Snilleblixtarna som byggde innovationslandet Sverige
Vetenskapsradion30 Huhti 2023

Snilleblixtarna som byggde innovationslandet Sverige

Sverige är det mest innovativa landet i världen, säger vissa. Vi har uppfunnit skiftnyckeln och dynamiten, kullagret och blixtlåset, med mera. Men är vi bättre än alla andra? Och vad beror det i så fall på?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige ligger högt på listorna över de länder som skapar flest patent i världen. Räknat per invånare ligger vi bland de två eller tre bästa, tillsammans med länder som Schweiz.

Och Sverige har genom historien stått för en lång rad uppfinningar som fått genomslag över världen. Alfred Nobels dynamit och John Ericssons propeller är ett par exempel. I modern tid har vi företag och tjänster som Skype eller IKEA, namn som känns igen över världen.

Faktorer som ligger bakom den här framgångsrika historien är bland annat att vi tidigt fick en allmän folkskola, säger Hans Sjögren, professor i ekonomisk historia. Även den privata äganderätten till mark har bidragit, den har gjort att innovationer i jordbruket blivit direkt lönsamma och stimulerats. Vi har också varit öppna för att ta in kunskap från andra länder, säger Hans Sjögren. Men är Sverige unikt i det här avseendet? Nej, säger teknikhistorikern Per Högselius på KTH. Många andra länder kan också rada upp sina många innovationer på samma sätt som vi. Men vi har haft en egen ”innovationsstil”, säger han. En förmåga att anpassa och förändra teknik så att den passar våra lokala förhållanden. Och ur detta har många uppfinningar fötts.

Medverkande: Eva Krutmeijer, författare och vetenskapsjournalist; Per Högselius, professor teknikhistoria KTH Stockholm; Hans Sjögren, professor ekonomisk historia Linköpings universitet

Reporter: Tomas Lindblad

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Jaksot(1000)

Tänd pannlampan – så hittar du hösttecknen i beckmörkret

Tänd pannlampan – så hittar du hösttecknen i beckmörkret

Följ med i jakten på hösttecken i naturen tillsammans med jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker och Naturmorgons reporter Lisa Henkow. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Löven faller av tr...

27 Loka 202419min

INFO: Nya Vetenskapsradion

INFO: Nya Vetenskapsradion

Nya Vetenskapsradion din dagliga guide till ny forskning och fascinerande vetenskap med Sveriges Radios vetenskapsredaktion. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ve...

25 Loka 202445s

Arterna och klimatet – utmaningar som både krockar och samverkar

Arterna och klimatet – utmaningar som både krockar och samverkar

Sara Sällström rapporterar från det globala mötet om biologisk mångfald i Colombia. Hur ska vi klara både den utmaningen och klimatet på en gång? Hör också om varför det blev rabalder om sillbeslutet....

25 Loka 202419min

I Colombia tar FN nästa steg för att rädda jordens arter

I Colombia tar FN nästa steg för att rädda jordens arter

I Colombia har världens länder samlats för att fatta viktiga beslut om framtiden för livet på jorden. Hör om vad som står på spel i det stora FN-mötet COP 16 om biologisk mångfald som pågår just nu. L...

22 Loka 202419min

Därför drabbas laxen i älvarna av havets dåliga hälsa (repris)

Därför drabbas laxen i älvarna av havets dåliga hälsa (repris)

Den vilda laxen i Östersjön har länge varit en framgångssaga som visar att det går att rädda ett minskande fiskbestånd. Men nu vandrar färre laxar upp i älvarna igen. Vad är det som har hänt? Lyssna p...

21 Loka 202419min

Så ska fler få hjälp med klimakteriebesvär

Så ska fler få hjälp med klimakteriebesvär

Klimakterievården i Sverige är nedprioriterad. Många kvinnor har svårt att få den hjälp de söker men ett nytt, lovande arbetssätt sparar tid, pengar och lidande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Rad...

15 Loka 202419min

De får ekonomipriset 2024 – Vetenskapsradion sänder direkt

De får ekonomipriset 2024 – Vetenskapsradion sänder direkt

Att förstå skillnader i välstånd mellan länder prisas med årets ekonomipris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Sveriges riksbanks pris i ekon...

14 Loka 202421min

De får Nobelpriset i kemi 2024 – löste gåtor om proteinveckning

De får Nobelpriset i kemi 2024 – löste gåtor om proteinveckning

David Baker kom på hur man kan bygga proteiner. Demis Hassabis och John Jumper har i sitt arbete med Google DeepMind kunnat förutspå hur enskilda proteiner veckas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Ra...

9 Loka 202420min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
docemilia
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita
rss-duodecim-lehti
rss-tervetuloa-tervemenoa
rss-ylistys-elaimille
rss-tervetta-skeptisyytta