Här använder man morernas kunskap från 900-talet: Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent

Utrikeskrönikan

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stockholm, fredag.

Ute är grått och kallt igen. Men alldeles, alldeles nyss var jag i ett paradis: en grön och svalkande oas med hundratusentals palmer mitt i allra torraste, sydöstra Spanien.

På långt håll ser det bara ut som en grön skog, men när jag kom närmare kan ögonen långsamt börja upptäcka hur träden i Elche ordnats i raka rader, kvadratiska och rektangulära former, frukträdgårdar och parker.

Det var de skickliga morerna som på 900-talet började utveckla det intrikata systemet av palmlundar som förhindrade jorderosion, minskade vattenavdunstning, gav skugga och gjorde det möjligt att odla majs, vete, korn och granatäpplen i en annars mycket varm och nederbördsfattig region. Det är inte svårt att förstå varför den här sortens oaser symboliserade paradiset i under den islamska perioden i Spanien.

I vår tid utmanas palmerna av klimatförändringar, skadedjur och sjukdomar, men än rinner vattnet i de tusenåriga bevattningskanalerna och i dag skyddas Elches palmoas av Unesco som ett unikt världsarv.

Några dagar senare vandrar jag i bergen ovanför Granada med en grupp spanska forskare som studerar ett annat exempel på morernas landskapsarkitektur. Det handlar om ett system för att så och skörda vatten. Även här en tusenårig kunskap om hur man kan samla upp och leda smältande snö och sällsynt nederbörd till exakt rätt ställe i terrängen där vattnet lagom långsamt får sippra ner och fylla på grundvatten och reservoarer. Forskarna vill undersöka om morernas kunskap kan hjälpa oss i dag när klimatet blir allt torrare och varmare i regionen.

Tillbaka i Granada på kvällen, uppfylld av historisk kunskap, betalar jag en extra slant för att besöka hotellets spa. Och får någon sorts kulturchock.

Visserligen finns en pool där man badar bland kringflytande citroner, men i övrigt är naturlig harmoni frånvarande. Här sprutar vatten i överflöd i olika hårda och totalt osensuella jetstrålar. Jag provar den ena bassängen efter den andra, är det inte litet skönt med vattnet som sprutar mot nacken sådär kanske?

Nä, frustrerad kliver jag upp går tillbaka till mitt rum.

Och där, med utsikt över Alhambra drömmer jag om frodiga palmer och försiktigt porlande vattenkanaler och tänker – hur skulle morerna ha gjort?

Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent
marie-louise.kristola@sverigesradio.se