Det kalla kriget 2.0: Peder Gustafsson, Bangkok

Utrikeskrönika den 5 februari 2019. Bangkok.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bangkok tisdag.

I skuggan av att både USA och Ryssland har dragit sig ur nedrustningsavtalet INF så pågår en kapprustning i Asien, en kapprustning som vi inte hör så mycket om i Europa.
Man skulle kunna kalla det ”Kalla Kriget 2.0” och det pågår i Indiska Oceanen.

De senaste dryga tjugo åren har Kina stärkt sin militära närvaro inte bara i Sydkinesiska sjön utan också på många andra håll i Asien. Kinas militära flotta har växt med över etthundrafemtio fartyg och över femtio ubåtar de senaste tjugo åren. Den kommer fortsätta växa, man planerar att man ska ha världens största militära flotta år 2049. Det här påverkar inte bara maktbalansen i Sydkinesiska sjön utan även i Indiska oceanen. Med en allt större närvara av kinesiska krigsfartyg i havet så ökar också spänningen mellan Indien och Kina.

Indien har alltid betraktat Indiska oceanen som ”sitt” hav och deras starka flotta patrullerar oavbrutet farvattnen. Med en örlogsflotta på nära etthundra olika fartyg och ubåtar så är Indien havets stora maktfaktor. Just nu pågår bygget av ytterligare 40 nya fartyg och ubåtar, bland annat Indiens första hangarfartyg som planeras komma i tjänst under nästa år. Men Indien är långt ifrån ensamma om att ha stor militär närvaro i Indiska Oceanen. USA har en av sina största militärbaser utomlands på ön Diego Garcia som har varit en viktig bas under kriget i Afghanistan. Australien förfogar över dom två strategiskt viktiga öarna Julön och Kokosöarna. Singapores marin patrullerar och övar regelbundet i Indiska Oceanen. Den franska flottans närvaro är också stor i området med marinbaser på öarna Réunion och Mayotte som båda tillhör Frankrike och där med även EU.

Kinas allt större militära närvaro i området märks också på land. I länder som har anslutit sig till Kinas gigantiska infrastruktur projekt, den så kallade ”Nya silkesvägen” så har man gjort upp med ett flertal länder som Myanmar, Sri Lanka, Bangladesh och Pakistan, bara för att nämna några, om att bygga hamnar. Det är stora hamnar som ofta är byggda för att kunna ta emot krigsfartyg.

Sedan några år har Kina en flottbas i västra Indiska oceanen i afrikanska Djibouti. Där och vid hamnen i Pakistan finns det eller planeras för stora flygfält. Det ger Kinas växande flygvapen möjlighet till baser utanför Kina. Något som påverkar maktbalansen i hela Indiska Ocean regionen.

Redan nu oroar Kinas ökade närvaro i Indiska oceanen Indien och dess allierade. Det märks genom allt tätare gemensamma flottmanövrar där Indien, USA, Frankrike, Singapore, Australien och Japan deltar.

Allt oftare ses Kinesiska krigsfartyg och ubåtar i farvattnen i östra Indiska Oceanen nära Thailand, Malaysia, Indonesien och Singapore. Det ses som ett tecken på att Kina börjar visa sin militära styrka i närheten av det strategiskt viktiga Malaccasundet som är en av de viktigaste transportlederna för olja till Kina.

Det pågår en stor militär upprustning i och omkring Indiska oceanen.
Den här gången är det inte USA och Ryssland i huvudrollen utan Kina och Indien.

Det kalla kriget 2.0.

Peder Gustafsson, Bangkok.
peder.gustafsson@sverigesradio.se