Njure till salu: Johan Bergendorff, Teheran

Utrikeskrönika 29 november 2019.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Teheran, fredag.

Planket längs en byggarbetsplats är fullklottrat på persiska med små, små meddelanden. Min tolk Farbod översätter.

Brådskande. Njure till salu. Blodgrupp noll.

I en annan annons står:

Köp min njure. Jag är i ekonomiskt trångmål. Frisk och vältränad.

Vi ringer upp några av säljarna.

En 24-åring säger att han vill ha motsvarande 40 000 kronor för att sälja sitt organ. En annan hoppas på 64 000. Nästa har en prislapp på 80 000 kronor. Varför tar du risken, frågar vi?

För att jag inte har någon annan utväg, svarar de allihop.

Enligt en rapport från en ledande iransk oppositionsgrupp har organannonserna ökat under senaste tiden, på grund av landets dåliga ekonomi. Nu än mer förvärrad av att USA återinfört sanktioner för att man inte tyckte Iran levde upp till avtalet att inte utveckla kärnvapen.

Enligt rapporten så säljs även hornhinnor för 200 000 kronor. En bit av en lever kostar en halv miljon kronor.

Den här typen av handel är illegal i alla länder, utom i Iran.

Sedan 30 år är det lagligt för medborgare att sälja sina organ via en statlig förmedlingsorganisation för mellan 20 000-40 000 kronor.

Utländska köpare är däremot förbjudna. En del medicinska turister som försökt på falska iranska id-paper har åkt dit, liksom kirurgerna.

Köpare och säljare har inte kontakt via den statliga förmedlingen för att undvika utnyttjande.

Klotterannonserna är därför olagliga.

Sen 1990-talet har iranska läkare gjort 30 000 njurtransplantationer på det här viset. Då fanns det knappt några avlidna som donerade organ, så transplantationskön växte snabbt. Alternativet med dialys till njursjuka är extremt dyrt och överlevnaden på sikt är dålig. Det här systemet ansågs bättre.

Annonserna har förekommit länge. Min tolk Farbod minns när han gick i mellanstadiet för tjugo år sen och hans mamma läste högt från klottret för honom och berättade att hon funderade på att sälja sin ena njure för att familjen skulle få det bättre. Det blev aldrig så, för hon fick svår njursten. Nu har Farbod själv en ärftlig sjukdom som håller på att slå ut ena njuren, men säger att han aldrig kommer ha råd att köpa en eller betala för operationen.

Kanske känns Irans statliga organmarknad väsensfrämmande?

För åtta år sen när Sveriges Radio frågade tusen svenskar i en Sifo-undersökning om de kunde tänka sig att sälja sin njure för 300 000 kronor via landstinget till någon njursjuk så svarade 22 procent att de är villiga till det.

Det senaste i Iran är nu att personer som ska avrättas efter dödsstraffsdom har rätt att sälja organ. Något som många transplantationskirurger protesterat mot, eftersom de tycker det är djupt oetiskt.

Johan Bergendorff, global hälsokorrespondent, Teheran
johan.berendorff@sverigesradio.se