Svårt dilemma att granska och riskera underblåsa ryktesspridning, historiskt julbordshaveri på Aftonbladet och EU-strid om ny upphovsrätt

Antisemitiska konspirationsteorier flödar på nätet mot Robert Aschberg. Ska medier granska och därmed sprida vidare? 15 fel när Aftonbladet skrev om julbordshistoria. Strid i EU om ny upphovsrätt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om dilemmat att granska och därmed ge spridning åt rykten
Att etablerade medier inte ska skriva om rykten eller återge obekräftade uppgifter, det är en grundprincip för seriös journalistik.

Men hur ska etablerade medier egentligen förhålla sig till det faktum att i vårt samhälle får just nu rykten och politiskt motiverade drev en enorm spridning i sociala medier och på propaganda- och konspirationssajter?

Den senaste veckan finns två händelser som ställt journalister inför det här dilemmat.

Det handlar dels om den senaste tidens anmälda fall av gruppvåldtäkter i Malmö, där många lösa uppgifter är i omlopp. Och dels om den massiva antisemitiska hatvåg mot journalisten Robert Ashberg som tagit fart i högerextrema nätkretsar.

Om medier rapporterar om det här ges såklart dessa konspirationer och rykten än mer spridning. Men om medier inte rapporterar vem ska då granska uppblossande antisemitism och en ständigt växande arena av rykten, halvsanningar och lögner?

Reporter: Therese Rosenvinge.

Historiskt julbordshaveri hos Aftonbladet
Att ha fel någon gång, det kan hända även den bäste. Men att i en och samma artikel inte ha ett, två, tre eller fyra utan hela 15 fel, det får nog ses som rekord. Att som lök på laxen dessutom rätta felen men påstå att inget har förändrats, det gör den här historien än mer genant.

Det var den femte december som Aftonbladet publicerade artikeln “Så blir din julmat ännu bättre – tips och trender om julbord”.

I den skriver de bland annat om att revbensspjäll blivit populärt på julbordet på senare år, om att sillsalladen uppfanns sent 1800-tal i Finland och att lussekatter färgades gula på 1800-talets slut för att hålla djävulen borta.

Problemet är bara inget av detta stämmer.

För Aftonbladet är problemet också att det faktiskt finns folk som inte bara kan utan också tar sin julbordshistorik på största allvar.

Reporter: Erik Petersson.

Brysselstrid när EU-politiker vill fakturera nätjättar
Kampen mellan medier och globala nätjättar som Google och Facebook, den utspelar sig numera överallt. Vid det här laget känner ni väl till problematiken. Mediehus producerar ett innehåll som nätjättarna sprider och i ständigt växande grad tar hem annonsintäkterna från.

På politisk nivå pågår striden om innehållet inte minst i Bryssel. Det EU-förslag som just nu berör frågan handlar om att medier ska kunna kräva pengar av Google och Facebook när de länkar till artiklar eller till och med själva publicerar fragment av innehåll.

På så sätt hoppas de stora mediehusen, som lobbar hårt i Bryssel, att mer av intäkterna ska gå till dem själva, de som faktiskt producerar journalistik.

Men i Bryssel splittrar frågan politikerna och nätjättarna de är, föga förvånande, inte heller helt förtjusta i förslaget.

Reportrar: Frilansjournalisterna Sigrid Melchior och Aleksandra Eriksson.