Japansk kolonialism inspirerade 1800-talets imperier

Två välbevarade båtgravar från 700-talet ger unika ögonblicksbilder av en våldsam strid på estniska Ösel. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar vad som kallats århundradets arkeolgiska fynd i Estland. Dessutom riktar man sökarljuset mot halländska Knäred där ett av Sveriges tyngsta fredsfördrag förhandlades fram för 400 år sedan. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

17 Tammi 201324min

Hur kommer det sig att Europas monarkier fortfarande existerar? Vetenskapsradion Historia träffar några av världens främsta kungahistoriker för att kartlägga de konstitutionella monarkiernas förvandlingar. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

10 Tammi 201324min

För exakt 100 år sedan presenterades fyndet som berättade att människan uppstått i Storbritannien. I Piltdown söder om London hittades rester från ett märkligt skelett som påstods vara den äldsta varianten av vår egen art, en förmänniska vars huvud verkade vara en märklig blandning av apa och människa. - Piltdownmänniskan kom att få stort inflytande inom paleontologin och för synen på människans uppkomst, men ganska snart höjdes också röster som menade att fynden var en bluff, berättar Lars Werdelin vid Naturhistoriska riksmuseet. Det definitiva avslöjandet, att Piltdownfyndet egentligen var ett hopkok av moderna benrester och en orangutangkäke, skulle dock dröja ända till 1950-talet, och Vetenskapsradion Historia berättar hur det kunde komma sig att forskarvärlden lät sig luras så länge. - Det här handlade i första hand om nationell prestige, menar Lars Werdelin. Om att placera människans vagga i det brittiska imperiet. Dessutom uppmärksammas det ödesmättade datumet 21 december 2012 - dagen då många menar att Mayakalendern förutspår jordens undergång. Enligt teorierna tar nämligen Mayas så kallade långa räkning slut denna dag, men enligt arkeologen och Mayakännaren Johan Normark är det en total missuppfattning. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

20 Joulu 201224min

Vetenskapsradion Historia avslöjar vad du kan förväntas hitta under granen i år och botaniserar bland galna svankungar, våldsvurmande älskarinnor, blodiga gladiatorer och korta världskrig. Urban Björstadius frågar vad man egentligen ska ha alla historiska list-böcker till och Tobias Svanelid löser gåtan med Kensingtonstenen. Dessutom sammanstrålar spelpanelen för att testa några av årets historiska brädspel. De böcker och spel som nämns i programmet är följande: Diane Ducret "Diktatorernas kvinnor" Björn Edsta "Hakon Swenson" Göran Hägg "Ett alldeles särskilt land" Mats G Larsson "Kensington 1898" Anna-Karin Lundberg "Maskor och medeltid" Björn Lundberg "100 historiska listor" Christopher McIntosh "Svankungen" Geoffrey Roberts "Stalins general" Daniel Rydén "101 historiska misstag" "Spartacus - a game of blood and treachery" "Axis&Allies 1941" Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

13 Joulu 201224min

Spretigt hår som står åt alla håll och en smått överdimensionerad skalle. Glasögon och virrig blick. Bilden av geniet är idag formad av Einstein, men redan före hans tid fanns många föreställningar kring hur en genial vetenskapsman skulle se ut och bete sig, och vad begreppet geni egentligen innebar. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar det historiska geniet i samband med årets Nobelfestligheter. - Under 1800-talet betraktades geniet som en mentalsjuk person, berättar idéhistorikern Tobias Dahlkvist som studerat hur huvudmätningar och öronformer en gång användes för att kartlägga genialitet. Gustav Källstrand har nyligen disputerat på en avhandling om mediebilden av det tidiga Nobelpriset och menar att priset hjälpte till att forma vår bild av genier. - De tidiga pristagarna gav upphov till nationalistisk yra i de länder där de bodde, och i tidningarna porträtteras de som populära genier, berättar han. Men det var inte alla pristagare som kunde leva upp till idealbilderna - Wilhelm Röntgen ansågs för tråkig medan andra pristagare var alltför solbrända. I programmet uppmärksammas också vår egen tids televiserade Nobelbanketter - där pristagarna förväntas skåla och mingla med en politisk och ekonomisk elit. Vad Nobelsändningarna egentligen berättar om samspelet mellan genier, vetenskap och omvärlden har intresserat medieforskaren Hillevi Ganetz. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

6 Joulu 201224min

Den svenska ridsporten fyller 100 år och Vetenskapsradion Historia kartlägger sportens och hästkulturens förvandlingar. Dessutom uppmärksammas mongolhärskaren Djingis Khans 850-årsdag - ett firande som tar helt andra former än det gjorde för 50 år sedan. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

29 Marras 201224min

Kunde bronsålderns hällristare skriva? Enligt författaren Lars Erik Nilsson använde hällristarna tecken och symboler som skulle kunna förstås som en sorts primitiv skrift, där exempelvis skålgropar betyder rörelse och en ristad fot betyder här. - Genom att läsa hällbilderna på det här sättet får vi en helt annan förståelse för vardagen i brondsålderns Skandinavien, menar Lars Erik Nilsson. Men kritiken mot teorierna är hård, och arkeologen Lasse Bengtsson menar att det inte finns några som helst belägg för Lars Erik Nilssons teser. - Han missar helt det kulturhistoriska sammanhanget, säger Lasse Bengtsson i en kommentar på Lars Erik Nilssons bok. Hällbilderna kan inte läsas som att de avbildar vardagsliv, utan måste förstås i sitt religiösa sammanhang, säger han. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också det senaste föremålet som inlemmats i Livrustkammarens samlingar, en romantisk gåva från Gustav II Adolf till sin trolovade Maria Eleonora. Ann Grönhammar, intendent på Livrustkammaren, berättar om kärlekshistorien som, trots ringen, skulle sluta allt annat än lyckligt. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

22 Marras 201224min

I skuggan av de tre majestätiska kungshögarna i Gamla Uppsala låg en stor samling hus - ett samhälle som arkeologerna först nu fått möjlighet att studera. Nära 70 000 kvadratmeter av den vikingatida bosättningen vid Gamla Uppsala grävs nu ut och i marken döljer sig spåren efter det dagliga livet i Skandinaviens mest mytomspunna plats. - Ett av de mer spännande fynden är alla de religiösa amuletterna som vi hittar överallt, berättar arkeologerna Lena Beronius Jörpeland och Anton Seiler som leder utgrävningarna. Kanske betyder fynden att människorna som bodde här kände en särskild närhet till de hedniska gudarna, och kanske var de stolta att de levde direkt inpå en av Skandinaviens viktigaste kultplatser? Men livet i vendeltidens och vikingatidens Uppsala innebar inte bara religiösa ritualer, här hittas också spår efter hantverk och vardagsliv. - Men vi har hittat påfallande få spelpjäser och tärningar, så det verkar som att de som bodde här sällan unnade sig enkla nöjen, utan snarare verkar ha varit plikttrogna arbetare, menar arkeologerna. I Vetenskapsradion Historia hörs också krönikören Maja Hagerman som läst det senaste bandet av Norstedts Sveriges Historia och undrar var samerna tagit vägen. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

15 Marras 201224min