Äckel – vad ska vi med det till?

Ända sedan barnsben har vi itutats budskapet om hur nyttig komjölk är för oss. Men är det verkligen sunt att vuxna människor konsumerar stora mängder mjölk livet igenom? Mjölken håller på att förlora sin status och alltfler varnar nu för negativa effekter, bland annat att det kan finnas ett samband mellan prostatacancer och mjölkdrickande män. Skolmatsalen är ett av få ställen där den vita drycken fortfarande har en riktigt stark ställning, men här övergår alltfler till laktosfri mjölk. Laktosintolerans har blivit en vanlig diagnos, som ibland skymmer sikten för allvarligare sjukdomar. Vi går också till botten med ett av de vanligaste påståendena när det kommer till mjölk - nämligen att den ger starka ben. Medverkar gör bland annat: Alicja Wolk, professor i näringsepidemiologi, KI, Peter Grimheden, barnläkare och specialist på mag- och tarmsjukdomar vid Södertälje sjukhus, Håkan Jönsson, etnolog vid Lunds universitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Huhti 201254min

Antalet närsynta ökar dramatiskt. På 40 år har antalet närsynta svenska tioåringar ökat från 3 till 40 procent. Dagens Kropp & Själ diskuterar vilken bot som finns mot närsynthet idag. För drygt 20 år sedan kom operation som ett alternativ, hur säkert är det, och behöver verkligen alla kompensera sin syn? En del närsynthet beror på kramp i ögat och kan tränas bort. Vissa optiker menar att man inte så lättvindigt ska ge barn glasögon för närsynthet, och forskarna försöker hitta metoder för att hindra närsyntheten att utvecklas i barndomen. Gäster i studion är bland annat Rune Brautaset, forskare från KI, som utbildar optiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Huhti 201254min

Dagens Kropp & Själ handlar om en träningspryl som många motionärer skaffar, men färre vet hur man använder. Pulsklockan är ett redskap för att kunna träna med rätt intensitet. Med hjälp av den kan du mäta din puls och se hur du fort eller långsamt du ska springa eller cykla, men gäller det att ha koll på sina värden för att det ska funka. Filip Larsen och Mikael Mattsson, båda forskare vid GIH i Stockholm berättar hur du ska ta träningen till en ny nivå med hjälp av pulsen. I det direktsända telefonväkteriet kan du ringa och ställa frågor om pulsträning. Telefonslussen öppnar tisdag kl 10:00. Telefonnummer: 08- 215 216 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Huhti 201254min

För hundra år sedan betydde en bruten nacke och en skada på ryggmärgen en säker död. Idag är förutsättningarna helt annorlunda, och de allra flesta som skadar ryggmärgen lever vidare om än med ändrade förutsättningar. Yasmin Jungestedt bröt nacken när hon var 15 år och dök från bryggan i Spanien. Hela hennes livsplan gick om intet, hon tänkte bli dansare, men idag 13 år senare lever hon ändå ett aktivt liv. Hon reser och jobbar som webbredaktör. Dagens program handlar om vad som händer efter en skada på ryggmärgen och hur det går att leva med förlorad känsel från bröstkorgen och neråt. Vetenskapen jobbar för fullt med att lösa frågan hur man ska kunna laga trasig ryggmärg. Medverkar i programmet gör också: Claes Hultling, läkare och själv ryggmärgsskadad sedan 28 år, Anders Holtz, överläkare vid Neurokirurgiska kliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Rickard Svedjesten som gick omkring med bruten nacke i tre veckor utan att veta om det, Per Gellerfors från bioteknikföretaget BioArctic samtStaffan Cullheim professor vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Huhti 201254min

När p-pillret kom på 60-talet var det ett enormt framsteg. Men varför blev kartan med preventivpillret bara något för kvinnor? I årtionden har det talats om att p-piller för män snart ska finns på marknaden, men ännu har inget hänt. Dagens program tar reda på varför det dröjer och diskuterar vad det egentligen finns för möjligheter för män att skydda sig idag. Kristina Gemzell Danielsson, professor i gynekologi vid Karolinska universitetssjukhuset, ser flera orsaker till att pillret dröjer, det finns till exempel ingen bred folklig opinion såsom det gjorde när p-piller för kvinnor kom. Vi träffar Peter som sitter i väntrummet hos urologen för att om tjugo minuter komma ut och vara steril. Han har valt att sterilisera sig och tycker att är en ganska odramatisk metod. Gäster i studion är Lars Henningsohn, överläkare på urologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset, Håkan Nevall, sjuksköterska på RFSU:s klinik i Stockholm och David Tjeder, genusforskare och historiker vid Stockholms universitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Maalis 201254min

De är i gränslandet mellan barn och vuxen. De har gått ut skolan men inte börjat jobba, inte börjat med någonting egentligen. De söker inga jobb, pluggar inte, motionerar inte och umgås allt mindre med vänner och familj. Inne på tonårsrummet lockar datorn och världarna i den är mer verkliga än livet utanför. Dagens program handlar om hur man får fart på vuxenlivet och om varför så många unga idag fastnar på tröskeln till vuxenvärlden. Klas är 24 år och det är sex år sedan han gick ut Naturvetenskaplig linje på gymnasiet. Då längtade han efter vuxenlivet och att påbörja en karriär med tydligt mål, men så har det inte blivit. Han beskriver det som att stå nedanför en rulltrappa som han inte lyckas stiga på. I det direktsända telefonväkteriet kan du ringa och berätta om dina erfarenheter av fenomenet och få råd av terapeuten Karin Enqvist och journalisten Helene Lumholdt som skrivit en bok om unga hemmasittare och deras föräldrar. Telefonslussen öppnar tisdag kl 10 och numret är 08- 215 216. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Maalis 201254min

Att ligga i respirator är livsnödvändigt för sjuka personer som inte kan andas på egen hand. Via en slang genom munnen eller näsan får den sjuka syrgas och hjälp att andas in och ut. De senaste tio åren är allt fler som vårdas i respirator vakna under behandlingen. Det är bättre för tillfrisknandet, men kan samtidigt innebära en del obehag. Dagens program undersöker hur det känns att ligga i respirator, att vara fullt medveten om allt som händer runt omkring men inte kunna tala och kommunicera med omgivningen. Många har panikkänslor och upplever en känsla av lufthunger. Smärtan från tuben gör att det också kan varar svårt att slappna av, berättar Veronika Karlsson, intensivsjuksköterska som studerat hur patienterna upplever det att vara vaken i respirator. För Jan Bergqvist övervägde ändå fördelarna. Han vårdades vaken i respirator i nästan fyra dagar efter en infekterad halsböld som blev så stor att han tillslut knappt fick någon luft.Han menar att vakenheten gav honom möjlighet att påverka sin vård och han lyckades kommunicera med omgivningen genom att skriva lappar. Vi besöker intensivvårdsavdelningen på Södersjukhuset i Stockholm för att höra hur det är att arbeta med patienter som ligger i respirator. Och så funderar vi på hur uppfinningen respiratorn kom till. På Medicinhistoriska museet i Uppsala har man samlat många tidiga modeller. Den moderna respiratorn uppfanns av en svensk läkare i början av 50-talet när vi hade en epidemi av polio i landet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Maalis 201254min

Du spottar i ett litet plaströr och skickar det för analys. Svaret kommer per post eller via en hemsida inom några veckor. Tekniken är enkel och har funnits i några år nu, men frågan är vad vill du egentligen veta om dina gener? Och vad ska du ha informationen till? Vetenskapsjournalisten Lone Frank vågade inte gå på mammografi, hon ville inte få reda på att hon också hade bröstcancer, den sjukdom som tog död på både hennes mamma och mormor. Men sedan tog nyfikenheten över, hon ville veta vilka anlag hon bar på, och gjorde ett dna-test. I dagarna kommer hennes bok om genteknik ut på svenska och hon tror själv att alla inom en snar framtid kommer att testa sin arvsmassa. Dagens program diskuterar vad vi ska med den här kunskapen till, och vad man egentligen kan utläsa ur sin arvsmassa. En förhöjd risk är ju trots allt bara en risk, och mycket annat spelar in för om du ska utveckla en viss sjukdom. För 37-åriga Ylva Rugentin utlöste DNA-testet en kris, då hon fick veta att hon har ärft sin mammas anlag för Huntingtons sjukdom. Men idag är hon glad att hon gjorde testet och fick veta vad som väntar. Gäster i programmet är Ulrika Hösterey Ugander, psykolog och genetisk vägledare vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, Emma Tham, läkare i klinisk genetik vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna samt Johan Björkegren, forskare vid Karolinska Institutet och medicinsk rådgivare på ett företag som säljer dna-test till privatpersoner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Maalis 201254min