Tredje rikets uppgörelse med Versaillefreden (del 5, nymixad repris)

Tredje rikets uppgörelse med Versaillefreden (del 5, nymixad repris)

Tredje rikets utrikespolitik präglades av viljan att göra upp med den förnedrande Versaillefreden efter första världskriget och att skaffa sig livsutrymme österut. Här hittar vi själva kärnan i Adolf Hitlers maktambitioner.


Storbritanniens ovilja att gå i krig, Frankrikes interna problem och det fascistiska Italiens sidbyte från Västmakterna till Nazityskland gjorde det möjligt för Tredje riket att ansluta Österrike och lägga Tjeckoslovakien under sig utan någon att skjuta ett skott. Men med anfallet mot Polen gick Hitlertyskland ett steg för långt.


I denna nymixade repris av avsnitt 137 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Tredje Riket. Det är del fem i en serie om Tredje riket som baserar sig på Richard J Evens trilogi om Tredje riket.

Den brittiska premiärministern Neville Chamberlains tal om ”fred i vår tid” efter att Storbritannien och Frankrike sålt ut den lilla demokratin Tjeckoslovakien till det aggressiva Tredje riket blev upptakten till det förödande Andra världskriget.


Adolf Hitler behöll sina bohemiska vanor som diktator med en flexibel arbetstid vilket lämnade utrymme för hans medarbetare att utöva makten under hård intern konkurrens. Han höll sig borta från att detaljstyra ekonomisk politik eller arbetsmarknadspolitik utan drog upp de övergripande riktlinjerna där medarbetarna fick fylla i det finstilta.

Men Hitler hade två fokusområden där han utövade ett personligt maktutövande -

raspolitiken (avsnitt 132) som präglades av en extrem antisemitism och utrikespolitiken som syftade till att göra upp med det förnedrande Versaillefreden och att skaffa Tyskland lebensraum i öst.

När nazisterna tog makten efter riksdagsbranden 1933 och systematiskt krossat alla andra partier påbörjades arbetet med att omforma Tyskland efter den nazistiska ideologin. Allting nazisterna gör vid makten är en förberedelse inför det eftersträvade kriget.

Bild:Münchenöverenskommelsen: Neville Chamberlain, Édouard Daladier, Adolf Hitler, Benito Mussolini och Galeazzo Ciano. Bakom dem syns bland andra Joachim von Ribbentrop och Ernst von Weizsäcker. Bundesarchiv, Bild 183-R69173 / CC-BY-SA 3.0

Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfriedsbegravningsmarsch avthe UnitedStates Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media.

Läs: Richard J Evens – Third Reich at Power.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jaksot(724)

Karlskrona i bakvatten – från militär förnedring till teknisk förnyelse

Karlskrona i bakvatten – från militär förnedring till teknisk förnyelse

Krigen mot Ryssland under 1700-talet ledde till att flottbasen i Karlskrona förlorade i betydelse. Fokus flyttades istället till skärgårdsflottan och Sveaborg. Staden drabbades dessutom hårt av epidem...

7 Loka 202545min

Karlskronas grundande – Värnet mot ärkefienden Danmark

Karlskronas grundande – Värnet mot ärkefienden Danmark

I november 1679 kliver kung Karl XI iland på Trossö i Blekinges skärgård. Redan året därpå får Karlskrona sina stadsprivilegier. Här ska ett nytt nav för Sveriges sjömakt växa fram – långt från huvuds...

6 Loka 202543min

Skyddsmakten – Sveriges okända roll under andra världskriget

Skyddsmakten – Sveriges okända roll under andra världskriget

Sverige spelade en betydande roll som skyddsmakt för 27 stater under andra världskriget. När krigförande länder bröt sina diplomatiska förbindelser trädde Sverige in som neutral mellanhand och ansvara...

2 Loka 202547min

Sveriges aktiva roll i Japan under andra världskriget

Sveriges aktiva roll i Japan under andra världskriget

Sverige spelade en mer aktiv diplomatisk roll i Japan och Kina än i Europa under andra världskriget. Eftersom Sverige aldrig hotades militärt av Japan kunde landet föra en självständig utrikespolitik ...

1 Loka 202547min

De första fascisterna

De första fascisterna

talien var det första landet där en fascistisk regim tog makten – i huvudsak med legala medel, även om gatuvåld var en avgörande förutsättning. Fascisterna erbjöd ungdom, glödande nationalism och en m...

29 Syys 202558min

Gustav III:s kamp för och emot upplysningen

Gustav III:s kamp för och emot upplysningen

Gustav III (1746–1792) hade ett kluvet förhållande till upplysningens idéer. Hans reformer inom straffrätt, religionsfrihet, hälsa och kultur var tydliga uttryck för upplysningstänkandet. Samtidigt in...

24 Syys 202544min

G-trafik och Gestapo - Sveriges underrättelsetjänst under andra världskriget

G-trafik och Gestapo - Sveriges underrättelsetjänst under andra världskriget

När Tyskland invaderade Polen den 1 september 1939 stod Sverige inte väl rustat – vare sig militärt eller vad gäller en fungerande underrättelsetjänst. Men behovet var akut, och utan några egentliga t...

22 Syys 20251h

Augustus kamp för romerska dygder

Augustus kamp för romerska dygder

När Augustus grep makten under den utdragna maktkampen i spåren av mordet Julius Caesars genomlevde Rom en djup identitetskris. Republiken hade kollapsat, och ett nytt imperium växte fram – styrt av e...

20 Syys 202545min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
siita-on-vaikea-puhua
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
kolme-kaannekohtaa
i-dont-like-mondays
poks
antin-palautepalvelu
sita
aikalisa
yopuolen-tarinoita-2
kaksi-aitia
rss-murhan-anatomia
meidan-pitais-puhua
rss-ootsa-kuullut-tasta
rss-nikotellen
mamma-mia
ootsa-kuullut-tasta-2
lahko
rss-palmujen-varjoissa
taskula-trishin