Den aboriginska självmordsvågen: Johan Bergendorff, Sydney

Utrikeskrönika den 14 februari 2019. Sydney.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sydney torsdag.

Det sveper en självmordsvåg över Australien. Många unga från ursprungsbefolkningen tar sitt liv, aboriginbarn i mellan- och högstadieålder. Åtta bara i januari. 14-åriga Rachelle från Perth skrev häromveckan ett avskedsbrev på Facebook: "När jag är borta så slutar äntligen mobbningen och rasismen".

Det har gjorts mer än 40 utredningar senaste decenniet kring suiciden. De flesta samlar damm. Den senaste rapporten för en vecka sen pekar återigen ut att de här barnen levt i svår fattigdom, ofta utsatts för sexuella övergrepp och våld i familjen och missbrukat alkohol. Känslan av hopplöshet är vanligare än depression.

Hälsoministern i västra Australien tycker att det krävs hårdare tag för att stoppa alkoholmissbruket. Färre aboriginer dricker visserligen än befolkningen i övrigt, men de som gör det dricker ofta mycket.

Jag minns när jag besökte Katherine för 30 år sen, en småstad i Norra territoriet, och chockades över att se så många aboriginer ragla fram längs trottoarerna och barn som sniffade bensin. Sen dess har territoriets politiker förbjudit alkohol i områden där många aboriginer bor.

Men när jag möter Jimmy Smith, kultur- och utbildningsansvarig på Metropolitan local aboriginal land council i Sydney som representerar ursprungsbefolkningen i området, så vill han prata om grundorsaken till aboriginbarnens självmord. Hopplösheten.

Det är större risk att de hamnar i fängelse än chans att de går ut gymnasiet, säger han. Uncle Jimmy spänner ögon i mig, jag är inte aborigin, det är de brittiska kolonisatörernas ord, jag är Koori, och det var inte James Cook som upptäckte Australien som det står i skolböckerna. Vi tillhör en av mänsklighetens äldsta kulturer. Om Kooribarnen fick lära sig sitt språk och sin kultur och kunde känna stolthet över den istället för att de är andra klassens medborgare skulle de inte ta sina liv, tror Jimmy Smith.

Trauman fortplantats genom generationer. De aboriginer som inte dog av smittkoppor eller veneriska sjukdomar från nybyggarna eller mördades, de tvångsförflyttades från sina förfäders land och många barn tvångsomhändertogs. Den Australiska rasåtskillnadspolitiken pågick sent in på 1900-talet. Såren lever kvar än.

Aboriginska hälsoorganisationer, liksom Australiska läkarförbundet talar om institutionell rasism och har länge krävt att regeringen tar tag i hälsoklyftorna. Självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna bland ursprungsbefolkningen män och fyra gånger vanligare bland aboriginbarnen än övriga unga medborgare.

Det behövs mer än ord. Det krävs rejäla satsningar på förebyggande åtgärder mot självmord och de måste ledas av aboriginer själva.

Johan Bergendorff, global hälsokorrespondent, Sydney
johan.bergendorff@sverigesradio.se