Mobilen som klassutjämnare: Naila Saleem, Bombay

Utrikeskrönika den 31 januari 2019. Bombay.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bombay torsdag.

Jag är inget bra på det här med selfies, ibland känns det som att jag är den enda på jorden som inte behärskar denna konstform. Som i helgen när jag var i Jaipur på Indiens största litteraturfestival. Enligt arrangörerna var en halv miljon besökare att vänta under den fem dagar långa bokfesten. Många av dem, och nej inte bara de unga, även äldre medborgare knäppte selfie efter selfie. Framför den konstnärligt smyckade portalen. Tillsammans med favoritförfattaren, i smyg framför den snygga killen eller tjejen.

Mobiltelefonens framfart eller mer specifikt den smarta mobiltelefonens utbredning, i Indien har haft en enorm betydelse och då menar jag inte kamerafunktionen i första hand. Mobiltelefonen avgör val, stärker bönders förhandlingsposition inför försäljning av grödor när de själva kan ta reda på köp och säljkursen, leder till att uppretade folkmassor går bärsärkagång när falska rykten sprids om att pedofiler är på väg till byn.

Med en smartphone får många sitt första egna privata rum och därmed makt över sitt liv. Inte undra på att by äldsten i en del landsbygdssamhällen förbjudit tjejer att ha en egen mobil, de kan ju bli lockade till att sträva efter ett annat liv än det som traditionen påbjuder. Indien skiljer så ut sig i statistiken jämfört med andra länder när det gäller Facebook användande; fler män än kvinnor har konton.

I oktober i fjol fanns 889 mobiler per 1000 invånare i Indien. Även de som inte kan läsa eller skriva har lärt sig att använda en telefon och blivit digitalt läskunniga. Parlamentsvalet 2014 benämns som Indiens första sociala medier val, det vill säga det var på de digitala plattformarna som en stor del av kampanjerna genomfördes. Men det första exemplet på mobilens politiska kraft var delstatsvalet 2007 i Uttar Pradesh; som är Indiens folkrikaste delstat med över 200 miljoner invånare. Då mobiliserades delstatens så kallat kastlösa, daliterna, via mobiltelefonen och lyckades rösta fram sitt parti till makten.

I Sverige pratar vi ju mycket om mobilföretagens och app-tjänsternas intrång i den privata integriteten. På litteraturfestivalen i Jaipur lyssnade jag på ett seminarium om Indiens mobilanvändande. Forskarna argumenterade för att integritetsfrågan är ointressant för många indier. Bland de mindre bemedlade är trångboddheten utbredd, privatlivets sfär icke-existerande. Mobilen som kan låsas med en kod är det enda egna utrymmet många har menade forskarna. Att Google, Apple och en allsköns underrättelsetjänster följer vart enda steg vi tar och har full koll på våra vanor; det är inget som skapar oro hos dem som aldrig haft lyxen att kunna skydda sitt privatliv menade forskarna. Det ligger nog en hel del sanning i den slutsatsen.

Naila Saleem, kulturkorrespondent på Sveriges Radio.
naila.saleem@sverigesradio.se