Debatten om debatterna: Ginna Lindberg, USA-kommentator

Utrikeskrönika 31 augusti 2020.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stockholm, måndag.

Nu när partikonventen i USA är klara så riktas blickarna genast mot nästa fasta punkt i valkalendern: snart dags för presidentvalsdebatter. Direktsända sammandrabbningar på bästa sändningstid mellan president Donald Trump och utmanaren, demokraten Joe Biden.

Den här veckan väntar Washingtons journalistkår otåligt på besked om vem som ska få leda debatterna. Det avgörs nämligen inte av medierna själva, utan av "Kommissionen för presidentvalsdebatter". En tvärpolitisk grupp som består av både republikaner och demokrater och som de senaste dryga trettio åren styrt, ställt och bestämt över hur debatterna inför presidentval ska gå till.

Vem som ska hålla i debatterna, hur långa de ska vara, vilken inriktning de ska ha, var de ska hållas. Kommissionen bestämmer reglerna.

Det blir tre debatter mellan presidentkandidaterna, den första 29:e september, och en mellan vicepresidentkandidaterna Mike Pence och Kamala Harris.

Debatterna har betydelse. Förra valet 2016 sattes nytt rekord. Den första debatten mellan Donald Trump och Hillary Clinton drog 84 miljoner tv-tittare, den högsta publiksiffran hittills. Då räknade man ändå inte in de som följde debatten via mobilen, eller tittade i grupp på någon bar, med drinkar och snacks och politikklysch-bingobrickor… Debatt-tittarpartyn är populära, särskilt i politiknördarnas huvudstad Washington.

Det hör till att kandidaterna hårdtränar inför debatterna med stand-ins som spelar rollen av motståndaren. De pluggar in välformulerade valbudskap och vassa one-liners. Kroppsspråk och utseende är viktigt. Richard Nixons svettiga överläpp i TV-debatten 1960 sägs ha bidragit till att John F Kennedy vann. Förra valet blev det diskussion om Trumps otåliga vankande, när han cirklade runt Hillary Clinton och verkade torna upp sig tätt bakom henne när hon talade.

Och när det går dåligt rycker partiets spinndoktorer genast ut. Jag minns särskilt en snabbpratande Obama-medarbetare i Denver som försökte förklara för mig och andra journalister att Obamas svaga framträdande den kvällen kan ha berott på höjdsjuka: "Denver ligger trots allt bra mycket högre än Washington".

Förberedelserna för årets presidentdebatter är i full gång. Trump har gått till tidig attack och kräver att Biden – och han själv – ska ta ett drogtest innan de går upp på scenen. Trump gjorde samma utspel förra valet, ett sätt att antyda att motståndaren är beroende av någon sorts substans.

Demokraternas Nancy Pelosi har istället föreslagit att debatterna ska ställas in, eftersom Trump ljuger och uppför sig ovärdigt, som hon sa.

En sak är i alla fall precis som vanligt detta märkliga valår. Debatten om debatterna har startat tidigt.

Ginna Lindberg, USA-kommentator
ginna.lindberg@sverigesradio.se