Att tolka regeringens rapport om NPF och skolgång

Ny riksdagsrapport: 600 000 elever. En slutsats som borde skaka om oss alla.

En elev med NPF och lågutbildade föräldrar har ungefär 40 procents chans att bli gymnasiebehörig. En elev med NPF och högutbildade föräldrar har ungefär 84 procents chans.

Samma diagnos. Helt olika utgång.

Riksdagens utbildningsutskott har granskat skolresultaten för elever med ADHD och autism, och siffrorna är tunga. Nästan var tredje elev med NPF saknar godkänt i matematik. Bara 62 procent klarar behörighet till yrkesprogram, mot 87 procent bland elever utan NPF. Och bland flickor med NPF har resultaten försämrats kraftigt de senaste fem åren.

Men det som verkligen stannar kvar är det här: föräldrarnas utbildningsnivå är den enskilt starkaste faktorn för hur det går. Starkare än skola, starkare än bostadsort, starkare än nästan allt annat. En välutbildad förälder bär med sig ett osynligt stödsystem, utan att ens tänka på det. De vet hur man pratar med skolan. De vet vad barnet har rätt till. De kan bryta ner, strukturera, följa upp.

Det är inte fel att vara den föräldern. Men vi behöver prata om vad det betyder för alla andra.

I det här avsnittet går jag igenom vad rapporten faktiskt visar, vad det säger om ett system som säger sig behandla alla lika, och varför individanpassning inte är en lyx utan en nödvändighet. För det rapporten också visar är att de skolor där elever med NPF lyckas, oavsett föräldrarnas bakgrund, är de som tar individanpassning på allvar. Som ser barnet, inte diagnosen. Som tar kollektivt ansvar när något inte fungerar, i stället för att lägga det på eleven.

Det är precis det arbetet jag försöker stödja via NPhelpr.

Är du förälder till ett barn med NPF och vill ha konkret stöd i att navigera vardagen? På nphelpr.se hittar du verktyg, kunskap och ett sammanhang där du inte behöver förklara dig.

Kontakt: amanda@kreativpanda.com

nphelpr.se för mer om mitt jobb samt medlemsportalen.

För att läsa rapporten: https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/aktuelltnotiser/2026/mars/17/utbildningsutskottet-publicerar-rapport-om_cms4cc8c556-2c33-482e-9d74-b926f0f8dc23sv/

För att se konferensen: https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/oppet-sammantrade/utbildningsutskottets-oppna-sammantrade-om_hdc220260331st1/

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(60)

Hur sätter man gränser utan att skada barns självkänsla

Neurodivergenta barn får höra nej och tillsägelser långt oftare än andra barn, och det sätter sig i självbilden. Vi kan inte sluta säga till, men vi kan ändra hur vi gör det.Har du frågor? Kontakta mi...

13 Loka 10min

PDA i generationer

Det här är sista och sjätte avsnittet av min lilla serie om PDA. Vad händer när förälderns egen kravkänslighet krockar med barnets? I seriens sista avsnitt pratar jag om varför standardråden förutsätt...

6 Loka 11min

När det håller i skolan men brakar loss hemma

"Ta det som en komplimang. Det betyder bara att ditt barn är tryggast med dig". "Tack, fint, MEN jag vet redan det och nu vill vi ha stöd i hur vi ska minska utbrotten hemma. "Känner du igen konversat...

29 Syys 11min

Kravanpassningar i skolan

Ett praktiskt avsnitt inför nästa skolmöte. Jag går igenom vad skolan faktiskt är skyldig att göra, hur du formulerar en begäran som går att verkställa i stället för en förklaring som går att avfärda,...

22 Syys 14min

Valmöjligheter - Lösningen och kaoset vid PDA

"Ge valmöjligheter" är standardrådet vid kravundvikande, och för många gör det saken värre. I det här avsnittet pratar jag om varför öppna val blir ett eget krav, hur du bygger val med ramar som fakti...

9 Syys 9min

PDA - Varför belöningar och konsekvenser gör det värre

Stjärntavlan funkade inte, och det beror inte på dig. I det här avsnittet går jag igenom varför belöningar och konsekvenser ofta förstärker kravundvikande, vad deklarativt språk är, och fem omskrivnin...

1 Syys 15min

PDA hos vuxna

Det här är det första avsnittet av fleraa som kommer handla om PDA. Och idag pratar jag om PDA hos vuxna. PDA hos vuxna handlar sällan om att säga nej. Det handlar om att inte kunna göra det man fakti...

26 Elo 13min

Rätten att prata om sina behov oavsett diagnos eller inte

Har du med försökte berätta om dina behov, kanske att du tror du är neurodivergent eller att du fått en NPF diagnos och sen mötts av "Gud va du pratar om din diagnos" eller "alla har väl en diagnos nu...

18 Elo 14min