21 Den svenska kolonin Saint Barthélemy - Historia - Kolonialism

Hur hamnade svenska flaggan i Karibien? I det här avsnittet seglar vi till Saint-Barthélemy – ön som Sverige bytte till sig 1784 och gjorde till frihamn med huvudstaden Gustavia. Vi följer hur en torr klippö blev ett hett handelsnav, men också hur samma hamn drogs in i slavhandel och en svensk variant av Code noir. Det leder fram till 9 oktober 1847 då 539 människor frigavs – och vidare mot rasande orkaner, sjukdomar, dalande ekonomi och folkomröstningen 1877 som banade väg för återgången till Frankrike 16 mars 1878.

Kvar finns svenska spår i namn och symboler, men framför allt frågor om handel, makt och moral. En kompakt resa på 21 kvadratkilometer – full av historia som angår oss än idag.

SO med Petrus – Saint-Barthélemy: Sverige i Karibien (utökad beskrivning)

Sverige + Karibien = sant. Vi reser till Saint-Barthélemy, den lilla, torra ön som Gustav III bytte till sig 1784 och gjorde till frihamn. Här växte Gustavia fram som ett internationellt handelsnav: skepp, lagerhus, kontrakt och kvitton – och Svenska Västindiska Kompaniet som skötte mycket av ruljansen. Den svenska flaggan gav neutralt skydd i oroliga tider och gjorde att varor kunde passera snabbt vidare i Atlanten.

Men historien har en baksida. I Gustavia knöts handeln ihop med slaveriet. En svensk variant av Code noir styrde liv och straff för förslavade och ”fria färgade”, och under 1810-talet var en stor del av öns befolkning ofri. Samtidigt fortsatte vardagen i hamnen med skrivare, sjömän och hamnarbetare från hela världen. Krig, orkaner och epidemier visade hur skör ekonomin var – och när frihamnsprivilegierna tappade kraft under 1830-talet började hela projektet knaka.

Vändningen kom 9 oktober 1847: fyra kanonskott på fästningen i Gustavia markerade att 539 människor blev fria. Efteråt följde det sega arbetet med nya avtal och ett samhälle som måste hitta plats för alla. Trettio år senare röstade invånarna för att lämna Sverige; den 16 mars 1878 överlämnades ön till Frankrike. Kvar finns namn som Gustavia, svenska gatunamn och tre kronor i symboler – och en berättelse om handel, makt och ansvar som angår oss än idag.

I avsnittet hör du om:

• varför Sverige ville ha en hamn snarare än sockerfält

• hur frihamnen byggdes upp med lagar, domstol och kompanier

• slaveriets regler, vardag och vägen till frigörelsen 1847

• kriserna som knäckte ekonomin och folkomröstningen 1877

• spåren efter Sverige – och vilka frågor de väcker

21 kvadratkilometer historia, full av skepp, protokoll och människor av kött och blod. Lyssna och följ tråden från Göteborg till Karibien och tillbaka