Landhöjning och jordbävningar utmanar GPS och kartor

Statiska kartor möter en rörlig jord. I vissa länder diskuteras dynamiska referenssystem där varje punkt får koordinat och hastighet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Marken rör sig hela tiden, men kartor och positioner måste ändå gå att lita på. Landhöjning efter istiden, plattektonik, jordbävningar och vulkanism flyttar jordskorpan – ofta bara centimeter per år, men tillräckligt för att bli ett problem när mätningar ska göras på millimeter- och centimeternivå. Samtidigt påverkar smältande glaciärer och omfördelning av vatten både jordens form och rotation, något som i sin tur kan störa möjligheten att se små förändringar med GPS och andra liknande system.

På en internationell geodesikonferens i Gävle beskriver forskare hur rörelserna först måste mätas och sedan modelleras för att kunna korrigeras. I Sverige används ett statiskt koordinatsystem som hålls fast över tid, medan en landhöjningsmodell ligger i bakgrunden för att exempelvis satellitbaserade positioner via mobiltelefoner ska fungera. På platser där marken rör sig snabbare, som i delar av Nya Zeeland, diskuteras i stället mer dynamiska referenssystem. Där kan varje punkt ha både koordinat och hastighet, så att läget kan räknas fram för en viss tidpunkt. Frågan är hur långt ett sådant arbetssätt kan nå när allt mer blir digitalt – och jorden fortsätter att röra sig.

Medverkande: Per-Anders Olsson, Rebekka Steffen, Angela Menesec Gutierrez, Christian Solgaard och Jeff Freymueller.

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se