Glädjen och oglädjen med att stå på scen: Samuel Larsson, Göteborg

Utrikeskrönika 20 september 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Göteborg, tisdag.

Ni hörde rätt – Göteborg!

Den här korrespondenten har lämnat sina invanda stråk, de oglamorösa Öresundstågen och det spartanska Köpenhamnskontoret, och dragit ut på turné. Sveriges Radios traditionsenliga årliga cirkus där vi radiokorrespondenter turas om att dra landet runt och möta er i publiken. I kväll, tisdag, far vi till Uddevalla, sen Askersund och Östersund och vidare. Men igår var det på Stora teatern här i Göteborg. Det var festligt, folkligt och – faktiskt – nästan helt fullsatt. Så tack alla ni som kom. En korreturné blir så mycket bättre och roligare om det sitter publik i bänkarna.

Jag ska inte sticka under stol med att det är dubbelt – för det här med att vara på turné handlar alltså om något för en radioperson så ovant som att titta sin publik i ögonen - istället för att, som man är van, gömma sig bakom sin mikrofon i ensamhet. Att på sina TV-kollegors vis tänka på hur man rör sig, klär sig och för sig. Eller som en släkting sa till mig i helgen: du låter ju bättre än du ser ut. Det var tänkt som en komplimang för min radiomässighet, men sammanfattar ju ändå den här radiopersonens känslor inför det här med att stå på scen. Det är mer nervöst, om man frågar mig, att stå inför 500 personer i samma rum, än 500 000 radiolyssnare man inte kan se.

Hursomhelst, vad säger man då, när man står där på scenen och tänker att folk ändå kommit för att höra något annat än det dom kan höra en säga i radio? Jo, det är desto enklare: vardagen som korrespondent saknar inte drulliga misstag och dråpliga händelser att bjuda på, som aldrig hörs i radio. Mer eller mindre knasiga minnen finns också. Smala nördiga fakta om ens bevakningsområde samlar man ju på sig. Sånt som man råkar veta, men som inte gör sig någonstans i Ekots strama nyhetsformat. Som att danska kronprins Frederik precis flyttat upp ett snäpp i brittiska tronföljden, till plats 321. Eller att fyra av tio av världens rundaste länder ligger i Afrika, enligt en stor kartläggning. Inget av detta kom jag på att berätta för göteborgarna i går, men Uddevallaborna ska minsann få höra och häpna.

Framförallt är det kul att stå på en scen för direktkontaktens skull. Ens jobb blir lite mindre monolog och man kan få mer direkta frågor och återkoppling på det man gör - det ni hör. Vilket påminner om när jag en gång fick ett brev från en skoputsare i Etiopiens huvudstad Addis Abeba, som jag hade intervjuat några månader tidigare. Han hade på förunderliga vägar fått fatt i min rapportering och ville berätta vad han tyckte. Det är kanske den allra märkliga händelsen jag varit med om som korre – den historien ska jag definitivt komma ihåg att berätta från scenen ikväll.

Samuel Larsson, på väg mot Uddevalla
samuel.larsson@sverigesradio.se