Vår känsla för tid

Hur lång är en minut? Tänk efter känn efter! Vår tidsuppfattning är en förmåga som de flesta av oss tar fullständigt för givet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Samtidigt finns det människor som är helt blinda inför tidsbegreppet. Att vänta i två minuter kan då kännas som ett hav av tid.

– Tid är ett enormt abstrakt format och det är inte förrän människan är runt sju år som hon får en uppfattning om vad tid är. Därför är det lite skrattretande att se föräldrar be en treåring att skynda sig. Den har ju ingen aning om vad det innebär att skynda sig för den är helt och hållet i nuet, berättar psykologen Bo Heljskov Elvén.

Vår tidsuppfattning har inget att göra med att kunna klockan. Det handlar inte heller om en känsla, som man ofta uttrycker det – utan det är en kognitiv förmåga. Man kan redan i 10-årsåldern se tydliga tecken om någon har problem med tidsuppfattningen. Men konsekvenserna kan bli enorma senare i livet, menar Kajsa Lidström Holmqvist som är docent i arbetsterapi och hjälper personer med störd tidsuppfattning.

– Man har sett att det har stor betydelse för att få och bibehålla ett arbete. I och med att man inte blir klar med saker i tid, man har svårt att planera och organisera sin arbetstid. Många sliter väldigt hårt för att kompensera för sina svårigheter, men när man kommer hem är man helt slut, så då fallerar mat, städning, att betala räkningar. All energi har gått åt att kompensera på jobbet. Det leder till konflikter, både med ens partner och ens barn.

Är du en person som alltid kommer i tid? Blir du därför galen på de som alltid är sena? Bo Hejlskov Elvén ser problemen med att många alltid utgår ifrån att alla ska vara som en själv.

– Vi måste fastställa att det här inte handlar om vilja eller olust. Det handlar om förmåga. Och man behöver hjälp. Men vi borde också fascineras och förundras över det vi tar för givet, som att ha en tidsuppfattning som stämmer överens med vår omgivning.

Gäster i programmet:
Kajsa Lidström Holmqvist, docent i arbetsterapi vid Örebro Universitet.
Bo Hejlskov Elvén, psykolog med inriktning på barn med NPF.
Ingmar Skoog, professor i psykiatri och äldreforskare.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Shang Imam