"Bättre vård när fler läkare forskar" (repris)
Vetenskapsradion1 Touko 2023

"Bättre vård när fler läkare forskar" (repris)

Dagens forskningsresultat ger morgondagens rutinvård. Men en alltför liten andel av svensk vårdpersonal forskar, menar experter. Hur ska fler vilja prioritera att bidra till medicinska framsteg och vårdutveckling?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan 90-talets vårdbesparingar har utrymmet för vetenskap, forskning och kliniska studier krympt inom den svenska sjukvården, säger professorn och barnläkaren Petter Brodin, som oroas av utvecklingen. Söktrycket till tjänster som kombinerar forskning med arbete på klinik är lågt - en femtedel av utlysta tjänster under 2018-2020 kunde inte tillsättas. Men på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg pågår insatser för att få fler att välja en karriär som kombinerar forskning och klinik, säger sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg. I programmet medverkar också specialisten i ortopedi Emilia Möller Rydberg, som menar att hennes forskningsintresse har hjälpt patienten Klara Pettersson, bland många andra.

Programmet är en repris från 19/12 2022.

Medverkande: Emilia Möller Rydberg, ortopedspecialist Mölndals sjukhus; Klara Pettersson, patient; Petter Brodin, professor och barnläkare KI; Johan Söderholm, professor och överläkare i Nationella vårdkompetensrådets arbetsgrupp kring klinisk forskning; Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Jaksot(1000)

Nobelpriset i kemi – Utvecklingen av litiumjonbatteriet

Nobelpriset i kemi – Utvecklingen av litiumjonbatteriet

Detta lätta och uppladdningsbara batteri används i mobiltelefoner, laptops och elbilar. Den sparar energi från sol och vind och gör det möjligt för oss att gå mot ett fossilfritt samhälle. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Priset går gemensamt till John B. Goodenough, M. Stanley Whittingham and Akira Yoshino. Vetenskapsradions Lena Nordlund och Lars Broström är på plats på Kungliga Vetenskapsakademien, som tillsammans med Gunnar von Heijne tar oss igenom upptäckten och vilka pristagarna är. Rättelse: Batteriets anod är positiv och katoden är negativ. Inte tvärtom. ProgramledareLena NordlundLars Broström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

9 Loka 201920min

Nobelpriset i fysik – Upptäckten av en exoplanet kring solliknande stjärna   

Nobelpriset i fysik – Upptäckten av en exoplanet kring solliknande stjärna   

Årets Nobelpris i fysik går till forskning som ökat vår förståelse av universums utveckling, från Big Bang till idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ena hälften av priset går till James Peebles för upptäckter inom fysisk kosmologi, och andra hälften delas av Michel Mayor and Didier Queloz för upptäckten av en exoplanet i bana kring en solliknande stjärna. Programmet sänds direkt från Kungliga Vetenskapsakademien, där Vetenskapsradions Camilla Widebeck och Gustaf Klarin reder ut upptäckten tillsammans med professorn i teoretisk fysik Lars Bergström. ProgramledareCamilla WidebeckGustaf Klarin ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

8 Loka 201920min

Nobelpriset i fysiologi eller medicin – De syrekänsliga cellerna 

Nobelpriset i fysiologi eller medicin – De syrekänsliga cellerna 

2019 års Nobelpris i fysiologi eller medicin går till William Kaelin Jr, Peter Ratcliffe och Gregg Semenza, för upptäckten av hur celler känner av och anpassar sig till syretillgång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Katarina Sundberg och Annika Östman sänder direkt från Karolinska Institutet. I Vetandets värld berättar de om forskningen och dess betydelse, och om pristagarna. I programmet hörs: Gunilla Karlsson Hedestam vid Karolinska institutet. ProgramledareAnnika ÖstmanKatarina Sundberg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

7 Loka 201920min

Vilka får årets Nobelpriser? Hör Vetenskapsradions bästa tips!

Vilka får årets Nobelpriser? Hör Vetenskapsradions bästa tips!

Vilka får årets Nobelpriser i fysiologi eller medicin, i fysik och i kemi? Nästa vecka kommer beskeden. Vetenskapsredaktionen bjöd på sina bästa tips i en direktsändning från Nobelprismuseet i Stockholm.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nästa vecka utses mottagarna av årets naturvetenskapliga Nobelpriser. Annika Östman tippar vilka som kan få medicinpriset, Camila Widebeck har idéer om tänkbara fysikpristagare och Lars Broström ger sin syn på vad som kan belönas med kemipris. Gustaf Klarin håller ihop samtalet som programledare. Radiopubliken är välkommen att lyssna på plats i museet som ligger vid Stortorget i Gamla Stan, Stockholm.

4 Loka 201919min

Brittiska universitet hamstrar i skuggan av Brexit

Brittiska universitet hamstrar i skuggan av Brexit

Brist på utrustning för forskning, uteblivna forskningsmedel från EU och minskade möjligheter för forskare och studenter att röra sig över gränserna. Brittiska universitet kartlägger effekterna av Brexit och förbereder sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På University College London är en fjärdedel av personalen från EU-länder utanför Storbritannien, och universitetet har många samarbeten med forskare i andra EU-länder. Uta Staiger som ingår i universitetets ledning berättar att en hel organisation byggts upp för att hantera effekterna av utträdet ur unionen, och att man lägger upp lager av sådant som kan komma att bli svårt att få tag på i tillräckliga mängder – till exempel strö till försöksmössens burar. Hur Brexit påverkar universiteten beror väldigt mycket på om någon form av avtal kommer till stånd eller inte, konstaterar både Uta Staiger i London och Julian Beer på Birmingham City University. Båda universiteten har kontakter med myndigheter för att säkerställa att de forskningsmedel från EU som kommer att falla bort ska ersättas av inhemska medel. I Vetandets värld möter vi också Alex de Ruyter, ekonom vid Birmingham City University som har byggt upp ett forskningscentrum för Brexitstudier. Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

3 Loka 201919min

Så växte Nobels idé om priset fram

Så växte Nobels idé om priset fram

I den första stora boken på decennier om donatorn Alfred Nobel söker författaren Ingrid Carlberg förklaringen till varför dynamitmagnaten instiftade de än idag så berömda priserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mycket har skrivits om Alfred Nobel genom åren men först nu har en stor biografi, baserad på brev, andra dokument och originalkällor, getts ut. I den nya boken "Nobel – den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris" försöker Ingrid Carlberg inte minst hitta bakgrunden till varför Nobel testamenterade nästan hela sin stora förmögenheter till de priser som i snart 120 år varit världens mest ansedda på sina områden. Mats Carlsson-Lénart möter Ingrid Carlberg på Nobelprismuseet i Stockholm i vars bibliotek hon arbetat med research till en del av boken. Nedan hittar du länkar till fler program om Alfred Nobels liv och om den dramatiska tillkomsten av Nobelpriserna. Programledare: Mats Carlsson-Lénart Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

1 Loka 201919min

Nästa pandemi kommer troligtvis inom 10 år

Nästa pandemi kommer troligtvis inom 10 år

Nästa pandemi kommer inom överskådlig tid enligt flera experter. Men tio år efter svininfluensan har forskningen ännu inte kunnat visa vad den ovanliga biverkan vid förra massvaccineringen berodde på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige har bestämt att alla i landet ska kunna få vaccin om det kommer en ny okänd smitta som sprids i flera länder, en pandemi. Men det är tekniskt komplicerat att tillverka pandemivaccin, och troligen skyddar ett pandemivaccin bättre ju tidigare det tas under en pandemi. Eftersom forskningen inte har kunnat hitta orsaken till vad som skapade den neurologiska sjukdomen narkolepsi som biverkan vid den senaste massvaccineringen, önskar den ansvarige på europeiska smittskyddsinstitutet att det bör forskas mer. ProgramledareAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

30 Syys 201919min

Pandemin – 10 år efter massvaccineringen

Pandemin – 10 år efter massvaccineringen

I oktober 2009 drog massvaccineringen mot svininfluensan igång. 6 miljoner doser gavs av vaccinet Pandemrix som visade sig ha en allvarlig biverkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag har över 400 personer som vaccinerade sig med Pandemrix fått narkolepsi, en kronisk sjukdom som allvarligt påverkar många aspekter av livet. Vad var det som hände det där året när svininfluensan kom? Hur påverkades människor och var det rätt att genomföra en massvaccinering? Vetandets värld inleder en serie om pandemin då - och den som komma skall. I programmet hörs: Elisabeth Widell, ordförande för Narkolepsiföreningen, Annika Linde, fd statsepidemiolog, Anders Tegnell, avd chef Folkhälsomyndigheten och statsepidemiolog, Nils Feltelius, docent och vetenskaplig rådgivare Läkemedelsverket. ProgramledarePeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se ProducentAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

29 Syys 201919min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
utelias-mieli
rss-poliisin-mieli
tiedekulma-podcast
hippokrateen-vastaanotolla
docemilia
rss-lihavuudesta-podcast
filocast-filosofian-perusteet
rss-duodecim-lehti
mielipaivakirja
radio-antro
rss-totta-vai-tuubaa
rss-astetta-parempi-elama-podcast
sotataidon-ytimessa
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-ilmasto-kriisissa
rss-ihmisen-aani
rss-ylistys-elaimille
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast