Avfall från pappersbruk i vattnet kan vara enorm växthusgaskälla (repris)

Idag kan man bota svåra cancerformer med genteknik, men det kostar flera miljoner kronor per patient, så alla får inte chansen. Samma sak gäller flera medfödda sjukdomar som börjar bli aktuella för behandling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är en fantastisk utveckling för många drabbade, men hur många har vi råd att bota? När världens dyraste läkemedel kostar 20 miljoner kronor per patient kan det gå ut över all annan sjukvård. - De patienter som man har börjat använda den här behandlingen för, de har uttömt alla andra möjligheter som finns, och väldigt många har svarat bra på behandlingen. Så det är enormt för dem att få den här möjligheten, säger Lise-lott Eriksson, ordförande för Blodcancerförbundet. Sällsynta sjukdomar är en lukrativ nisch för läkemedelsbolagen, säger Gustaf Befrits, hälsoekonom Region Stockholm. Men, säger Dag Larsson vid Läkemedelsindustriföreningen, läkemedelsbolagen måste ta i när de sätter priset på behandlingarna i så de får igen pengarna för sina riskabla investeringar i forskningen. Hur ska vi avgöra vad som är för dyrt, och vem som ska få de nya kostsamma behandlingarna när sjukvården samtidigt måste hålla sina budgetar? Vad händer med patienterna, och hur ska vi hänga med i den gentekniska utvecklingen? Medverkande: Gunilla Enblad, professor onkologi Akademiska sjukhuset Uppsala; Lise-lott Eriksson, ordförande Blodcancerförbundet; Gustaf Befrits, hälsoekonom Region Stockholm; Dag Larsson, policyansvarig Läkemedelsindustriföreningen; Sara Almroth, patient med spinal muskelatrofi. Reporter: Tomas Lindblad Producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

2 Marras 202119min

Idag kan ett nytt läkemedel kosta ett par miljoner kronor om året för en enda patient. Och nya dyra behandlingar dyker hela tiden upp. Men har vi råd att ge läkemedlen till alla som behöver dem? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med genteknik går det att bota allt fler svåra sällsynta sjukdomar. Men om ett nytt läkemedel kostar flera miljoner kronor per patient så uppkommer frågan om vem vi har råd att ge det till. När det kom ett nytt effektivt medel mot den medfödda muskelsjukdomen SMA så blev det bara de yngsta patienterna som fick det. Efter hälsoekonomiska beräkningar blev de äldre utan. Det är bara ett exempel på hur läkemedel kan bli för dyra för att ge till alla. I programmet hörs Sara Almroth, patient med SMA från Söderköping, Gustaf Befrits, hälsoekonom på region Stockholm, och Maria Landgren, läkemedelschef region Skåne. Reporter: Tomas Lindblad Producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

1 Marras 202119min

Del 4. Vid förra sekelskiftet var elbilar vanligare än bilar med förbränningsmotor. I många städer var det just elbilar som ersatte hästdroskorna och särskilt som taxibilar var de populära. Sedan kom T-forden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Och om Henry Ford hade valt att satsa på de elmotorer som han faktiskt experimenterade med, ja då hade kanske förbränningsmotorn blivit en kuriös sak från förra sekelskiftet som vi nu fick gå till museer för att påminna oss om. Mike Ward på transportmuseet i Alford i Skottland och många andra menar nämligen att just T-forden, världens första masstillverkade bil, avgjorde saken till bensinmotorernas fördel. Därför kom 1900-talets frihetssymbol nummer ett, personbilen, att lukta bensin och diesel. Men är det hela sanningen, och varför blev det som det blev? Medverkande: Mike Ward, fd curator på transportmuseet i Alford i Skottland; Alex Kemp, professor i petroleumekonomi, Aberdeen; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet, och Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se Producent Peter Normarkpeter.normark@sr.se

26 Loka 202119min

Del 3. Att gå till jobbet, passa tider, resa och att ha fritid är nytt för människan på 1800-talet. Idag ser vi det här och massproducerade varor som självklara delar av vår vardag, men vi tänker kanske inte på att det var fossila bränslen som födde hela denna nya livsstil, och att det kan göra det svårare att bryta klimatutvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den industriella revolutionen och utvecklingen av järnvägar och ångfartyg på 1800-talet satte fart på de fossila utsläppen från kolet som eldades, men bidrog också till att ställa om hela samhället, med lönearbete och massproduktion på fabriker och helt ny pålitlighet för transporter som blev oberoende av vädret och nu kunde börja följa tidtabeller. Mycket av detta har levt kvar in i vår tid och bidrar till att det nu är svårt att ställa om. Dessutom finns all den koldioxid som släpptes ut under 1800-talet kvar i atmosfären. Men var det en oundviklig utveckling eller hade det kunnat gå annorlunda? - Den tidens människor valde inte att hamna här i smogen lika lite som vi har valt att leva under klimatkrisen, säger Sarah Baines på The Science and Industry Museum i Manchester. Men, säger hon, det är viktigt att inte se en utveckling som oundviklig, allt handlar om ett antal beslut som människor och samhällen fattar, och framför allt så har vi idag möjligheten att tänka annorlunda och fatta bra beslut för vår framtid utifrån den kunskap vi har, menar hon. Det här är tredje delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen". Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet och Sarah Baines, curator of engineering, The Science and Industry Museum, Manchester. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se Producent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

25 Loka 202119min

Del 2. Det är världens första riktiga energikris med galopperande vedpriser som får européerna och särskilt britterna att börja gräva upp fossilt kol i stor skala. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det nya bränslet eldar på övergången från medeltid till tidigmodern tid, när Storbritannien seglar upp som det kommande stora imperiet. Samtidigt tas de första stegen in i industrialismen, där kolet blir avgörande för att de allra första industristäderna ska växa fram i nordvästra England. Det var en revolution i sig när denna ”sammanpressade superved” från underjorden befriade människor från det tidskrävande arbetet att ständigt samla ved, och ytterligare en revolution när de svarta stenliknande klumparna, istället för människors och djurs kroppsstyrka, kunde få maskiner att röra sig. Och så småningom kunde fossilt bränsle också inleda en tredje revolution, den industriella, där detta kombinerades, och skapade nytt välstånd och makt i Storbritannien och andra länder. Men samtidigt krävdes tusentals lågbetalda människors hårda kroppsarbete vid maskinerna, och även om ingen anade att det här var ett viktigt steg mot dagens klimatkris, så märkte folk i industristäderna tydligt de negativa hälsoeffekterna av den svarta röken från de tusentals skorstenarna. ”Folk beskrev det som att kliva in i helvetet”, säger Sarah Baines vid muséet för industri och vetenskap i Manchester. Det här är andra delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen". Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Ray Hudson, professor emeritus i geografi vid Durham University; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet och Sarah Baines, curator of engineering, The Science and Industry Museum, Manchester. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se Producent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

19 Loka 202119min

Del 1. Redan strax efter Kristi födelse bröt och använde romare fossilt kol i närmast industriell skala i England, och tog därmed det kanske första kända steget på vägen mot dagens klimatkris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När man ser en bit stenkol är det inte självklart att man förstår att den kan brinna, och ännu mindre att den skulle kunna orsaka klimatförändringar. Men en gång i tiden måste en sådan svart sten hamnat i en brasa och tänt en första mänsklig aptit för fossila bränslen, som sedan växt in i vår moderna tid. Vi besöker kolfälten i norra England där det hela kan ha börjat, och där det finns tydliga spår på att redan romarna bröt och eldade fossilt kol på vad arkeologen Andrew Birley kallar industriellt sätt. Vid fortet Vindolanda bröt romarna också metaller som de använde kolet för att bearbeta, och Birley menar att fossilt kol till och med var viktigt i bygget av Hadrianus mur, som än idag är det största byggnadsverket i Storbritannien. Det här är första delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen". Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Ray Hudson, professor i geografi vid Durham University, och Andrew Birley, chef för de arkeologiska utgrävningarna vid Vindolanda. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se Producent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

15 Loka 202119min

Tyska klimatforskare varnar för att Golfströmssystemet kan vara på väg att kollapsa. Men oceanografer som mäter strömmens styrka ser inga sådana tecken. Hur kan de nå så olika resultat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Golfströmmen transporterar varmt vatten från Karibien till Nordatlanten där vindar fångar upp värmen och ger oss i Skandinavien vårt för breddgraderna milda klimat. I flera år har klimatforskare hävdat att Golfströmmen och hela den atlantiska cirkulationen, AMOC, som strömmen är en del av, har försvagats. Och klimatmodeller visar att det är en trend som kommer att fortsätta i takt med den globala uppvärmningen. Men de kontinuerliga mätningar av själva strömmen som görs sedan några år visar inte ännu på någon försvagning, inte heller den rekonstruktion av Golfströmmens utveckling sen år 1900 som gjorts av oceanografer i bland annat Stockholm.Hur ska man tolka forskarnas olika resultat när det gäller Golfströmmens framtid? ­Medverkande: Leon Chafik, oceanograf Bolincentret Stockholms universitet, Levke Caesar, klimatfysiker Maynooth University, Irland, Niklas Börs, klimatfysiker PIK-institutet Potsdam, Tyskland, Thomas Rossby, professor oceanografi, University of Rhode Island, USA. Programmet är en repris från den 23 augusti. ProgramledareMats Carlsson-LénartProducentPeter Normarkpeter.normark@sr.se

12 Loka 202119min

Den 29 september 2021 tas Folkhälsomyndighetens rekommendation om att arbeta hemma på grund av pandemin bort men vad har den långa tiden med distansarbete gjort med oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Distansarbete hemifrån är tidseffektivt och klimatsmart – men hur hållbart är det för oss människor i längden? Distansmöten är mer kognitivt krävande, och på distans arbetar vi mer och missar ofta att ta pauser vi behöver, konstaterar forskaren Linda Widar från Högskolan i Gävle. Stressforskaren Alexander Wilczek från Karolinska Institutet befarar en kommande våg av sjukskrivningar för utmattningssyndrom om inte yrkesgrupper som påfrestats extra i pandemin får möjlighet till återhämtning. I programmet medverkar också Lärarförbundets arbetsmiljöexpert Hans Flygare och psykoanalytikern Hanna Jacobsson som fick utmattningssyndrom när hon fortsatte som vanligt – fast på distans. Medverkande: Alexander Wilczek, psykiatriker, psykoanalytiker, stressforskare anknuten till forskning KI Stockholm; Linda Widar, doktorand Högskolan i Gävle, boende i Malmö; Hans Flygare, arbetsmiljöexpert Lärarförbundet Stockholm; Hanna Jacobsson, psykoterapeut med utmattningssyndrom Stockholm. Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

28 Syys 202119min