När Åland skulle bli svenskt

Före Stanley och Livingstone var svenska upptäcksresenärer på god väg att kartera och exploatera Sydafrikas inre. I gränstrakterna mellan dagens Sydafrika, Namibia och Botswana reste svenskar som Charles John Andersson, Axel Eriksson och Johan Fredrik Victorin och Vetenskapsradion Historia berättar, i det tredje specialprogrammet från Sydafrika, om deras historia. - Svenskarna uträttade storslagna vetenskapliga och geografiska bedrifter i södra Afrika, men trots det så är deras insatser föga kända, menar Peter Johansson, museichef och författare till en aktuell biografi om afrikaresenären Johan Fredrik Victorin. På Peter Johanssons arbetsplats, Vänersborgs museum, finns fortfarande Axel Erikssons enorma fågelsamling i samma montrar som när utställningen invigdes 1888. - Det var en fantastisk vetenskaplig bedrift att samla in alla dessa exemplar, berättar Peter Johansson, och samlingen är fortfarande intressant för ornitologer och också för namibiska ekologer. Vetenskapsradion Historia berättar också om den fiaskoartade fotbollsmatchen mellan USA och England 1950. I dagarna möts lagen igen i årets fotbolls-VM i Sydafrika, och fotbollsexperten Jesper Högström berättar om det ödesdigra mötet för 60 år sedan. - Det var första gången engelsmännen nedlät sig att vara med i ett fotbolls-VM över huvud taget, och man trodde att den här matchen bara var att riva av, berättar han. Om fotbollens födelse i England och hur sporten utvecklades vidare sedan mitten av 1800-talet handlar också programmet. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

10 Kesä 201024min

För drygt 100 år sedan rasade Boerkriget i Sydafrika. På både den brittiska och den boerska sidan stred svenskar som frivilliga, och i Vetenskapsradion Historia berättas deras historia. Sydafrikakännaren Christer Blomstrand har hittat listorna över medlemmar i den så kallade Skandinaviska Kåren som 1899 lät sig värvas till den boerska armén. - Det var bortåt femtio svenskar som frivilligt slöt upp för boernas sak i deras kamp mot den brittiska kolonialmakten, berättar Christer Blomstrand. Men också på britternas sida stred många svenskar. Hemma i Sverige var nämligen åsikterna delade kring Boerkriget - konservativa krafter kämpade för britternas expansionspolitik, medan svenska socialistiska tidningar menade att boernas sak behövde värnas. - Förutom de stridande förbanden arbetade också en svensk frivillig ambulanskår under Boerkriget, som dock inte gjorde skillnad på boer och britter, utan hjälpte alla skadade soldater som de hittade, berättar Christer Blomstrand. Vetenskapsradion Historia inleder också en serie om fotbolls-VM:s historia. Årets VM är ju det första att spelas på afrikansk mark, och fotbollsexperten Jesper Högström berättar om Afrikas långa väg till fotbollsframgångar. - På 1990-talet trodde många att det bara var en tidsfråga innan ett afrikanskt lag skulle vinna fotbolls-VM, men de förutsägelserna verkar ha kommit på skam, säger Jesper Högström. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

3 Kesä 201024min

Sydafrikas äldsta vingård ägdes av en svensk. Sydafrikas största ölbryggeri, tillika världens nästa största bryggerikoncern, bygger på stolta svenska bryggeritreditioner. Och än idag dricker sydafrikaner svensken Olof Martinus Bergs brandy. Vetenskapsradion Historias första specialprogram ifrån Sydafrika handlar om de svenska entreprenörer som varit involverade i Sydafrikas alkoholindustri. Det handlar om den svenske legosoldaten Olof Bergh, som på tidigt 1700-tal gjorde sig en förmögenhet i holländsk tjänst och köpte upp Sydafrikas äldsta vingård Constantia. Det handlar också om bryggarbaronerna Jacob Letterstedt och Anders Ohlsson som i Kapstaden på 1800-talet tillsammans lade grunden till dagens mäktiga South African Breweries. - Idag är det inte många sydafrikaner som känner till att svenskar ligger bakom många av landets viktigaste exportindustrier, berättar Tony Davenport, som förestår den restaurerade kvarnen Josephine Mill i Kapstaden, en kvarn som ägdes av svensken Jacob Letterstedt och som namngavs efter den svenska kronprinsessan Josefina. Vetenskapsradion Historia besöker också vingården Constantia, bryggeriet i Newlands och brandytillverkaren Olof Martinus Bergs hem i Stellenbosch för att berätta den bortglömda historien om Sydafrikas svenskar. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

27 Touko 201024min

För 200 år sedan togs de första spadtagen i grävandet av Göta Kanal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid Vättern växte samtidigt en ny toppmodern stad fram runt kanalhuvudkontoret, där fröet till det industriella Sverige skulle sås. Vetenskapsradion Historia besöker kanalens huvudstad, där kanalchefen Baltzar von Platen ligger begraven under ett kungligt monument, för att berätta hur kanalen förvandlade Sverige från u-land till i-land.- Det var här i Motala som Sverige blev modernt, berättar kanalexperten Reinhold Castensson.Ett par hundra meter ifrån kanalmynningen gräver nu också arkeologerna efter Motalas allra äldsta befolkning och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar den banbrytande utgrävningen.- I tusentals år har Motala ström varit ett eldorado för fiske, berättar Göran Gruber, arkeolog vid utgrävningsplatsen där man nu gräver fram ett rikt stenålderssamhälle med mängder av välbevarade fynd.Hundratals konstfärdigt utmejslade fiskeljuster i hjortben har hittats på platsen, vilka avslöjar hur platsen använts för laxfiske för åtminstone 6 000 år sedan. Med platsens unika bevarandeförhållanden kan arkeologerna nu skissa upp en detaljerad bild av hur livet vid Motala ström såg ut under äldre stenålder. Det senaste fyndet, ett extremt välbevarat yxskaft i hjorthorn, är så praktfullt att arkeologerna firar med tårta.Programledare är Tobias Svanelid.

20 Touko 201024min

På en 1000 kvadratmeter stor tomt i centrala Nyköping grävs nu stadens medeltida historia fram. Rätt genom arkeolgernas grävgrop skär en träförstärkt huvudgata, och längs den radar stadstomterna upp sig. - Vi gräver mitt i de centrala delarna av medeltidens Nyköping och letar oss ner till stadens äldsta rötter i början av 1100-talet, berättar arkeologen Ann-Mari Hållans Stenholm. Bland husgrundsrester har arkeologerna redan hittat flera fynd som skvallrar om livet i den medeltida staden. - Här hittar vi mängder av djurben, men det verkar som om man tagit noga vara på dem, berättar arkeologen Björn Pettersson. Den gängse uppfatningen att medeltidens människor bara slängde ut allt på gatan stämmer inte. Dessutom vittnar de många fynden av keramik om långväga kontakter. - På kort tid tycks Nyköping ha blivit en viktig handelsplats, inte minst för tyska köpmän, menar arkeologen Mathias Bäck som analyserar de månghundraåriga krukskärvorna. I serien om 200-årsjubilerande Göta Kanal guidar kanalexperten Reinhold Castensson runt vid Bergs slussar, slusstrappan som är ett av många exempel på den avancerade ingenjörskonst som krävdes för att färdigställa kanalen. Att Sverige lyckades erövra teknologin och kunskapen från Storbritannien var nyckeln till kanalens framgång. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

13 Touko 201024min

Nu är han tillbaka, pilbågsskytten med gröna tights som tar från dom rika för att ge åt dom fattiga. I Ridley Scotts tappning har nu en ny Robin Hood-film premiär och Vetenskapsradion Historia passar på att porträttera en av medeltidens mesta kändisar. - Robin Hood var en legend redan för sexhundra år sedan, men frågan är om han någonsin funnits, berättar Dick Harrison, historieprofessorn som skrivit en bok om myternas och verklighetens Robin Hood. I programmet berättar han om myternas Robin Hood, och avslöjar vad forskningen idag vet om den verklige Robin Hood och hans följeslagare, som Lille John, Broder Tuck, Lady Marion och sheriffen av Nottingham. Dessutom inleds en serie om Sveriges mäktigaste byggnadsprojekt: Göta Kanal. För 200 år sedan togs det första spadtaget till kanalen som ibland kallats Sveriges Apolloprojekt. Ett projekt som skulle komma att spränga alla dåtidens tids- och budgetramar. Redan på 1500-talet, med biskop Brask, föddes tanken på en kanal genom götalandskapen, och i programmet berättar kanalexperten Reinhold Castensson om idéerna bakom megaprojektet Göta Kanal. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

6 Touko 201024min

Den blodälskande guden i mossen I alla tider har människan gäckats av våtmarker, träsk och mossar. Forntidens människor försökte blidka de varelser som påstods ha dessa ogästvänliga platser som sitt hem. Skedemosse på Öland är Sveriges fyndrikaste mosse och i fokus för en aktuell avhandling av arkeologen Anne Monikander. - Jag försöker förstå varför människor i äldre tider offrat såväl vapen som djur och människor i mossarna, och hur dessa offer kan ha gått till. Kanske hade den svenska hedniska offerkulten kopplingar till berättelsen om nornorna - framtidsseende spådamer som levde vid brunnen vid världsträdets rötter. Anne Monikander menar att mossoffren hade karaktären av fruktbarhetsriter, och att många av de barn som lades i mossen kanske skall ses i ett sådant perspektiv. - Barnoffren är obehagliga sett med våra ögon, men kanske var det mer självklart för forntidens människor att återbörda ett barn till den plats där man kanske trodde att de kom ifrån. Vetenskapsradion Historia u Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

29 Huhti 201024min

Hon rymde från sitt eget hov. Hon sörjde sin man så häftigt att omvärlden generades. Hon spenderade för mycket pengar på kläder och var ständigt i konflikt med Axel Oxenstierna. I en ny bok porträtterar författaren Moa Matthis en av tidernas mest berömda svenskor, drottning Maria Eleonora av Brandenburg, gift med Gustav II Adolf och mor till drottning Kristina. - Maria Eleonora fann sig aldrig tillrätta i Sverige, berättar Moa Matthis, och omvärldens dom blev hård. Ofta har hon ansetts vara en sinnesrubbad hysterika. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också en ny avhandling om handikapphistoria. Forskaren Claes Ohlsson har undersökt hur omvärlden betraktat och försökt att kontrollera funktionshindrade personer i Sverige från 1700-talet och framåt. Ett av de mest slående resultaten i hans forskning är hur gamla synsätt lever kvar långt in i modern tid. - Exempelvis är det enligt nya rapporter fortfarande mycket svårt för funktionshindrade att leva på sitt arbete, berättar han. Likadant var det för de personer som arbetade i det tidiga 1900-talets så kallade blindyrken. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

22 Huhti 201024min