Välkommen till Mars – dröm eller mardröm?

Mars har svag gravitation, men stark dragningskraft. I tusentals år har människor skrämts och fascinerats av den röda planeten. Karin Svensson har tittat närmare på vårt syskon i solsystemet lika delar drömlandskap och mardrömsscenario.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På Tekniska museet i Stockholm, i en biograf där filmduken välver sig som en kupol över bänkraderna, kan besökarna resa kors och tvärs över solsystemet. Museipedagogen Linda-Maria Badéa sköter spakarna och guidar skolklasser på exkursioner i Asteroidbältet och på Jupiters månar. Men när hon frågar ”vart ska vi åka nu?” finns det en önskeplats som slår alla andra: Mars.

Det intensiva intresset för Mars har kopplingar till regissören Ridley Scotts biosuccé ”The Martian” från 2015. I filmatiseringen av Andy Weirs roman spelar Matt Damon astronauten Mark Watney som av misstag blir lämnad ensam kvar på planeten och måste använda all sin kunskap och uppfinningsrikedom för att överleva och ta sig hem.

Litteraturforskaren och science fiction-experten Jerry Määttä beskriver boken och filmen som en Robinson Kruse på Mars – ett slags NASA-troget läromedel.

Vår tids Marshajp bär ett eko av månfebern som rådde under rymdkapplöpningen på 1960-talet. Robotarna som har skickats för att utforska Mars får egna bloggar och Twitterkonton som följs av miljontals människor. NASA har konkreta planer på en bemannad Marsresa med mellanlandning på månen. Elon Musk pratar om Mars som mänsklighetens nästa hem och tror sig kunna skicka människor dit redan i slutet av det här decenniet.

Tankarna är inte nya. Redan i början på 1900-talet skrev raketpionjären och Jules Verne-fantasten Konstantin Tsiolkovski att “Jorden är mänsklighetens vagga, men man kan inte stanna i vaggan för alltid.”

I tidiga högkulturer sågs planeten som ett dåligt omen på grund av sina röda färg, och för att den – tack vare sin elliptiska bana – verkade röra sig utan mål och mening över himlavalvet. Men den verkliga Marsmanin tog fart på 1870-talet, när den italienska astronomen Giovanni Schiaparelli upptäckte vad han beskrev som ”canali”, linjer i det marsianska landskapet. På engelska översattes ordet till ”canals”, grävda kanaler i motsats till naturligt förekommande – och den oemotståndliga idén om en civilisation på Mars var född.

Reporter: Karin Svensson
Producent: Maria Götselius