Alexander den store - världens erövrare

Alexander den store (356 f.v.t.- 323 f.v.t.), som var kung i Makedonien, skrev in sig i världshistorien genom att på några år erövra stormakten Persien. Med en blandning av hänsynslöshet och taktiskt geni nådde han ända fram till Indien, där hans män vägrade fortsätta.

Alexander III utplånade städer som Thebe för att statuera ett exempel på vad som hände dem som inte underkastades sig honom utan motstånd. När han började anamma persiska seder blev hans män allt mer skeptisk. Hans död i Babylon är fortfarande höljd i mystik, men troligtvis söp han ihjäl sig bara 33 år gammal märkt av år i strid. Eller så kanske någon förgiftade honom eftersom de inte var sugna på ett planerat fälttåg till Arabien.

I denna repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Daniel Hermansson, historiepoddare och historielärare aktuell med boken De kom, de såg, de segrade : vad antikens fältherrar lär oss om makten och människan.

Alexander den Store var son till kung Filip II av Makedonien och drottning Olympias från Epirus. Han växte upp i en tid när Makedonien lade sig under de grekiska stadsstaterna i en kultur av våld och machokultur. Han fick en omfattande utbildning med bland annat den berömda filosofen Aristoteles som lärare. Alexander blev en analytisk och strategisk tänkare, vilket senare skulle bli avgörande för hans militära framgångar.

Alexander visade tidigt tecken på militär skicklighet genom att delta i sin fars krigståg. När Filip mördades 336 f.Kr., blev Alexander efter en kort maktkamp hans efterträdare. Han inledde sin regering med att föra krig mot thrakiska stammar söder om Donau. Upproret i Grekland, som utgick från Thebe, tvingade honom att avbryta fälttåget. När han hade besegrat upproret, jämnades Thebe med marken i avskräckande syfte.

Efter att ha säkrat sin ställning i Grekland, vände Alexander sin uppmärksamhet österut mot det persiska riket. Han korsade Hellesponten med en armé på cirka 40 000 män i maj 334 f.Kr. Den första drabbningen ägde rum vid Granikos, där det persiska försvaret besegrades. Alexander erövrade sedan de grekiska städerna vid mindre asiatiska kusten och förde sin armé till Anatoliens högland.

Slutstriden mellan Alexander och den persiske kungen Dareios III ägde rum vid Gaugamela på ett slätområde vid Tigris övre lopp under hösten 331 f.Kr. Trots att den persiska armén var mångdubbelt större, kunde Alexander, genom sin strategi, totalt utmanövrera den persiska armén. Dareios drog sig tillbaka till det iranska höglandet, där han senare mördades av sina egna. Förstörelsen av palatset i Persepolis markerade slutpunkten på denna del av Alexanders fälttåg.

Senare vände Alexander sin uppmärksamhet österut mot Indusdalen, som bara formellt hade stått under persisk överhöghet. Han besegrade den indiska kungen Poros vid Hydaspes 326 f.Kr. men lät sedan denne fortsätta sin regering som lydkung.

Alexander dog plötsligt 323 f.Kr. i Babylon efter en kort sjukdom – det finns också omständigheter som tyder på att han förgiftades.

Alexanders erövringar resulterade inte bara i territoriella vinster, utan också i ett omfattande kulturellt utbyte. Genom Alexanders erövringar smälte grekisk och orientalisk kultur samman i vad som har kommit att kallas hellenismen. Denna blandning av kulturer ledde till framväxten av nya former av konst, filosofi och vetenskap som kom att påverka världen långt efter Alexanders död.

Omslag: Alexander den store. Bär inskriptionen: "Alexander [den store], son till Filip, [kung av] Makedonien." Kopia av den kejserliga romerska eran (1:a eller 2:a århundradet e.Kr.) av en bronsskulptur gjord av Lysippos. Finns i Tivoli, öster om Rom, Italien. Wikipedia, public Domain

Musik: Ancient Empires And Civilizations av MEDIA MUSIC GROUP, Storyblocks audio

Lyssna också på Pyrrhos – på fel sida i historien i kampen om världsherraväldet.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.