Jakten på fotomodellen som misstänks sprängt Nord Stream

Ukraina tros ligga bakom sabotaget mot gasledningen Nord stream och i centrum för hela operationen står en kvinna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är spänt mellan de sex personerna ombord på segelbåten Andromeda. Efter att ha väntat ut stormen i fyra nätter i Sandhamn i Blekinge skärgård börjar det bli bråttom för den ukrainska besättningen. De har bara några dagar på sig att få åtta bomber på plats på 80 meters djup. Det hade varit ett svårt uppdrag även i perfekt väder.

Ute på Östersjön är det dimmigt, regnigt och blåsigt. Dykarna blir sjösjuka och vill dra sig ur – alla utom en. ”Freya”. Hon ställer sig upp och ropar i vinden. ”Låt mig göra det själv”. En av männen följer till slut motvilligt med henne.

Det är strömt i vattnet och när de närmar sig botten är det som att dyka i en sandstorm, dessutom kolsvart och kallt. Utöver bomben har ”Freya” med sig åtta dykartuber med olika gasblandningar.

Efter att ha varit borta i drygt en timme når ”Freya” vattenytan. Hon är genomsvettig och helt utmattad men ler ändå när hon får hjälp upp i segelbåten av lättade kollegor. Jobbet är gjort; bomberna är placerade vid gasledningarna Nord Stream och inställda på klockan 19.03 den 26 september.

– Man kan inte bara använda den luft som vi andas här på ytan för det fungerar inte på det djupet. Man behöver ha andra gasblandningar för att syret i det här fallet inte ska bli giftigt. Så det här har ju gjorts med hög risk och det är ju väldigt svårt och väldigt farligt för ett par dykare att gå ner och göra det här, säger attackdykaren Peter Bovet Emanuel, som i dag forskar på specialoperationer vid Försvarshögskolan.

I somras släppte Wall Street Journal-journalisten Bojan Pancevski en bok där han kommer nära personerna bakom attentatet, mycket av avsnittet av Gräns kommer från boken.

Operation Diameter

Hela historien med Nord stream börjar bara veckor efter den storskaliga invasionen av Ukraina våren 2022.

När luften börjar gå ur ryssarna passar en grupp med högt uppsatta underrättelseofficerare och militärer på att träffas i den ukrainska huvudstaden för att dricka sig fulla och brainstorma om att slå tillbaka. Med på mötet är en person med många lyckade specialoperationer under bältet.

På mötet väcks idén om att sabotera Nord Stream i Östersjön. Eller Operation Diameter som de senare döper den till. En av svagheterna i planen är att det inte finns några militära dykare med erfarenhet från 80 meter, däremot civila djuphavsdykare.

– Finns inte specialistkunskapen internt så kan man absolut tänka sig att använda civila för specialoperationer. Men det är ju sannolikt oftast så att det kostar. Jag tänker på sämre sekretessdisciplin som det verkar ha varit i det här fallet, säger Peter Bovet Emanuel.

När rekryteringen är klar – tre dykare som känner varandra sedan tidigare och tre militära besättningsmän - börjar de öva i ett vattenfyllt, gammalt stenbrott i centrala Ukraina. Med hjälp av en pensionerad bombexpert lär de sig att det inte behövs särskilt kraftfulla laddningar om de placeras i rörets skarvar.

Genombrottet: Nederländskt tips

Under de första månaderna efter sabotaget hugger den tyska polisen i sten. Och det är först när det landar ett tips från nederländska myndigheter om att sabotörerna använt en segelbåt med namnet Andromeda som utredningen tar fart. Segelbåten är guldgruva av bevis; DNA, fingeravtryck och rester av sprängmedel.

Sommaren 2025 så har den tyska polisen lagt färdigt pusslet. Nu har de namnen på alla som sprängde Nord Stream. Det fattas bara att gripa dem.

Det är lätt att döma personerna på förhand för att det nu finns en bok om attentatet och ett åtal mot en ukrainare, det ska vi akta oss för. Men vi kan slå fast att Rysslandsspåret som tidigt verkade vara hett, nu är kallt.

– Om man nu tänker att det hade tagit 16 år, 20 miljarder dollar att planera och bygga gasledningarna som då hade gett Ryssland både ekonomiska och politiska fördelar mot Europa, så varför skulle de ha saboterat deras sina egna gasledningar?, säger Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Politiska följder

Sabotaget har blivit ett slagträ i den politiska debatten i Tyskland och det är inte svårt att se vad som står på spel för Ukraina i rättsprocesserna som väntar.

– Tyskland är världens största bidragsgivare till landet just nu när det gäller allmänt stöd till Ukraina. Och vi vet att Ukraina är ju helt beroende av externt stöd i det här kriget, säger Ilmari Käihkö.

Frågan om hur mycket Ukraina och den ukrainska staten var involverade i attentatet kan vara viktig eller till och med avgörande för om den tyska befolkningen vill fortsätta stödja Ukraina på samma sätt som i dag.

– Det allra bästa skulle vara att ukrainska aktörer inte var inblandade. Det känns väldigt osannolikt att det kommer att bli utfallet, säger Ilmari Käihkö.

En åtalad

Den person som nu står åtalad i Tyskland är den enda som inte lämnat några spår efter sig på båten Andromeda. Han var också den som identifierades sist av alla eftersom han inte finns på internet. Så den hemligaste i gruppen är alltså den som tysk polis får tag i först. Den här mannen var den som ledde operationen på båten. Nu står han åtalad för bland annat krigsbrott och riskerar ett långt fängelsestraff.

Och ”Freya”-en av dykarna som placerade bomberna på gasledningen är enligt boken ”The Nord Stream Conspiracy” fortfarande på fri fot. Ska man tro Wall Street Journal-journalisten har hon fått jobb inom den ukrainska underrättelsetjänsten.

Alla som blir intervjuade i boken har så klart sin agenda och sin minnesbild. Men hur själva sabotaget gick till finns det flera källor på.

Vad man än tycker i sak, så var det en häftig och unik specialoperation som lurade brallorna av de flesta av oss.

– Ja, den är cool. Det går inte att sticka under stol med att det de gjorde på taktisk nivå var nästintill en fullt ut lyckad operation. Tittar man på specifikt vad de skulle åstadkomma så åstadkom de det. Sen blev de avslöjade. Men i huvudsak... ja, det får man väl lov att säga. Det var coolt gjort, säger före detta attackdykaren Peter Bovee Emanuel vid Försvarshögskolan.

TEXT: Sylvia Dahlén

Medverkande:

• Peter Bovet Emanuel, forskar på specialoperationer vid Försvarshögskolan

• Patrik Lindén, tf. Chef Ledningscentralsenheten, på Kustbevakningen

• Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan

• Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén

• Producent: Kalle Glas

Ljudkällor: SR,

Ansvarig utgivare: Jenny Gustavsson