Lynchning blir hatbrott i USA: Fernando Arias, New York

Utrikeskrönika 2 mars 2020.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

New York, måndag.

Häromdagen gick jag förbi den kyrka i Charleston där vit makt-anhängaren Dylann Roof mördade nio afroamerikaner. Bara någon kilometer därifrån ligger ett museum som okritiskt ställer ut militärföremål från sydstaternas armé. Det vill säga de stater som förespråkade slaveriet.

Efter att USA:s kongress 1865 röstade igenom det trettonde författningstillägget som avskaffade slaveriet så fortsatte sydstaterna att agera som apartheidregimer. De skapade segregationslagar, fängslade svarta på godtyckliga grunder så att slaveriet kunde fortsätta, de förvägrade afroamerikaner rätten att rösta och de tillät lynchningar.

Just lynchningarna är något som blivit uppmärksammat i USA den här veckan eftersom en ny lag klubbat igenom av representanthuset. Lagen kommer att göra så lynchningar blir ett federalt hatbrott i USA. Första gången en kongressledamot ville skapa en lagstiftning som kriminaliserade lynchningar var för 120 år sedan, sedan dess har flera sådana förslag stoppats i kongressen.

Lagen, som sannolikt kommer att skrivas under av presidenten, har fått sitt namn av pojken Emmett Till, som mördades när han var fjorton år gammal.

1955 reste Emmett Till från Chicago till Mississippi för att hälsa på sin släkt. I staden Money i Mississippi anklagades Emmett Till felaktigt för att ha visslat och tafsat på en vit kvinna.

Emmett Till kidnappades, bland annat av kvinnans make. De tog honom till Tallahatchiefloden, tvingade honom att klä av sig naken och slog nästan ihjäl honom innan de sköt honom i huvudet och slängde honom i vattnet.

Mellan 1877 och 1950 mördades 4000 personer genom lynchningar i USA, enligt organisationen Equal Justice Initiative. Ofta gjorde man det genom offentliga spektakel som skulle skapa fruktan hos svarta befolkningen: Hängningar, misshandel, ihjälskjutningar. Nästan alla lynchningar skedde ostraffat.

När representanthuset nu röstat igenom en lag som gör lynchningar till hatbrott så är den i stort sett symbolisk, annan lagstiftning finns redan på plats och delstaterna straffar gärningsmän som begår den typen av brott.

Emmet Tills mamma lät kistan vara öppen när hon lät begrava sin son. De som kom till begravningen skulle se det sönderslagna ansiktet och kroppen.

Hon ville att hela världen skulle se vad som hände i USA. Hon ville att sonens död skulle leda till förändring. Så blev det också: mordet på Emmet Till blev bränsle till en växande medborgarrättsrörelse och nu, 65 år senare, har Emmett Till fått en lag uppkallad efter sig.

Fernando Arias
fernando.arias@sverigesradio.se

En tidigare version av den här texten angav fel antal år från Emmett Tills död till idag. Det är 65 år sedan han dödades och inget annat.