Att få växa upp utan klimatångest: Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent

Utrikeskrönika 7 september 2020.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stockholm, måndag.

Är det en mänsklig rättighet att få växa upp utan klimatångest?

Frågan kan ställas efter att en grupp barn och unga från Portugal lämnat in en stämningsansökan mot Sverige och ett trettiotal andra länder till Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. De unga kräver att länderna ska göra mer för att minska sina koldioxidutsläpp och bromsa den globala uppvärmningen.

Portugal är ett av de länder som redan fått känna på vad global uppvärmning kan leda till. Efter en period av extrem hetta och torka 2017 bröt plötsligt flera enorma, svårkontrollerade skogsbränder ut i landet. Det rapporterades om fruktansvärda scener där bilister som försökte evakuera inte hann undan, utan brändes till döds i sina bilar.

Bränderna blev ett landstrauma som fick premiärminister António Costa att utlysa tre dagars landssorg - och en grupp barn och tonåringar att tillsammans med en miljöorganisation börja samla in pengar för att kunna betala advokater och driva en domstolsprocess mot dem som de menar är ansvariga.

Fyra av de unga kommer från ett av de värst drabbade brandområdena, två andra kommer från Lissabon som de senaste åren fått vänja sig vid återkommande värmeböljor och rekordtemperaturer. När de tillslut 3 år senare kan lämna in sin stämningsansökan har Portugal precis genomlevt den varmaste julimånaden på nittio år.

"Jag är rädd för framtiden. Det går inte längre att träna utomhus. Värmeböljorna är extrema och jag lever med känslan av att mitt hem blir mer fientligt för varje år" säger 20-åriga Catarina och Sofia, 15 fyller i:

"Vi har sett outhärdliga värmeböljor som orsakar vattenbrist och skadar livsmedelsproduktionen och våldsamma bränder som ger oss ångest och gör oss rädda för att resa genom vårt lands skogar. Om det ser ut såhär 2020, hur kommer då framtiden att bli?"

De unga påminner om att vetenskapen är tydlig: Europas länder gör fortfarande inte tillräckligt för att minska de globala koldioxidutsläppen. Och som de ser det är länderna både ansvariga för utsläpp inom sitt eget lands gränser och den klimateffekt som ett land bidrar till på andra ställen på jorden, genom sina invånares konsumtion och företagens verksamhet i utlandet. Därför, säger de att Europas länder tillsammans kan hållas ansvariga även för klimatförändringarnas effekter i Portugal. Ni måste skydda vår framtida fysiska och mentala hälsa, kräver de. Men är det en mänsklig rättighet?

Det är det Europadomstolen i Strasbourg nu ska besluta.

Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent
marie-louise.kristola@sverigesradio.se