Plocka skägget av dig: Cecilia Uddén, Kairo

Utrikeskrönika 19 november 2019.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Här är Kairo, tisdag.

Det var uppställning på kaserngården, som egentligen bara var en bit inhägnad öken. Solen brände och Sherif visste att det kunde vara hans tur i dag när befälet vandrade upp och ner och inspekterade leden.

Dagen innan hade en av soldaterna hånats för att han tagit med så kallade feminina produkter till kasernen. I det fallet solskyddskräm, riktiga män låter skinnet bränna. Och varje morgon hade befälet valt ut någon av de 400 unga männen och ryckte honom i mustaschen. Sherif hade haft flera dagar på sig att fundera över hur han skulle reagera. Han hade förhört sig om militärfängelset som man han hamnar i om man lappar till ett befäl.

Nu var det hans tur.

Befälet höjde sin hand och var på väg mot Sherifs mustasch, men Sherif morrade till. Och tog ett bett i luften. Han bet inte befälet, han nuddade inte ens hans hand. Och så höll han andan.

Hela kaserngården, som egentligen bara var en plätt inhägnad öken, höll andan.

Befälet studsade tillbaka, sänkte sin hand, men gick sen vidare.

Sherif blev hjälte bland sina medinkallade. Han straffades inte. Han hade inte vidrört befälet. Och när jag träffade honom på en permission sa han: jag visste ju inte om jag skulle överleva det, men jag hade inte förlåtit mig själv om jag låtit honom förnedra mig och rycka mig i mustaschen.

Sherif gör lumpen i en av de repressiva stater jag bevakar här i Mellanöstern. Och det är nästan omöjligt att inte glädjas åt hans delseger i kampen för att inte förnedras.

På samma sätt som jag inte kunde låta bli att beundra tioårige Mahdi som också han hade en incident med ansiktshår. Han hade prov i skolan och råkade tappa sin penna på golvet. Han reste sig ur bänken för att plocka upp pennan, men plötsligt stod läraren där, satte foten på pennan och slet åt sig provet från pojkens bänk.

Men i stället för att bli rädd sa Mahdi: ge mig pennan och provet, annars plockar jag skägget av dig. Hårstrå för hårstrå.

Mahdis föräldrar tillkallades för uppläxning, men även Mahdi klarade sig.

Unga människor i Iran, Irak, Libanon och för ett par veckor sedan också i Egypten försöker nu återigen plocka skägget av regimer som har svart bälte i förnedring.

Med dödsföraktande djärvhet utmanar de korrupta, auktoritära militära system och skoningslösa säkerhetsstyrkor.

Och efter att hela regionen redan genomgått en arabisk vår och en arabisk höst, har dessa demonstrationer tagit alla bedömare och aktörer på sängen. Inte minst Iran, som knappast räknat med att få skägget plockat i städer som Basra, Bagdad eller Beirut där man har så många lojala tillskyndare i form av miliser, politiker och Hizbollah. Men irakiska demonstranter har skanderat mot Irans inflytande i Irak.

Den senaste tiden har den högt inflytelserike iranske befälhavaren Qassem Soleimani besökt Bagdad flera gånger för att ge regeringen råd om hur man kväser protester. Vi i Iran vet hur man hanterar demonstrationer, sa han.

I Iran vet man hur man släcker ner internet, hur man behåller sitt skägg.

Och jag försöker hålla kvar bilderna av Sherifs mustasch och lille Mahdis magisters skägg.

Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent
cecilia.udden@sverigesradio.se