#23 - Daniel Brandt: Karismatik, tungotal och lovsång – Möter vi Gud när vi känner honom? Genom Azusa Street till Pingst och jakten på Guds närvaro

I detta avsnitt gästas vi av prästen Daniel Brandt, som har en master i teologi, för ett samtal om karismatikens historia, teologi och inflytande på den moderna kristenheten.

Vi ställer oss frågor som: är tungotalet ett verk av den helige Ande – eller kan det vara ett inlärt mänskligt beteende? Kyrkofäderna Augustinus och Chrysostomos visste inte vad tungotal var. Och vidare: vad händer när våra religiösa erfarenheter börjar forma vår teologi? Blir Gud närvarande på ett särskilt sätt genom lovsång, musik, känslor eller en viss gudstjänstform?

Vi diskuterar bland annat tolkningen av Psalm 23 som en slags begynnelse på det karismatiska ”sakramentet” – tanken att Gud på ett särskilt sätt kommer till oss genom vår lovprisning – och frågar om detta verkligen har stöd i Skriften.

Men hur ska vi då förstå människor som faktiskt har upplevt helanden, starka andliga erfarenheter eller en påtaglig känsla av Guds närvaro i karismatiska sammanhang? Kan en verklig upplevelse i sig vara ett bevis på att den teologi som omger den är sann?

Vi går sedan tillbaka till karismatikens historiska rötter och följer utvecklingen av idéer om andedop, ”the second blessing”, ”the third blessing” och tungotal. Vi berör även de tidiga amerikanska rörelserna och framväxten av den moderna pingströrelsen.

Vi går igenom Azusa Street i Los Angeles, som kom att bli en av de viktigaste platserna för den moderna globala pingströrelsens framväxt. Vad hände egentligen där? Vilka teologiska idéer växte fram? Hur ska vi bedöma de extraordinära anspråken och erfarenheterna från rörelsens tidiga historia? Och vilken betydelse får detta för vår bedömning av den svenska pingströrelsen?

Därefter förflyttar vi oss till vår egen tid, de moderna karismatiska miljöerna, den lutherska kyrkan och olika former av lovsångs- och församlingskulturer. Finns det idag en växande karismatisk längtan bland unga människor som inte själva identifierar sig som karismatiska? Varför söker sig många till romersk-katolska och östortodoxa gudstjänster och beskriver att de ”känner” att det är rätt där? Är det högtidligheten, skönheten och det storslagna som gör att vi upplever Guds närvaro – och har Gud faktiskt lovat att möta oss där?

Ett samtal om tungotal, känslor, tilltal, upplevelser, lovsång, gudstjänst och Guds närvaro – men framför allt om den underliggande frågan:

Var har Gud lovat att möta oss?

PS. Hör även Daniels perspektiv på kristna friskolor, Mariaskolan och Skolinspektionen i slutet av samtalet.