Iran–Irak-kriget: Kalla krigets största krig

Iran–Irak-kriget: Kalla krigets största krig

Kalla krigets mest omfattande krig mellan två stater utkämpades mellan Iran och Irak 1980–1988. Antalet döda räknades i hundratusentals – både soldater och civila. Konflikten präglades av ett hänsynslöst utnyttjande av människoliv för att nå tveksamma territoriella mål, och den politiska och militära ledningen på båda sidor uppvisade stor inkompetens.


Ett av de mest anmärkningsvärda inslagen var Iraks återkommande användning av kemiska stridsmedel, både mot iranska förband och mot civila kurder.


I detta avsnitt av Militärhistoriepodden försöker Martin Hårdstedt och Peter Bennesved förstå en av 1900-talets mest brutala konflikter. Kriget fördes med modern västerländsk och sovjetisk militärmateriel, men leddes ofta av befäl som inte var uppgiften vuxna. Iraks diktator Saddam Hussein inledde kriget i tron att det skulle bli en snabb och enkel seger.


Ett centralt mål var att ge Irak en ledande ställning bland arabstaterna. Efter fredsavtalet mellan Egypten och Israel suspenderades Egypten ur Arabförbundet 1979, vilket skapade ett maktvakuum i regionens maktspel. Iran framstod samtidigt som den främsta rivalen till Saddam Husseins anspråk på arabiskt ledarskap. Till detta kom grundläggande motsättningar mellan Irans shiamuslimska majoritet och Iraks sunnimuslimdominerade maktelit.


Av stor betydelse för Irak var också att återta och kontrollera strategiska områden längst in i Persiska viken, kopplade till gränsdragningen vid Shatt al-Arab. I Algeröverenskommelsen 1975 accepterade Irak att gränsen i floden drogs efter farledens mittlinje (thalweg), något Saddamregimen senare ifrågasatte – och använde som ett av flera argument för kriget.


Bild: Iraniska soldater ber i en skyttegrav under Operation Karbala-5 nära Shalamcheh utanför Khorramshahr, februari 1987. I bild står Ali Azimi från byn Mohajeran, som senare skadades av kemiska stridsmedel; längst ned syns Sadegh Artimani. Foto: Mahmoud Badrfar (tasnimnews.com). Public domain (Iran).


Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(296)

Så slogs de antika grekerna

Så slogs de antika grekerna

Grunden i det antika Greklands militära organisation var hopliten. Hopliten var alltid en man och medborgare i någon stadsstat. Beväpnad med ett längre spjut, en sköld och ett kortare svärd, formerade...

17 Elo 49min

Trafalgar gav britternas haven

Trafalgar gav britternas haven

Efter lunch den 21 oktober 1805 bröt den brittiska flottan in i den fransk-spanska flottans linje utanför Kap Trafalgar. I spetsen för anfallet seglade det stora linjeskeppet HMS Victory med amiralen ...

10 Elo 47min

Kinas förnedring

Kinas förnedring

När Europas kanoner tystnade efter Napoleonkrigen riktades de västerländska stormakternas hunger österut. Storbritannien behärskade haven, USA pressade sig fram mot Stilla havet – och Kina och Japan s...

3 Elo 42min

Karl X riskerade allt och vann

Karl X riskerade allt och vann

Karl X:s vandring över Stora och Lilla Bält vintern 1658 är en av de mest mytomspunna händelserna i svensk historia. Kungens hela armé hängde i vågskålen. Den framgångsrika marschen genom Jylland och ...

27 Heinä 49min

När ryssarna förhärjade Finland

När ryssarna förhärjade Finland

Den ryska ockupationen av Finland 1713-21 kallas för Stora ofreden. Namnet är passande eftersom civilbefolkningen på olika sätt fick utstå mycket stora umbäranden – särskilt under åren 1713-14.Stora d...

20 Heinä 42min

General Custers sista strid

General Custers sista strid

Någon gång mellan klockan fem och halv sex på eftermiddagen den 26 juni 1876 mötte 210 soldater ur US 7th Cavalry sitt öde på höjderna ovanför Little Big Horn River i nordöstra Montana.Ledda av sin le...

13 Heinä 49min

Slaget vid Valmy räddade franska revolutionen

Slaget vid Valmy räddade franska revolutionen

I april år 1792 inleddes de så kallade revolutionskrigen i Europa. Det revolutionära Frankrike utmanade monarkierna i en kraftmätning som inleddes mer eller mindre katastrofalt för de franska arméerna...

6 Heinä 45min

Varför bombades Guernica 1937?

Varför bombades Guernica 1937?

Den 26 april 1937 inleddes bombningen av den baskiska staden Guernica. Under några timmar föll en sammanlagd bomblast på omkring 22 ton över staden. Anfallet var beordrat från nationalistsidans högsta...

29 Kesä 42min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
download
hupiklubi
i-dont-like-mondays
siita-on-vaikea-puhua
seitseman
uutiscast
sita
poks
antin-palautepalvelu
mamma-mia
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
kolme-kaannekohtaa
kaksi-aitia
yopuolen-tarinoita-2
rss-murhan-anatomia
aikalisa
rss-palmujen-varjoissa
ihme-ja-kumma
loukussa