Äckel – vad ska vi med det till?
Kropp & Själ15 Elo 2023

Äckel – vad ska vi med det till?

Där ligger den, den stora bajskorven mitt på gatan. Blä! Du rynkar på näsan, du kisar. Kanske sträcker du ut tungan. Vi gör en grimas som har ett evolutionärt syfte att skydda oss från fara.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dina äckelkänslor är till för att hålla dig frisk. Innan virus och bakterier når kroppen kan du genom ditt beteende undvika eventuella smittor, för att du just äcklas. Du tar ett extra varv runt den där bajskorven som ligger på trottoaren, du rynkar på näsan när du sniffar på den gamla mjölken i kylen och kanske håller du andan när du kliver in på den offentliga toaletten.

– Man ser det nu som en del av immunförsvaret, den här reflexen inför ruttnade saker är väldigt bra för oss, särskilt om man är allätare som människan. Det håller oss friska, berättar evolutionsforskaren Patrik Lindgren.

Vårt äckel är alltså evolutionärt viktigt för oss, för vår överlevnad, men det kan också leda oss fel. Vi kan äcklas över saker som vi inte alls behöver vara rädda för eller undvika. Det kan vara kulturellt, som maten som äts i ett annat land, eller moraliskt. Jonas Olofsson som är professor i psykologi har forskat på hur vårt äckel bland annat är kopplat till vad vi tycker och tänker. Att äcklas över något eller någon kan vara allt annat än oskyldigt menar han:

– Det är ett starkt avståndstagande och stigmatiserande att anse att folk luktar illa. Det här är inte oskyldiga känslor. Det här har genom historien haft stora effekter, Under slavhandeln så motiverad man att man behandla människor illa, man dehumaniserade andra människor genom att säga att de var äckliga, att t. ex. luktade illa.

Så hur ska vi navigera bland våra äckelkänslor? När behöver vi dem och när ska vi bemöta dem kritiskt? Vad gör våra äckelkänslor för oss idag?

Äckel är en av de där grundkänslorna som hjälper oss att överleva genom historien. Men äckel kan också leda oss fel. Så vad gör äckelkänslorna för dig idag?

Gäster i programmet:
Jonas Olofsson, professor i psykologi, Stockholms Universitet
Patrik Lindenfors, evolutionsforskare vid Stockholms Universitet.
Samuel West, psykolog och kreativitetsforskare, medgrundare till Museum of disgusting food.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Shang Imam
Programmet är direktsänt







Jaksot(851)

Sockersuget – värt en diagnos?

Sockersuget – värt en diagnos?

På senare år har sockret pekats ut som den stora boven och orsaken till fetmaepidemin. Socker är orsaken bakom en rad sjukdomar och det finns dom som jämför sockret med gift. Men kan vi gå så långt att klassa sockerberoende som en sjukdomsdiagnos? Vissa experter menar det. Andra inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gäster: Kerstin Brismar, Professor i diabetesforskning på Karolinska institutet, Erik Hemmingsson, överviktsforksare och docent på GIH och Sara Ask, barndiets.

24 Maalis 202055min

Corona – vår tids farsot

Corona – vår tids farsot

Vi tar ett brett grepp kring viruset från människans relation till epidemier i historien till dagens hälsoångest av ett nyhetsflöde som pågår dygnet runt. Vi har besökt 11313-centralen i Piteå där personer dagligen svarar på allmänhetens frågor kring viruset. Och så reser vi till Frankrike som är världens mest vaccinskeptiska land. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gäster: Anders Tegnell, Johan Von Schreeb, Kata Nylén, Niklas Arnberg, Maria Bergstrand och Dick Harrison. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.

17 Maalis 202055min

Mannens val – från sterilisering till närvarande pappa

Mannens val – från sterilisering till närvarande pappa

Allt fler män väljer att sterilisera sig samtidigt som forskare menar på att mäns spermakvalité blivit allt sämre. Hör om männens beslut om att operera bort sin fertilitet och om dom män som tagit den andra vägen till "det goda faderskapet". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Studio: Lars Henningsohn, överläkare och urolog, Karolinska, Niklas Envall, tidigare barnmorska på RFSU, nu lärare på barnmorskeutbildningen Högskolan Dalarna och Roger Klinth, som har forskat om familjepolitik och fäder, numera är rektor vid Ersta Sköndahl högskola. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.

10 Maalis 202055min

Svåra samtal – ett nödvändigt ont 

Svåra samtal – ett nödvändigt ont 

Johan sitter på en restaurang och trummar nervöst på det manus han skrivit. Han väntar på sin bror. Johan har missbrukat alkohol och kokain i många år. Nu när han är nykter ska han gottgöra sin bror. Hör om det svåraste samtalet i Johans liv i Kropp & Själ. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vågar du inte göra slut med din partner i rädsla för att såra den? Vet du inte hur du ska ta upp det faktum att din vän dricker för mycket? Vilka verktyg behövs för att kunna ha ett svårt samtal och vad är konsekvenserna av att undvika det svåra? Kropp & Själ om svåra samtal. I studion: Liria Ortiz, psykolog, Ted Harris, präst och filosof och Gunnel Ryner, beteendevetare. Programledare: Ulrika Hjalmarson Nedieman

3 Maalis 202055min

Har du fått nog av din vän?

Har du fått nog av din vän?

Hur kan en relation gå från något vackert och berikande till något som får dig att må dåligt och ifrågasätta dig själv? I en dålig kärleksrelation så gör man ju slut i det läget men hur gör man för att avsluta en vänskap på ett bra sätt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I studion: Mats Hilte, lektor socialhögskolan och författare till "Den moderna vänskapen", Ingalill Roos, psykoterapeut och författare till boken "Energitjuvar", Elin Liljero Eriksson, journalist och författare till "Underbara krångliga vänskap". Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.

25 Helmi 202055min

Autism – superkraft eller svaghet?

Autism – superkraft eller svaghet?

Finns det skäl att inte betrakta högfungerande autism som en begränsning? kan den också innebära några fördelar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Är en diagnos per automatik en svaghet? Kan det också vara en styrka och en speciell tillgång för en person om bara de rätta förutsättningarna ges? I dagens Kropp & Själ pratar vi om högfungerande autism, det som också kallas för Aspergers syndrom. Vi hör från vuxna autister om deras upplevelser och tankar samtidigt vi sätter fingret på var forskningen inom området befinner sig just nu. I studion: Katarina A. Sörngård, specialist i neuropsykologi och författare till ”Autismhandboken” som riktar sig till vuxna med högfungerande autism. Serena Hasselblad, redaktör för boken "Autism inifrån – speglingar av ett autistiskt vi". Lena Nylander, överläkare vid Lunds Universitetssjukhus.

18 Helmi 202055min

Inlåst och fasthållen 

Inlåst och fasthållen 

Vad gör det med en människa att vara inlåst och fasthållen mot sin vilja? Och vad händer när samma människa ska återvända till samhället efter flera års av isolering? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi möter Johan som var fångad i öknen i fem år, Kristin som vid 23 års ålder blev stockholmssyndromet med hela världen och Victor som var fysisk begränsad i 13 år. Vi hör med experter om vad begreppet klaustrofobi innehåller och hur det kan yttra sig hos personer. Samt om svårigheterna att återanpassa till samhället efter ha varit en del av en sekt i många år. I Studion: Per Carlbring, professor i psykologi och Helena Löfgren, psykoterapeut. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

11 Helmi 202055min

Har du dålig anknytning?

Har du dålig anknytning?

Kropp & Själ undersöker den mytomspunna anknytningsteorin. Hur nära måste man vara sin bebis för att den ska knyta an och bli trygg och hur reparerar man något som gick snett för trettio år sen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Emma växte upp med en alkoholiserad pappa och en medberoende mamma.- Jag fick en konstig anknytning till min pappa, i perioder var han frisk och i perioder väldigt frånvarande, berättar hon.Idag är hon själv småbarnsförälder och jobbar aktivt för att hennes barn ska få en trygg anknytning. En människas anknytningsmönster kan korrigeras i vuxen ålder, det menar psykoterapeuten Cecilia Hörnell Sunar. Hon arbetar med emotionellt fokuserad terapi, en form av parterapi som bygger på anknytningsteorin.- En kärlekspartner kan bli vår nya primära anknytningsperson, berättar hon. Gäster i programmet: Pia Risholm Mothander, psykolog och forskare vid Stockholms universitet, Elia Psouni, psykolog och forskare vid Lunds universitet, Cecilia Hörnell Sunar, psykoterapeut EFT. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.Programmet sänds direkt.

4 Helmi 202055min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
siita-on-vaikea-puhua
kolme-kaannekohtaa
i-dont-like-mondays
poks
sita
antin-palautepalvelu
aikalisa
yopuolen-tarinoita-2
rss-ootsa-kuullut-tasta
mamma-mia
kaksi-aitia
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
meidan-pitais-puhua
ootsa-kuullut-tasta-2
rss-murhan-anatomia
rss-nikotellen
rss-palmujen-varjoissa
terapeuttiville-qa
loukussa