse – eller i alla fall kunna se om bilen utsätts för skadegörelse och vem som gör det. Men det är inte bara när någon kommer för nära bilen som kamerorna går igång – de kan sättas på genom en app oavsett var man befinner sig.Och det här är inte helt okontroversiellt. Motorjournalisten Felix Björklund berättar att det just nu pågår en diskussion i Tyskland kring dessa bilar då landets största organisation för konsumentskydd har stämt biltillverkaren vid en domstol i Berlin på grund av brott mot dataskyddet. I Kina har det under sommaren inrättats förbud för just teslor på flera ställen i landet, på grund av kamerorna.– Man är rädd för spionage och kameraövervakning. Och Kina om någon vet vad man kan göra med kameraövervakning så därför har man helt enkelt förbjudit och säger att det är en tillfällig ordningsregel, säger Felix Björklund."Strider mot GDPR"Men vad gäller i Sverige? Johanna Chamberlain är doktor i civilrätt på Uppsala universitet- hennes avhandling handlade just om personuppgiftsskydd och privatlivsskydd i svensk rätt. Hon menar att när bilkamerorna filmar på allmänna platser så saknas i regel giltiga skäl till att samla in personuppgifter:– Du får inte filma andra utan att det finns en rättslig grund. Så den här typen av filmning strider ju direkt mot dataskyddsförordningen (GDPR).I Sverige finns det drygt 30.000 teslor, och i de flesta bilar finns möjligheten att aktivera vaktkamerafunktionen. Diskussionerna om detta har bubblat på forum, både utomlands och i Sverige, men inte kommit upp till en allmän debatt, trots att dataskyddsförordningen funnits i Sverige sedan 2018. Myndigheterna har inte agerat förrän för drygt ett år sedan. Då kom Stefan in i garaget där hans bil stod parkerad – och reagerade på hur bilen bredvid blinkade till:– Jag såg in på skärmen i bilen att det var en sån röd punkt som man känner igen från smarta telefoner där det står att den spelade in. (…) Känslan är väl helt enkelt att man är lite iakttagen. Jag gick faktiskt runt till fler teslor i garaget och flera av de reagerade på samma sätt.Stefan, som upplevde det som ett intrång i sitt privatliv, skickade in ett klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten IMY, den myndighet som är tillsynsmyndighet för GDPR.Tesla pekar på bilägarens ansvarIMY gör också bedömningen att filmerna från teslakamerorna handlar om personuppgiftsbehandling. Men frågan här är vem som blir personuppgiftsansvarig – om det är bilens ägare eller företaget Tesla. Myndigheten har därför skickat Stefans klagomål till sin systermyndighet i Nederländerna, där företaget har sitt huvudkontor, för att få ett svar på var ärendet ska avgöras.Tesla svarar Kaliber att all lagring enbart hamnar lokalt i bilen och då är det den enskilde bilägaren som är personuppgiftsansvarig. Företaget svarar också att det bland annat är kamerorna har gjort att deras bilar är bland dem som i minst utsträckning stjäls och utsätts för skadegörelse. Någon kommentar om kritiken att kamerorna strider mot GDPR ger de inte.Bil-journalisten Felix Björklund menar att det är viktigt att vi får regler för vad som gäller framöver:– Om du ställer den bilen på ett torg när det är en demonstration, så kan du veta vilka som var på den demonstrationen. Det kan ju användas på massa olika sätt. Man är naiv om man tror att detta inte kan hända, säger Felix Björklund.Förtydligande: I vår granskning tar vi upp de bilar som för närvarande finns i Sverige och som har den europeiska dataskyddsförordningen GDPR att ta hänsyn till. Runt om i världen finns det även andra biltillverkare som har och som jobbar med att utveckla en liknande teknik. I Sverige finns för närvarande inte bilar av något bilmärke med ett lika avancerat system som Tesla till försäljning än.

19 Syys 202229min

Extrapodd: Bluffindustrin

Extrapodd: Bluffindustrin

Hela granskningen som podd: Hör Eva Nilssons om hur hon hamnade på existensminimum i en jättelik internationell bedrägerihärva - och hör källor inifrån ett callcenter utomlands där bedragarna jobbade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Kesä 202249min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

rss-ootsa-kuullut-tasta
kolme-kaannekohtaa
siita-on-vaikea-puhua
aikalisa
olipa-kerran-otsikko
i-dont-like-mondays
sita
poks
antin-palautepalvelu
kaksi-aitia
loukussa
ootsa-kuullut-tasta-2
mamma-mia
yopuolen-tarinoita-2
rss-murhan-anatomia
meidan-pitais-puhua
terapeuttiville-qa
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
lahko
rss-haudattu