Vad är farligast? Peder Gustafsson, Bangkok

Utrikeskrönikan 18 januari 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bangkok, måndag.

Så var det dags för den tiden på året när man inte bara ska oroa sig för coronaviruset utan också den dåliga luften. Nästan lika punktligt som ett japanskt tåg drar luftföroreningarna in över Bangkok och stora delar av Asien vid den här tiden på året.

Effekten som den allt sämre luften i stora delar av Asien har på alla som bor här är enorm. Det är inte bara här i Bangkok luften tidvis är farlig att andas. Delhi i Indien, Karachi i Pakistan, Dhaka i Bangladesh och Hanoi i Vietnam är bara några av de asiatiska städer som är insvepta i ett tjockt dis av skadliga mikropartiklar och som toppar den dagliga listan med den mest förorenade luften i världen så här års.

Samtidigt som vi alla kämpar mot en viruspandemi och dagligen matas med siffror om smittade, sjuka och döda så pågår något som skulle kunna liknas vid en annan typ av pandemi. Förorenad luft som sakta men säkert bidrar till att ta död på miljontals människor varje år. Enligt världshälsoorganisationen, WHO, så dör runt sju miljoner människor varje år i förtid på grund av hjärtsjukdomar, lungcancer, akuta och kroniska luftvägsåkommor som bevisligen kan kopplas till luftföroreningar.

Enligt WHO så andas 9 av 10 personer runt om i världen skitig luft som överstiger organisationens riktlinjer med råge. Värst drabbade är flera av låg- och medelinkomstländerna i mitt ligger i mitt bevakningsområde i Asien. Här andas färre än 8 procent av den totala befolkningen något som skulle kunna beskrivas som frisk luft. Enligt flera rapporter är dödsfallen bara toppen på ett isberg. Hundratals miljoner människor världen över lider av sjukdomar som går att koppla till luftföroreningar. I en som är publicerad i tidskriften Enviromental Health Perspectives så slår man fast att luftföroreningar har stor inverkan på antalet astmafall. Bara i Asien har man flera miljoner astmarelaterade besök på akutmottagningar per år som går att koppla till luften människor andas. I stort sett alla drabbas av den dåliga luften. Även ofödda. Över tre miljoner barn föds förtidigt varje år på grund av att mammorna har andats in den skitiga luften.

En kambodjansk tjej i Phnom Penh som väntade sitt första barn berättade för mig att hennes största oro var att barnet skulle födas förtidigt eller med skador som den dåliga luften orsakat. Hon sa, -Vad har jag för val, den skitiga luften är överallt. Mitt jobb är här och jag måste tjäna pengar så jag kan ta hand om mitt barn när det föds.

Innan Coronapandemin talades det allt mer om vad man skulle göra för att minska orsakerna till den dåliga luften som drabbat Syd- och Sydostasien. Det finns många bra och hållbara lösningar. Nu har den diskussionen och arbetet i stort sett tystnat. Myndigheterna har mer akuta saker att ta tag i. Sjukhus i ett stort antal asiatiska länder har fullt upp med att ta emot covid patienter och måste avvisa människor som kommer in med luftvägsrelaterade sjukdomar för dom har helt enkelt inte plats på intensivvårdsavdelningarna. Det är den krassa verkligheten. Det handlar om prioritering.

Själv är jag lyckligt lottad. Jag har luftrenare som renar luften där jag bor och jag har råd att köpa masker som skyddar mig mot den värsta skiten. Trots det har jag en ännu hesare röst än vanligt och jag längtar efter den dag när jag tillsammans med övriga Bangkokbor kan ta ett djupt andetag och känna att luften inte är farligt att andas.

Peder Gustafsson, Bangkok
peder.gustafsson@sverigesradio.se