Därför heter det inte ackusativobjekt och dativobjekt
Språket12 Loka

Därför heter det inte ackusativobjekt och dativobjekt

En lyssnare ska hjälpa sitt barnbarn med grammatik men känner inte igen begreppen. Var tog dativobjekt och ackusativobjekt vägen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I dagens grammatik används termerna ”direkt objekt” och ”indirekt objekt” i stället för ackusativobjekt och dativobjekt.

– En sak som gör grammatiken onödigt svår, det är att det råder sån här term- och begreppsförvirring, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska.

Enligt Ylva Byrman är namnbyten inom grammatiken inget nytt fenomen. Konkurrerande termer har använts parallellt under lång tid, och debatten går tillbaka till 1800-talet.

Viktigast att förstå begreppen

Ylva Byrman menar samtidigt att själva termvalen ibland får för stor uppmärksamhet.

– Min personliga hållning är att det inte är så himla viktigt. Jag tycker att man kanske lägger onödigt stort fokus på det. Det är viktigare att kunna känna igen en huvudsats, avgöra om ett verb är finit eller inte, ta ut subjekt och objekt och hitta adverbial, säger hon.

Språkfrågor om grammatik

Vad är skillnaden mellan normativ och deskriptiv grammatik, och varför har synen på grammatik förändrats?

Varför har grammatiska termer som ackusativobjekt och dativobjekt ersatts av direkt objekt och indirekt objekt?

Varför säger vi ofta ”det sitter tre katter på fönsterbrädan” i stället för ”tre katter sitter på fönsterbrädan”, och vad gör ”det” med informationen i meningen?

Varför kan bisatser ibland stå som egna meningar trots att man lär sig att de inte ska göra det?

Mer om grammatik

Läs Svenska Akademiens grammatik (SAG).

Läs Koncentrerad nusvensk formlära och syntax av Ulla Stroh-Wollin, utgiven av Studentlitteratur (1998).

Läs Från satsdel till satsled. En översikt av orden för satsens delar 1806–1999 av Maia Andréasson (2001).

Läs Svenska skrivregler från Språkrådet (2017).

Läs Språkriktighetsboken utgiven Norstedts akademiska förlag (2005).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(973)

Uttrycken som ni stör er på

Uttrycken som ni stör er på

Svenska språket är i ständig förändring och Språkets lyssnare är bra på att upptäcka nya konstruktioner, ordval och uttryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Våra lyssnare har en väldig...

5 Loka 30min

Därför borde litteraturkritiker skriva mer om språk

Därför borde litteraturkritiker skriva mer om språk

Litteraturkritikern Mikaela Blomqvist och språkvetaren Ylva Byrman diskuterar svengelska, stilistik och språkfel i litteraturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att litteratur...

28 Syys 30min

Restmorfem – konstiga ord utan uppenbar förklaring

Restmorfem – konstiga ord utan uppenbar förklaring

De flesta ord går att förklara, men ibland går till och med Språkets lyssnare bet. Vi dyker ner i restmorfemens värld! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att det kan vara lite ro...

21 Syys 30min

Så blev Gustav Vasas bibel svenska språkets viktigaste bok

Så blev Gustav Vasas bibel svenska språkets viktigaste bok

Från 2023. Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var...

14 Syys 30min

Hemliga språk hos barn, knallar och brottslingar

Hemliga språk hos barn, knallar och brottslingar

Hemliga språk har skapats för handel, gemenskap, lek och ibland brottslighet. Hör om månsing, rövarspråket, knoparmoj, fikonspråk och lingua ignota. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rövar...

7 Syys 30min

Prefixet be- kan förändra allt eller nästan ingenting

Prefixet be- kan förändra allt eller nästan ingenting

Prefixet be- kan göra att ord byter betydelse, ändrar konstruktion eller förblir nästan desamma som tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Prefixet ”be” kom in i svenskan under sena...

31 Elo 30min

Ungdomsspråk som känns nytt har ofta funnits i decennier

Ungdomsspråk som känns nytt har ofta funnits i decennier

Ungdomsspråk förändras ständigt när ord tappar i styrka och nya uttryck uppstår. Men flera av de ungas uttryck har använts sedan 1950- och 60-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Män...

24 Elo 30min

Suosittua kategoriassa Tiede

tiedekulma-podcast
rss-mita-tulisi-tietaa
utelias-mieli
rss-duodecim-lehti
docemilia
rss-poliisin-mieli
rss-hereilla
rss-kasvikutsut
rss-radplus
rss-vaasan-yliopiston-podcastit
rss-normaalivinouma