Tjolöholms ädellövskogar – och Tärnabys unika orkidé brudkulla

Orkidén brudkulla finns bara på några få platser kring Tärnaby ingen annanstans i världen. Och vid Tjolöholms slott har den kustnära ädellövskogen nu skyddats i naturreservat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den halländska kusten har historiskt präglats av vidsträckta ljunghedar men på Tjolöholmshalvön, söder om Kungsbacka, har skogen blivit kvar under århundradena. Idag är det en av Hallands få kustnära ädellövskogar och den långa kontinuiteten har skapat förutsättningar för en rik biologisk mångfald. Tidigare i år blev området naturreservat för att skydda miljön där mängder av rödlistade svampar, mossor, lavar, insekter, däggdjur och kärlväxter trivs.

På lördag sänder Naturmorgons reporter Jonatan Martinsson direkt från ädellövskogen i Tjolöholms naturreservat tillsammans med naturguiden HG Karlsson och fågelskådaren Tomas Carlén som visar vägen bland krokiga ekar och andra lövträd där arter som stiftklotterlav, oxtungssvamp, brunlångöra och hasselsnok finns.

Medverkar gör också kulturgeografen Pär Connelid som berättar om hur människor som bott och verkat i området har format landskapet. Inte minst gäller det James Fredrik och Blanche Dickson som i slutet av 1800-talet lät uppföra Tjolöholms slott och slottspark. Paret var inspirerade av Arts and Crafts-rörelsen där en grundläggande tanke var att bejaka naturen och sudda ut gränserna mellan kultur och natur. Bland annat anlade de vindlande stenlagda stigar som fortfarande går att följa genom den kuperade skogen.

Och så blir det en tur till södra Lappland, där vi söker efter den världsunika brudkullan. Den djupt vinröda orkidéarten är en hybrid mellan brunkulla och brudsporre och finns bara på några få ställen kring Tärnaby, i hela världen. Mikael Hedrén, professor emeritus vid Lunds universitet, har följt brudkullan under lång tid. Nu tar doktoranden Jöran Klink vid.

När Malin Antonsson och hennes pojkvän plockade rödgul trumpetsvamp för några veckor sedan hade en av svamparna som små fästingar eller vindruvor i klasar på hatten. Vad är det för något? Vi ber Elisabet Ottosson vid SLU Artdatabanken reda ut mysteriet.

Bo Hollsten hörde av sig till oss med en fråga. Kan ett vilt djur anknyta till en människa när mötet sker vid en mycket tidig ålder, men bara en kort stund? För hans del gäller det ett rådjurskid. Vi skickar frågan vidare till Ulrika Alm Bergvall, etolog och tidigare forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet och Stockholms universitet.

Varför ser man så mycket spindelnät på hösten? Och hur funkar såna som ser ut som hängmattor, undrar My Nilzén i Värmland. Monika Sunhede svarar.

Kommer artificiell intelligens att förgöra mänskligheten? I veckans kråkvinkel tar Joacim Lindwall upp potatis i landet och finner ett lugn i att faktiskt höra till naturens naturliga intelligens.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Veckans naturfråga:

Det första ledet av namnet hämtas antingen från en viss typ av fotografier - eller från en sorts bläckfisk.

Och det andra skulle man nästan kunna tro ha med "hårrelaterad skönhetsbehandling" att göra, sånär som på en bokstav.

Organismen vi söker dyker upp på ängar under sensommar och höst. Och bör inte stoppas i korgen då den är rödlistad som sårbar!

Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter fackelblomster. De som vann var Anders Karlsson i Mölndal, Marianne Lindgren i Tidaholm och Bernt Hedlund i Tyresö. Grattis alla tre!