Vetenskapsradion28 Huhti 2017

Tidiga spår i Amerika – ändrar det bilden av människans spridning?

Tidiga spår av människor i Amerika och en ny metod att identifiera var människoarter funnits presenterades i veckan. Håller resultaten och vad gör de med vår bild av människans spridning över världen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 130 000 år sedan bankade människor sönder ben från mastodonter i Kalifornien för att komma åt märgen, enligt ny forskning som publiceras i tidskriften Science denna vecka. Det kan skriva om kontinentens mänskliga historia. Hittills har spår från människor bara hittats där cirka 15 000 år tillbaka.

Men håller resultaten? De är oväntade och dateringen inte okomplicerad, så diskussion lär följa.

Även ett annat nytt forskningsresultat med betydelse för vår bild av människans spridning över världen kom i veckan, en metod att identifiera dna-bitar man hittar i sediment i grottor i Europa och Ryssland, och genom dem avgöra att neandertalare och denisovamänniskor varit där.

Kan man lita på den nya metoden öppnas nya möjligheter att söka historiska människospår och kartlägga vår tidiga historia.

Det har hänt mycket på forskningsområdet de senaste åren. Vetandets värld bringar reda i de nya fynden och vilken bild som gäller nu av hur människan spridit sig över världen.

I programmet hör vi Helena Malmström, forskare i människoevolution Uppsala universitet, Jan Apel, arkeolog Lunds Universitet och Lars Werdelin, paleontolog Naturhistoriska riksmuseet.

Programledare: Camilla Widebeck

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(2000)

Svante Arrhenius – föregångare på flera fronter

”Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning”, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin ”Svante Arrhenius : nobelpristagare...

8 Loka 20min

Nobelpriset i kemi 2026

Kemipriset belönar forskning som handlar om att välja rätt spegelbild hos molekyler. Det är viktigt för bland annat läkemedelstillverkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Molekyler kan ...

7 Loka 20min

Nobelpriset i fysik 2026

Francis Halzen belönas för sin forskning om gåtfulla partiklar från rymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Francis Halzen får Nobelpriset i fysik 2026 för upptäckter om högenergetiska n...

6 Loka 20min

Nobelpriset i medicin 2026

Tre forskare som visat hur hjärnceller kan studeras och slås av och på med ljus får årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Karl Deisseroth, Peter Hege...

5 Loka 21min

Vetenskapsradion tippar 2026 års Nobelpris

Vilken forskning kan belönas med årets naturvetenskapliga Nobelpris? Hör vilka Vetenskapsradion ser som favorittippade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskapsradion följer spekulatio...

2 Loka 19min

Här är glaset som lurar ljuset

De kan i princip göra ett föremål osynligt. Men hittills används de mest till platta linser. Metamaterialen har blivit ett hett forskningsområde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forsknin...

1 Loka 20min

Det våras för hårdtvålen

Vad innehåller tvål egentligen? Kan det växa något i den hårda tvålens bruna ränder och vilket tvålval är bäst för miljön? Vetenskapsradion ger dig allt om tvål! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radi...

30 Syys 20min

Därför vet forskarna fortfarande för lite om samers hälsa

För forskare är det svårt att följa samers hälsa över tid. Orsaken är att Sverige inte registrerar etnicitet. Men ny forskning växer nu ändå fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Studier...

29 Syys 20min