När Norge inte fick fira 17 maj

När Norge inte fick fira 17 maj

Sverige kallade in militär för att slå ner nationaldagsfirare i Oslo. Så har Torgslaget 1829 beskrivits, men Tobias Svanelid reder ut vad som egentligen hände. Dessutom om reformationens flyktingar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 17 maj 1829 kallades militär in i norska huvudstaden för att skingra de folkmassor som jublade för konstitutionen. Den svenske ståthållaren Baltzar von Platen har fått bära hundhuvudet för det så kallade Torgslaget, dagen då Sverige bestämde att Norge inte fick fira sin nationaldag. Vetenskapsradion Historia reder ut vad som egentligen hände och vems skulden var tillsammans med historikern Torbjörn Nilsson, aktuell med en bok om händelsen.

Dessutom om flyktingfrågan för 500 år sedan. I svallvågorna av reformationen drevs hundratusentals människor på flykt – hugenotter från Frankrike, judar och morer från Spanien och katoliker från Tjeckien. Men vad händer med historien om man betraktar reformationen utifrån flyktingarnas perspektiv?

Dessutom om alla de flyktingar som ville undkomma Trettioåriga krigets fasor. Dick Harrison svarar på en lyssnarfråga om vad som hände med det stora religionskrigets verkliga offer.

Programledare är Tobias Svanelid.

Jaksot(858)

Svenskarna i första världskriget

Svenskarna i första världskriget

Följ med Tobias Svanelid till Norra begravningsplatsen i Solna i jakt på svenskarna som var med i första världskriget - tyskfrivilliga, främlingslegionärer, svenskamerikaner och fredsaktivister. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tusentals svenskar stred i första världskriget trots att Sverige inte var en krigförande nation. Tobias Svanelid ger sig ut på jakt efter några av dem tillsammans med författaren Nils Fabiansson. – Det här är historier och livsöden som de flesta av oss har glömt bort, menar han. På Norra begravningsplatsen i Solna finns minnena från flera av de svenskar som engagerade sig i kriget, och som med sina livsöden illustrerar hur kriget en gång splittrade det svenska samhället. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det kom sig att inte alla människor blev bitna av pestloppor. Kan det bero på att de hade ”surt blod”?

13 Maalis 201844min

Sanningen om brottslingen

Sanningen om brottslingen

Brott och brottslingar har skrämt och fascinerat oss i alla tider och Vetenskapsradion Historia undersöker hur det sena 1800-talets nya vetenskap kriminologi försökte hjälpa oss att förstå ondskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Såväl författare som vetenskapsmän har i mer än hundra år aktivt försökt förstå sig på varför vissa människor begår kriminella handlingar. I Vetenskapsradion Historia träffar vi två forskare som undersökt det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets frontfigurer inom kriminologi och brottsskildringar för att ta reda på hur de påverkat vår egen syn på brottslingen. Dessutom om Carl Larssons Midvinterblot som nu åter hänger på sin plats på Nationalmuseet efter en restaurering. Men konstverket var länge omdiskuterat och dess plats i museets trapphall långt ifrån självklar. I veckans lyssnarfråga reder Dick Harrison ut om vi bör säga före och efter Kristus när vi talar om årtal eller om det är dags för en mer sekulariserad tideräkning. Programledare är Tobias Svanelid.

6 Maalis 201844min

Tungvattenaktionen i Vemork

Tungvattenaktionen i Vemork

Följ med Tobias Svanelid till norska Vemork, platsen för andra världskrigets mest framgångsrika sabotageaktion. Och nu har arkeologerna dessutom hittat resterna av den ikoniska tungvattenkällaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För 75 år sedan smög en grupp norska specialsoldater upp och ner för stupbranta fjällsidor i norska Vemork. Målet var tungvattenfabriken på platsen, som man misstänkte hade en central roll i Hitlers planer på att framställa en tysk atombomb. Tobias Svanelid reser till den ikoniska platsen för att höra historien om det som kallats för andra världskrigets mest framgångsrika sabotageaktion, men undersöker också de betydligt blodigare händelserna som skulle följa den världsberömda Operation Gunnerside. Dessutom kryper vi ner i de nyss utgrävda tungvattenkällaren på Vemork som arkeologerna nu återfunnit. Dick Harrison berättar om Jehu, mannen med ordspråket, som visar sig vara en av våra bäst historiskt belagda personer ifrån Gamla Testamentets persongalleri.

27 Helmi 201844min

När Åland skulle bli svenskt

När Åland skulle bli svenskt

För 100 år sedan hissade svenska soldater den svenska flaggan på Åland. Tobias Svanelid undersöker Ålandsexpeditionens historia som länge präglade relationerna mellan Sverige och Finland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Följ med Vetenskapsradion Historia till Åland i februari 1918 när Sverige skickade krigsfartyg och beväpnade soldater i hopp om att åter göra öarna svenska. Den så kallade Ålandsfrågan skulle prägla relationen mellan Sverige och Finland under flera år, och även om lösningen av krisen räknas som ett skolexempel på lyckad diplomati fick den en gång svenska pacifister att hoppas på anfallskrig. Dessutom om barlasten och hur hundratals miljoner ton sten kan berätta en historia om mänskliga resor och handel. En historia som arkeologerna först nu har fått upp ögonen för. Programledare är Tobias Svanelid.

20 Helmi 201844min

Häxprocesser avslöjar 1600-talets tankevärld

Häxprocesser avslöjar 1600-talets tankevärld

Följ med till 1600-talets magiska Bohuslän där trolldom, svart magi och hamnskiftare var vardagsmat. Och hör arkeologilobbyisterna som nu vill sätta järnålderssamhället Uppåkra i rampljuset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 1600-talets häxprocesser avslöjar hur dåtidens människor tänkte och resonerade och erbjuder ett ovanligt titthål in i en förtrollad värld. Det menar historieprofessorn Göran Malmstedt som undersökt 1600-talets bohuslänska häxprocesser. Dessutom om att arkeologiska platsen Uppåkra nu uppvaktat riksdagsmän i hopp om att hamna i rampljuset. – Med tanke på att platsen är helt unik med sin långa kontinuitet är det synd att så få känner till den, menar Michael Sandin på Stiftelsen Uppåkra som nu tar krafttag för att föra fram platsens historiska och pedagogiska potential. Veckans lyssnarfråga handlar om tiondet, den gamla kyrkoskatten som la grunden för vår svenska kommunalskatt av idag. Programledare är Tobias Svanelid.

13 Helmi 201844min

Rekorddynastin Bernadotte 200 år

Rekorddynastin Bernadotte 200 år

Tobias Svanelid undersöker Karl XIV Johans strategier för att etablera Sveriges mest framgångsrika kungafamilj. Dessutom om palatsintriger i Kreml, om dansk-svenska krig och en rekordgammal bulle! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För 200 år sedan uppsteg Karl XIV Johan på Sveriges tron som den förste av ätten Bernadotte. Tobias Svanelid undersöker tillsammans med historikern Per Sandin vilka strategier kungen använde sig av för att lägga grunden för sin rekordlånga kungaätt. Dessutom om bioaktuella The Death of Stalin som rysslandskännaren Kristian Gerner tycker är en träffsäker skildring av de mörka och tragikomiska maktstriderna i ett Sovjetiskt 50-tal. Och så presenteras en rekordgammal svensk bulle som nu utmanar förra årets mest enastående arkeologiska upptäckter. Lyssnarfrågan med Dick Harrison handlar om varför de rekordmånga krigen mellan Sverige och Danmark till slut tog slut.

6 Helmi 201844min

Fånglägerhelvetet Dragsvik

Fånglägerhelvetet Dragsvik

Följ med till fånglägerhelvetet i Dragsvik, Finlands blodigaste fångläger efter inbördeskriget för 100 år sedan. Hör om krigets historia, dess terror och omänskliga behandling av sina offer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För 100 år sedan bröt det finska inbördeskriget ut – ett krig som kom att bli ofattbart blodigt och som präglades av terror från båda sidorna. Tobias Svanelid diskuterar inbördeskrigets historia med historikern Tobias Berglund, och undersöker hur det kom sig att det blev så blodigt, samt varför Finland ännu idag tampas med minnet av inbördeskriget. Dessutom besöker vi fånglägret Dragsvik i Ekenäs i sydvästra Finland, ett läger där mer än 3000 krigsfångar dog under sommaren 1918 i vad historikern Sture Lindholm vill beskriva som ett helvete. Med svältkost och grasserande sjukdomar dog omkring 30 människor om dagen i Dragsvik. Offer som hedras på platsen, men knappast av alla finländare. Vi granskar också bioaktuella och Oscarsnominerade Darkest Hour tillsammans med Armémuseets Thomas Roth.

30 Tammi 201844min

Nationalstadsparkens historia

Nationalstadsparkens historia

1200-talet skapade förutsättningarna för Stockholms unika nationalstadspark. Det menar Clas Tollin som guidar runt bland klosterjordar och jaktmarker runt Kaknästornet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klosterjordar och jaktparker formade området norr om Stockholm till en helt unik plats och lade grunden för våra dagars Nationalstadspark. Tobias Svanelid beger sig ut i parken för att söka efter spåren av medeltidens omvälvande decennier på 1200-talet då vikingarnas Stockholm förvandlades till klostrens. – Det är intressant att det är händelser på 1200-talet och 1600-talet som gör att vi kan stå här idag och att det inte är fullständigt igenbyggt, menar kulturgeografen Clas Tollin som undersökt områdets historia i en aktuell bok. Dessutom berättas historien om när parken fick ge plats åt Vetenskapsstaden för 100 år sedan. Och veckans lyssnarfråga handlar om vilka trender som styrt historikernas förklaringar när man sökt svaret på varför Västrom föll.

23 Tammi 201844min

Suosittua kategoriassa Historia

olipa-kerran-otsikko
mayday-fi
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
tsunami
huijarit
mystista
totuus-vai-salaliitto
konginkangas
rss-ikiuni
sotaa-ja-historiaa-podi
rouva-diktaattori
rss-subjektiivinen-todistaja
rss-outoja-uutisia-pohjois-suomesta
rss-peter-peter
historiaa-suomeksi
rss-i-dont-like-mondays-2
rss-antiikki-nyt
historian-nurkkapoyta
romani-podcast
rss-iltanuotiolla