På spaning efter konservatismens trender och politiska utmaningar

Radikal konservatism, den fostrande staten, och den konservativa paradoxen. Hur syns konservatismens idéer i svensk politik?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klassisk konservatism förespråkar gradvis förändring som bygger på det redan beprövade. Idag hittar vi även en ny konservatism som menar att vi måste få tillbaka de gamla idealen med en motrevolution. Hotet har kommit inifrån i form av kulturvänstern och utifrån i form av invandrare. En förgrundsfigur inom den radikala konservatismen är den brittiska författaren och journalisten Douglas Murray. Kan man vara konservativ och revolutionär samtidigt?

Konservatismens fader brukas tillskrivas 1700-tals filosofen Edmund Burke. Han såg på samhället som ett gemensamt projekt över generationer som vi vårdar och lämnar vidare. Staten ska fostra och upprätthålla ordningen genom kultur, lagar och religion. Klassiska konservativa värden så som nationalism, religion och egendomsrätt har fått allt större betydelse. Är den fostrande staten här?

1900-talstänkaren Michael Oakeshott räknas till en av de viktigaste bidragsgivarna till modern konservatism. Förnuftet har sina begränsningar enligt Oakeshott, som förkastar social ingenjörskonst och förordar långsam och försiktig förändring av samhället, med respekt för den kunskap som har prövats, byggts upp och lagrats i institutionerna. Idag bär många av institutionerna på andra typer av idéer än de som en gång motiverade deras försvar. De kan till och med bära på progressiva ideal. Hur ska konservatismen hantera denna paradox – vårda institutionerna eller snabbt förändra dem i konservativ riktning?

Medverkande: Statsvetarna Marie Demker, Katarina Barrling och Andreas Johansson Heinö (även förläggare på Timbro förlag).
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl