Historien om Reva

Drygt ett år har gått sedan debatten om Reva var som mest intensiv. Då handlade det om ID-kontroller i tunnelbanan och om polisens hänsynslösa jakt på papperslösa. Men vad hände med debatten? Kalibers nyhetsdokumentär handlar idag om det kontroversiella projektet Reva.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Då, för drygt ett år sedan, var debatten intensiv. I debattartiklar, på kultursidor och i reportage diskuterades Migrationsverkets, Gränspolisens och Kriminalvårdens nya projekt Reva. Ett projekt med syfte att öka antalet avvisningar.

Men kritiken landade mest i gränspolisens knä och debatten kom att handla mycket om hur invandrare krävdes på id-kort i tunnelbanan, hur polisen slog till på borgerliga vigslar och häckade utanför barnpsykiatrin. Allt för att få fast papperslösa som skulle skickas hem till sina hemländer. Det pratades om stasimetoder och att en ny polisstat växt fram, där invandrare eller de som såg ut som invandrare, skulle kontrolleras.

Men vad var det som ledde fram till den här förändringen? Och hade medierna och allmänheten verkligen förstått vad Reva egentligen handlade om?

Nu, 2014, har debatten om Reva tystnat. Men på olika håll fortsätter kampen. Till exempel här i Jesusparken nära Möllevångstorget i Malmö där ett gäng aktivister tältar i protest mot att flera afghaner ska avvisas. Det är fortfarande kallt ute och en av de som riskerar att avvisas, Zabihullah Nadeem, visar runt i tältlägret.

– This is the tent. We fixed it yesterday and we were here last night also.

You have some beds here and blankets.

– Yes some warm things, it was very hard to stay here last night.

You slept here?

– Yes we slept here. But it was very cold, and some friends got sick, but we will continue this.

De flesta här är med i olika nätverk såsom Aktion mot Deportation och Asylgruppen som jobbar aktivt mot Reva. De berättar att en del blivit sjuka av kylan men att de ska fortsätta med protesterna. En av de som sökt sig hit är Zabi Rahimi. Han säger att han avskyr Reva.

– No I am actually not interested to talk about Reva. Because I really hate it.

Why do you hate it?

– Because it´s a fucking stupid system.

Have you protested against it?

– Yeah, many times. As much as I could.

And why?

– Cause I really hate it. It´s an indecent system.

Hej jag kommer från Sveriges radio och gör ett program om Reva. Vad tycker du om Reva?

– Jag tycker att Reva är förkastligt, säger aktivisten Heram Li.

Varför då?

– Dels för att det utgår från rasprofilering. Man kan ju inte ha ett rättsväsende där polisen kollar och ser hur du ser ut och därefter stoppar dig. Det är ju mot allt som har med mänskliga rättigheter och demokrati står för.

Aktivisterna här är långt ifrån ensamma med att ha uppfattningen att Reva handlar om id-kontroller på stan. Den föreställningen har också flitigt förmedlas i olika medier. I till exempel SVT:s morgonsoffa då det lät så här för ett år sedan.

“Ska polisen få stoppa och kräva identifiering av människor som ser ut vara i Sverige utan tillstånd? Ja det har diskuterats intensivt de senaste veckorna efter polisens så kallade Reva-projekt där man stoppat människor i till exempel Stockholms tunnelbana på jakt efter papperslösa”. SVT, Gomorron Sverige

SVT var inte ensamma. I Dagens Nyheter och i Svenska Dagbladet med flera kunde man läsa om polisens Reva-kontroller. Och när Jonas Hassen Khemiri skrev ett öppet brev till justitieminister Beatrice Ask kopplade även han ihop Reva med de inre utlänningskontrollerna.

Men Reva handlade inte om id-kontroller på stan.

– Reva-projektet är egentligen något ganska tråkigt administrativt som kanske framförallt sker inne på Migrationsverkets kontor bland deras handläggare. Det handlar om att effektivisera handläggningen av verkställighetsärenden, säger Peter Leander som står bakom en färsk rapport från den väns­terorienterade tankesmedjan Arena idé.

I rapporten har Peter Leander granskat polisens inre utlänningskontroller och hur de uppkommit. Enligt honom har Reva lett till att man fått mer tid över till att göra fler id-kontroller på stan. Men han menar att det inte går, som många medier har gjort, att sätta likhetstecken mellan Reva och polisens id-kontroller.

– Man pratar om polisens Reva-projekt, man pratar om Reva-poliser, polisens Reva-kontroller. I media av någon anledning så används det här Reva-begreppet på just inre utlänningskontroller. Det finns ett missförstånd där.

Men det har varit felaktigt?

– Ja det är det. Man har slarvat. Det blir väl mer slagkraftigt att kalla det Reva.

För att förstå hur Reva kom till får man gå tillbaka till december 2008 då regeringen skickade ut sina regleringsbrev. Alltså de uppdrag som varje år delas ut till Sveriges myndigheter från regeringen.

I regleringsbreven till Migrationsverket, Kriminalvården och Gränspolisen uttryckte regeringen att man ville att de tre myndigheterna skulle göra en översyn för att öka antalet verkställigheter, alltså att fler skulle skickas tillbaka till sina hemländer. Detta hade regeringen aldrig uttryckt tidigare.

En av anledningarna var att få ner de långa handläggningstiderna och att minska trycket på Migrationsverkets förvar.

Året efter, 2009, avsattes 10 miljoner kronor och en av satsningarna blev Reva, en förkortning av Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete. Och projektet gick ut på att jobba smartare i byråkratin.

Det handlade bland annat om att tjänstemän skulle ta över ärenden när deras kolleger blev sjuka och att dela in ärenden efter svårighetsgrad.

Inne på polisstationen i Malmö sitter gränspolisens chefer Kristina Hallander Spångberg och Leif Fransson. Här var man först ut med projektet som först skulle testas i Skåne. Och den nya metoden nådde framgång.

– Vi blev effektivare. Vi ökade antalet verkställigheter markant. Skånes verkställigheter gick upp med 25 procent från 2010 till 2011, säger Kristina Hallander Spångberg.

– Innan har det varit så att de svårare ärendena hade man aldrig tittat på innan. Nu avdelade man ett antal utredare som i lugn och ro fick jobba med de här svårare ärendena och då ledde det också till att man nådde en framgång där och sedan var det en grupp som bara jobbade med de här lite snabbare ärendena. Så att med en tydlig uppdelning får man också en specialisering och med det får man också upp en kunskap och en snabbhet i olika ärenden, säger Leif Fransson.

Det var alltså det här Reva handlade om - att dela upp olika ärenden poliser emellan efter svårighetsgrad. Inte om de inre utlänningskontrollerna. Leif Fransson och Kristina Hallander Spångberg säger att det spred sig en frustration inom polisen när medierna inte förstod vad Reva egentligen var.

– Det är klart att det är frustrerande. Jag tyckte och kände så här: fast man levererade sakliga uppgifter så fastnade inte det hos ett antal journalister, säger Leif Fransson.

- De journalister som faktiskt beskrev vad Reva var. De försvann ju, säger Kristina Hallander Spångberg.

I debatten menar du?

– Ja, det försvann. Det kom aldrig upp.

– Man vill ju alltid ha ytterligheterna. Det jag kan tycka är tragiskt är att journalister inte engagerar sig mer i att ta reda på vad sanningen egentligen är. Vad är det här? Utan man har redan förutbestämt att så är det. Det kan jag tycka det är synd att man inte kan ha en nyanserad debatt - att det här är Reva och här är det som är fel, säger Leif Fransson.

– Det som är trist med det är att när det blir en sanning i media, då styrs ju också den allmänpolitiska debatten, det blir väldigt polariserat och det tjänar ju inget syfte, säger Kristina Hallander Spångberg.

Men även om Reva var en administrativ metod så kontrollerades ju människor på stan, till exempel i tunnelbanan. Någonting hade ju hänt.

För att förstå hur de inre utlänningskontrollerna har blivit allt fler får man backa till 2001. Då Sverige går med i Schengen. Syftet med Schengen var att människor skulle kunna röra sig helt fritt mellan de EU-länder som ingår i samarbetet.

Men för att kunna öppna gränserna ställdes ett motkrav från EU. De inre utlänningskontrollerna, som gick ut på att polisen skulle göra kontroller innanför landets gränser. Det för att motverka illegal invandring och gränsöverskridande brottslighet såsom människosmuggling.

Men till en början gjordes det få kontroller. Det framgår av Gränskontrollutredningens betänkande från 2004. Där beskrivs det också att det fanns en osäkerhet inom polisen hur kontrollerna skulle genomföras. Man var orolig att kontrollerna skulle bryta mot diskrimineringslagen.

2007 började polisen föra statistik över antalet kontroller. I statistiken kan man se att polisen då börjat prioritera kontrollerna. 2007 gjordes 10 000 kontroller året efter 17 000.

Sedan, i juni 2011, hände något. Då Rikspolisstyrelsen i en FAP, alltså i sina allmänna råd och föreskrifter, gav ut en text om de inre utlänningskontrollerna till polismyndigheterna runt om i landet. Nu slog man fast att kontrollerna skulle vara en integrerad del av polisens olika verksamhetsgrenar. Här förklarade man också att kontrollerna var en viktig åtgärd eftersom vi gått med i Schengen.

Det här var alltså orsaken till varför de inre utlänningskontrollerna hade ökat så markant.

Men i Skåne fanns det även en annan bidragande faktor till varför antalet inre poliskontroller ökade. I slutet av 2011 drabbades Malmö av en mordvåg och polisen stod handfallen. Skånepolisen beslutade därför att begära en nationell förstärkning från andra polismyndigheter - poliser som skulle bistå Malmöpolisen i kampen mot mordvågen.

Malmöpolisen förstärktes och sammalagt arbetade en tid 300 poliser I Malmö som hjälpte till dels med mordutredningarna men också med att patrullera på Malmös gator. Satsningen döptes till Operation Alfred.

– Så man ökade antalet poliser i yttre tjänst dramatiskt och de gjorde ju många personkontroller. På hotspots, där man vet att det begås brott och de kontrollerna förstod jag när den debatten kom bakades ihop med de inre utlänningskontrollerna, säger Kristina Hallander Spångberg.

Skåne var först ut med Reva. Men snart skulle andra polismyndigheter också implementera den nya administrativa metoden i sitt arbete. 2013 inleddes projektet i Stockholm.

I bland annat SVT och P3 Nyheter kunde vi för ett år sedan höra flera personer som berättade om hur de blivit kontrollerade av polisen i tunnelbanan.

"- Ja, det var så att jag stod och väntade på en kompis innanför spärrarna och jag hade dragit mitt SL-kort och jag hade inte plankat eller någonting. Och då kom det en polis och frågade mig om jag skulle kunna följa med åt sidan. Jag skulle vilja se ditt pass för du är misstänkt för att ha kommit illegalt in i Sverige

Vad känner du när det här händer?

- Det känns dåligt. Det känns diskriminerande"

" - De frågade mig först på engelska om jag kan prata svenska. Hur kom jag hit och hur länge hade jag bott här.

Hade han någon anledning att stanna dig tycker du?

- Absolut inte. "

Vittnesmål från tunnelbanan SVT och P3 Nyheter

I de större medierna rapporterade man om polisens Reva-kontroller. Men faktum var att när de första medierna började skriva om kontrollerna hade inte ens Reva startat i Stockholm.

– Ja de har vi ju genomfört under flera år, säger Per-Uno Johansson som är enhetschef vid Gränspolisens utredningsenhet i Stockholm.

Så det hade ingenting med Reva att göra?

- Nej, absolut inte.

Och ändå kopplades det ihop, hur kunde det bli så tror du?

– Det kan inte jag förklara för vi förklarade för journalisterna gång efter annan både jag och min chef i ett antal intervjuer att det fanns ingen koppling.

Men du berättade det här för journalisterna att det här hade inte med Reva att göra ändå så skrev de att det hade med Reva att göra, vad tänker du om det?

– Ja, jag tycker det är tråkigt att de inte lyssnar på vad man säger. Jag får intrycket av att de redan hade bestämt sig att här ska vi köra en drive och då gjorde man det oavsett vad vi sa.

Sen då all den här kritiken som kom då, varför upplevde så många att de blev diskriminerade i tunnelbanan?

– Ja, det kan ju inte jag svara på.

För det var ju många som upplevde då att de blev diskriminerade.

– Ja, men då uppmanade vi dem att de skulle göra en anmälan så att man får utreda det.

Men hur lätt eller svårt är det att genomföra den här typen av kontroller utan att diskriminera någon?

– Ja nu förstår jag inte riktigt hur du menar. Vi upplever inte att de här kontrollerna var diskriminerande.

Nej, men det var ju många som gjorde det.

– Jag kan ju inte svara för hur de upplevde det. Jag kan inte svara på hur andra upplever vissa kontroller.

Men går ni på utseende?

– Nej, vi går inte på utseende utan vi går på andra omständigheter och nu måste jag bryta för nu har de här minuterna gått för länge sedan.

Ja, okej. Tack så mycket.

– Tack, hej.

Även om frågan om diskriminering i tunnelbanan fortfarande är känslig för polisen så kvarstår faktum. Reva hade inte ens inletts i Stockholm när medierna började skriva om id-kontrollerna i tunnelbanan.

Även i Skåne pekades vissa metoder ut som en del av Reva. Till exempel att man slog till på borgerliga vigslar i jakten på papperslösa.

– Att vi kontrollerar borgerliga vigslar. Så länge jag har varit här och några år innan dess har man gjort det, säger Leif Fransson vid Gränspolisen i Skåne.

Det var långt innan Reva?

– Ja, det var långt innan. Det var 10 år. Alltså så länge man har sysslat med utlänningsverksamhet så har man kontrollerat borgerliga vigslar.

Men var gick det fel då, var kommer det här ifrån, den här missuppfattningen då?

– Jag tycker du ska fråga Linda Stark som skrev den första artikeln, säger Kristina Hallander Spångberg.

Det var där det blev fel?

– Ja.

Linda Stark var en av de första journalisterna som skrev om Reva-projektet i reportagetidningen Re:public.

– Idén kom egentligen från redaktionen och de frågade om jag ville undersöka vad det var som gjorde att ungdomar som levde gömda i Malmö kände sig väldigt rädda för att gå ut och de kände att de var extra bevakade av polisen, säger Linda Stark.

Vad var det du kom fram till då?

– Först och främst tog jag kontakt med de som jag hade kontakt med innan som träffade gömda i Malmö. Och de bekräftade den bilden. Och jag hörde av mig till flera och alla sa samma sak. Och när jag kollade runt lite på nätet så hittade jag på något sätt ett dokument från polisen där det handlade om Reva.

I den längre artikeln som fick stort genomslag och som lade grunden till hur andra medier uppfattade vad Reva var kunde man läsa att id-kontrollerna på stan, stormningar av borgerliga vigslar och påringningar till BUP, allt var nya metoder som en del av Reva.

– Jag tycker också att det är problematiskt om man säger Reva-kontrollerna i tunnelbanan. Jag har inte velat använda det.

Men för du skriver ju också det att id-kontroller på stan är en del av Reva?

– Ja, för att kan man koppla ihop samman de här arbetsmetoderna med Reva? Ja, ju mer effektiva vi är i det administrativa arbetet desto mer tid har vi för spaningsarbetet och det är ju inre utlänningskontroller.

I Linda Starks artikel står det att polisens arbetsmetoder var en del av Reva. Men hon tycker ändå inte att det är hennes ansvar vad andra medier senare har skrivit.

– Alltså jag kan bara ta ansvar för min artikel. Där jag är tydlig med att skriva att det är en konsekvens av Reva. Sedan om andra medier har skrivit det kritiserade Reva-projektet när det kom till Stockholm. Det får ju stå för dem.

Men kunde du ha varit tydligare så här i efterhand?

– Det jag kunde ha varit tydligare med var kanske att metoderna i sig kanske inte var nya.

Gränspoliserna Leif Fransson och Kristina Hallander Spångberg igen.

-- Många hade en grov missuppfattning.

Men mycket av upprördheten kom ju från de här metoderna man använde. Att man går in på borgerliga vigslar till exempel. Spelar det någon roll att man kallar det för Reva eller inte?

– Nej, men då tycker jag att journalisterna ska föra ut att när det gäller borgerliga vigslar handlar det om rätten att göra inre utlänningskontroller. Alltså som journalist tycker jag att det är viktigt att man åtminstone för ut ett korrekt budskap så att folk åtminstone kan ta ställning till - vill jag ha en inre utlänningskontroll? Då får man förklara vad är en inre utlänningskontroll och så får man ha en diskussion utifrån det och då kan man ju ha en livlig debatt. I Debatt på teve eller var som helst. Men man måste åtminstone leverera korrekta slutsatser på ett korrekt material.

Annars går det inte att förändra något?

– Nej, det är ju helt omöjligt. För då pratar vi om äpplen, medan journalisterna pratar om päron och sen uppfattar allmänheten det som apelsiner. Alltså det är helt omöjligt att få ut något vettigt eller konkret av det.

Nils Funcke är författare, publicist och expert i yttrandefrihetsfrågor. Han menar att den här typen av missuppfattningar kan skada allmänhetens förtroende för journalistiken.

– Det är ju alltid så att man ska beskriva saker och ting sakligt. Det tjänar ju inget till att bedriva och gå ut med överdrifter, för rätt som det är kommer sanningen ikapp det här och då undergräver man ju tilltron till medierna och risken är ju att man utsätter myndigheterna för medborgarnas avoghet när det faktiskt inte är motiverat. Så ska ju en bra journalistik inte fungera heller utan vi ska ju dra upp oegentligheter och tillkortakommanden och allt vad det nu kan vara, men man ska ju ändå beskriva verkligheten på ett korrekt sätt.

– Och sedan som sagt var då också att tilltron till myndigheterna minskar och jag säger inte att ambitionen ska vara att de ska ha hög trovärdighet, men ska de falla, så ska de falla på att de faktiskt gör dumheter eller felaktigheter. Inte att man målar upp en bild av att de är korrupta eller att de är invandrarfientliga eller vad det nu kan ha varit i det här sammanhanget.

I Kalibers nyhetsdokumentär har du idag fått höra om hur medier rapporterat om Reva. Hur en missuppfattning spridit sig om att Reva handlade om de inre utlänningskontrollerna. Men att Reva aldrig handlade om det, utan var en administrativ metod som användes av bland annat polisen.

Men hur har det gått då?

Antalet inre utlänningskontroller har ökat år för år. 2012 gjordes det över 42 000 inre utlänningskontroller i Sverige. Samtidigt har polisen i Stockholm beslutat att inte längre genomföra kontroller på tunnelbanan.

Reva-projektet kommer i sommar att avslutas och bli en ordinarie del av Polisens, Migrationsverkets och Kriminalvårdens verksamheter. Men samtidigt har man blivit mindre effektiv och lyckats avvisa färre personer under 2012 och 2013 än i början av projektet.

Peter Leander på Arena idé som skrivit rapporten om de inre utlänningskontrollerna tror att Reva-debatten hade kunnat landa annorlunda om det inte skett någon missuppfattning om vad Reva var.

– Polisen har fått bära ett hundhuvud i den här debatten som kanske skulle kunnat ha getts till politikerna.

Vad hade hänt då om debatten hade riktats mer åt det hållet?

– Det är ändå en ansvarsfråga. Vad beror den här viljan på? Man kunde ställt politiker mer till svars för de inre utlänningskontrollerna, än enbart polisen. Att se den politiska dimensionen av det här.

Och i Jesusparken i Malmö fortsätter tältprotesterna. Och även om man här har börjat förstå att Reva inte är samma sak som de inre utlänningskontrollerna så tycker i alla fall aktivisten Heram Li att debatten lett till något positivt.

– Jag tror generellt på ett sätt att det har blivit bra. För man här ändå uppmärksammat frågor kring det och folk har fått en djupare förståelse kring det. Sen hade man kanske kunnat önska sig att debatten inte tog slut när det blev ointressant efter en månad när Jonas Hassen Khemiri hade skrivit en debattartikel och alla hade lajkat den på Facebook och sen va alla nöjda och gick hem. Och där tog ju varken Reva eller de inre gränskontrollerna slut. Det är väl någonting man kanske kan tycka är tråkigt. Men samtidigt så tror jag att fler i samband med det har engagerat sig, kollat upp mer, läst på mer. Att det ändå finns en mer levande debatt efter än före.

Reporter Mikael Funke kaliber@sverigesradio.se
Producent Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se