Äckel – vad ska vi med det till?

De är inte bara Europas lyckligaste folk - de lever också mest osunt och har betydligt lägre medellivslängd än jämförbara länder i Europa. Men snart ska det bli ändring på det. Följ med till Danmark som nu gör en storsatsning på en friskare befolkning. Vi besöker Danmarks mest kärnfriska familj, som har startat en hel rörelse kring begreppet Kärnfrisk. Ninka och Morten Mauritson och deras två barn har lagt om sin kost, sina vanor och fått ett helt nytt liv - utan kemikalier, stress och mjölkprodukter. Vi träffar dem över en kopp örtte. Vi träffar också den danske stjärnkocken Claus Meyer som hävdar att det danska köket visst kan vara hälsosamt. Med välsmak som vapen kämpar Claus nu hårt för att marknadsföra en ny nordisk diet. Sjukvårdens organisation är en viktigt fråga för att öka medellivslängden säger Hans Drachmann, hälsojournalist på tidningen Politiken. Den andra delen i hälsosatsningen innebär mer förebyggande åtgärder. Skrämselkampanjer mot rökning, en mycket omdiskuterad skatt på mättat fett och informationssatsningar för att få danskar att lära sig se tidiga tecken på allvarlig sjukdom. Men det finns en inbyggd skepsis i Danmark mot hälsoråd från myndigheterna, menar Else Smith, direktör på Sundhetsstyrelsen. Vi träffar också Arwa Josefsson, en av alla de svenska studenter som läser till läkare i Danmark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Marras 201054min

Allt fler blir riktigt gamla, ett tusental personer lyckas bli 100 år eller mer. Men hur ser man på livet som 90-åring, vad är livets mening när man närmar sig de hundra? I en stor studie i Västerbotten har doktorand Pia Hedberg undersökt äldres inre styrka genom att män och kvinnor i åldern 85+ har fått skatta sin livsmening. Sociala kontakter, att kunna handarbeta och vad man uträttat tidigare i livet visade sig ha betydelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 86-åriga Barbro Ringquist uppskattar sina vänner från förr men lever helt i nuet. I programmet möter vi också det 90-åriga paret John och Ingrid Westlin. De har alltid varit aktiva och fortfarande börjar de varje morgon med en motionsrunda. Om man jobbar på en psykiatrisk avdelning är risken stor att man någon gång blir utsatt för våld. Anna Björkdahl var tidigare själv psykiatri-sköterska och har i en ny avhandling undersökt hur man skapar trygghet på psykiatriska avdelningar och förebygger våld. Vi fortsätter även följa Marc Davin i hans uppdrag "Att komma i fysisk form på sex veckor". Vi har nu kommit till vecka 3.

23 Marras 201054min

Placeboeffekten är känd sedan länge och något som varje forskningsprojekt måste ta hänsyn till. I alla studier där man provar en medicin eller en metod så måste man också ha en testgrupp som får en helt verkningslös behandling. Men hur tillverkar man preparat som inte ger någon som helst effekt? Och hur säker kan man vara på att de inte innehåller något ämne som påverkar resultatet? Kropp & Själ åker till laboratoriet som blandar till de verkningslösa preparaten, som ska se ut och kännas som riktig medicin, men ändå sakna aktiva ämnen. Ingen kan riktigt förklara vad placeboeffekten består av, eller hur den kan vara så stark. Sjukgymnasten Anna Enblom studerar placeboeffekten vid akupunktur. Hittills har det visat sig att behandling med placeboakupunktur är lika effektiv som själva akupunkturen. Gäster i studion är Anders Rane, professor i klinisk farmakologi, Mats Lekander, docent i psykologi. I serien om träning för män som fyllt 40 ska försökskaninen Marc Davin nu genomgå ett formtest. Han ska få veta vilken nivå han befinner sig på, och hur han ska komma vidare därifrån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Marras 201055min

Ett stort svart sugande hål i magen. En rädsla vars orsak man inte kan sätta fingret på. Det är symtomen för ångestladdad oro, och en känsla som de flesta av oss bär på åtminstone någon gång ibland. Dagens program undersöker den här känslan närmare. Varför ägnar vi så stor del av våra liv åt att oroa oss för saker som kanske aldrig händer? Har oron någon funktion och vad oroar vi oss som mest för? Det är frågor som diskuteras i programmet. Siv och Bengt i Sala vet vad oro handlar om. De bär ständigt på en malande känsla av oro som inte går att döva förrän äldste sonen kommer hem till Sverige igen. Han har just åkt ut på sin sista vända med en svensk pluton som övervakar situationen i Afghanistan. Föräldrarna hemma i Sverige använder all sin mentala styrka för att inte gå under av oro. Psykoterapeuterna Anna Kåver och Björn Salomonsson svarar på lyssnarnas frågor i det direktsända telefonväkteriet. Telefonslussen öppnar tisdag kl 10:00. Telefonnummer: 08- 215 216 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Marras 201055min

Om du satt runt fikabordet på arbetsplatsen och berättade din sjukdomshistoria, vilken sjukdom skulle du utan omsvep bekänna att du lider av, och vilken skulle du hålla innerligt tyst om? Dagens program diskuterar varför vissa sjukdomar anses finare än andra. Vem som drabbas av en sjukdom är en delförklaring till vilken status den anses ha. Vid förra sekelskiftet, i samband med det moderna samhällets genombrott, var det affärsmän, industrifolk och börsmäklare som fick trötthetsdiagnoser och då ansågs det som en aktningsvärd sjukdom. Idag talar vi istället högt om cancer och hjärtsjukdomar, men håller tyst om HIV och tarmbesvär. Även forskningen spelar roll, och vilka sjukdomar som läkemedelsföretagen är intresserade av att satsa mediciner på. Sara Alexandersson drabbades av två olika sjukdomar inom loppet av tre år och fick totalt olika bemötande från vården. Gäster i studion är också njurläkare Astrid Seeberger och idéhistoriker Karin Johannisson. Denna vecka drar vi också igång en ny serie där vi låter en tämligen otränad försökskanin prova ett träningsprogram för män 40+. Bodybuildern Ove Rytter har arbetat fram fyra olika program för att få män i övre medelåldern att komma i bättre form och Kropp & Själ har övertalat filmaren Marc Davin att utsätta sig för ett sex veckor långt projekt där han äntligen ska försöka få igång sin träning. Utgångspunkt: Otränad. Man. Och 40 plus. Uppdrag: Att komma i fysisk form på sex veckor (Kropp & Själ ger er) Försökskanin: Marc Davin!! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Marras 201055min

Förra hösten köade Sveriges befolkning för att få ta del av de första sändningarna av vaccinet mot svininfluensa. Då reagerade vi på minsta nysning på bussen och spritade händer som aldrig förr. Nu känns hotet från svininfluensan långt borta, men när som helst kan det uppstå en ny pandemi. Hur och varför pandemier uppstår skriver infektionsläkaren Björn Olsen om i en ny bok. Han är också veckans gäst i studion. Diana Karlsson har tagit fram en modell över hur resistenta pneumokockbakterier sprider sig i samhället. Genom att göra dagisgrupperna något mindre kan man minska smittan rejält visar hon i sin avhandling som hon disputerar på i november vid Karolinska Institutet. Dessutom handlar det om ett framtidssamhälle som lyckats utrota alla sjukdomar och där hälsa inte bara är en rättighet utan också en medborgerlig skyldighet. Frågan om vems ansvar vår hälsa är ställs på sin spets i boken Corpus Delicti av tyska författaren och juristen Juli Zeh. Kultregissören David Lynch vill få världens barn att stressa ner. Han reser land och rike runt för att lära ut sin metod att slappna av. Att megakändisar gör reklam för en viss hälsometod är en trend som blivit allt vanligare. Farliga och hemmagjorda vedklyvar är ett annat ämne som behandlas i veckans program. Handkirurgen Aron Lindqvist har gått igenom 131 handskador från vedklyvsolyckor och bland annat undersökt orsakerna. Han disputerar i ämnet den 28 oktober vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet. Veckans hälsofråga handlar om huruvida det är fårhuvud, potatis eller sälfett som är den föda man kan överleva längst på. Svarar gör taxichauffören Nacho, docent Staffan Lindeberg och professor Charlotte Erlanson Albertsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Loka 201055min

Tiny Borén har ett ärr som löper från bröstkorgen ner över magen. Det är 20 år sedan hon gjorde sin gastric bypass operation, som då var ett relativt ovanligt och ifrågasatt ingrepp. Idag är det andra tongångar. De senaste åren har köerna till magsäcksoperationerna blivit längre och allt fler kliniker utför ingreppet. Forskare och kirurger vittnar alla om fördelarna. Det är inte bara den bästa bantningsmetoden utan verkar också ha andra gynnsamma effekter mot till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes. Men för den opererade väntar ett liv fyllt av restriktioner och krav på fullkomlig karaktärsfasthet. En magsäcksopererad person kan aldrig mer äta ett skrovmål, det är pytteportioner med bara helt nyttig mat som gäller. Äter man för mycket eller fel kan man få obehagliga biverkningar med svettningar, illamående, yrsel och hjärtklappning. Det gäller att ta sina vitaminer livet ut, för en biverkan är kronisk vitaminbrist, och alkohol får man högst smutta på då den går rakt ut i blodet. Dagens program diskuterar vad vi hittills vet om den så omhuldade bantningsmetoden. Vi möter också Anette Rosvall, som gjorde operationen för bara några månader sedan. Gäster i programmet är Ingmar Näslund som opererat överviktiga patienter i 30 års tid, Malin Werling, doktorand vid avdelningen för gastroforskning vid Göteborgs universitet och Ewa-Maj Rasmusson Säter från Överviktigas riksförbund Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Loka 201054min

Många flickor har autism eller aspergers syndrom utan att någon inser det. Deras symtom tas inte på allvar och feltolkas. Inte ens utbildad vårdpersonal känner till hur kvinnliga autismtillstånd ter sig. Forskning och diagnoskriterier är hittills baserade på erfarenheter av pojkar. När forskaren och psykiatern Svenny Kopp jobbade på en psykiatrisk klinik mötte hon många flickor som haft problem i åratal utan att någon lyckats ställa en diagnos. När flickorna sedan fick genomgå en detaljerad psykiatrisk och psykologisk undersökning visade det sig att nära hälften hade någon form av autismtillstånd. Dagens Kropp & Själ handlar om vad som är utmärkande för flickor med autism och aspergers. Vi möter Ann som fick diagnosen först när hon fyllt trettio och som helst har ytliga kontakter och undviker att lära känna folk på djupet. Och så åker vi till Storbritannien och träffar forskaren Judith Gould som håller på att ta fram särskilda diagnoskriterier för tjejer med autismspektrumtillstånd. Gäst i studion är Mats Jansson, ombudsman på Autism- och Aspergerförbundet. Dessutom läser vi en nyutkommen bok; Sex, kärlek och Aspergers syndrom av författaren Inger Jalakas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Loka 201055min