Mäktiga möten med tonfisk och abborre
Naturmorgon2 Syys 2023

Mäktiga möten med tonfisk och abborre

Vi följer med ut i Öresund där stora blåfenade tonfiskar hoppar just nu. Och möter abborrar i en skyddad vik i Blekinge.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En av våra vanligaste fiskar, abborren, är huvudfokus för morgonens fältreporter Erik Kohlströ.

Som vuxen är abborren en effektiv rovfisk som kan hålla efter spiggar och andra mindre fiskar. Under uppväxten är däremot rollerna omvända, och små-borrarna löper stor risk att själva bli mat åt just de fiskar som de äldre abborrarna ser som byten. Därför behövs skyddade områden med gott om gömställen och smådjur där små abborrar kan växa upp. Det kan handla om en vik med frisk blåstång och vass, eller en risvase gjord av gamla julgranar.

Våra guider i abborrens värld är Ulf Lindahl och Andreas Jezek som arbetar med åtgärder för fisk och andra vattenvarelser längs Blekingekusten. Ulf Lindahl är marinbiolog på Länsstyrelsen Blekinge och Andreas Jezek är limnolog på Biosfärområdet Blekinge Arkipelag. Vi sänder från Karlskrona.

En något större fisk är den blåfenade tonfisken. Dessa 200-kilosvarelser hoppar nu för fullt i Öresund och vi följer med en båt ut för att uppleva det magnifika skådespelet. Men varför har tonfisken kommit tillbaka efter 60 års bortovaro? Vi ringer Gustav Hellström, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, för att få svar.

Men en fisk behöver inte vara SÅ stor för att göra oförglömliga avtryck. Som den gången Naturmorgons Anders Börjeson fick se en gädda le. Vi får också höra om andra fiskmöten som ni lyssnare varit med om. Dessutom berättar filosofen Jonna Bornemark om hur hon och hennes familj kommit nära ett stim med mörtar.

Det exploderar av svamp ute i många skogar nu. Och intresset är stort. Mykologiprofessor Anders Dahlberg berättar om en eftertraktad svampkurs på Billingen och vi ringer också upp Emma Johansson från föreningen Björksoppen som arrangerat årets mykologivecka i Västerbotten.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Jaksot(1000)

Nu är hornens tid - feja för rang eller strid

Nu är hornens tid - feja för rang eller strid

Fältreporter Thomas Öberg besökte renägaren Nils-Torbjörn Nutti i Jukkasjärvi där vi fick veta att renvajan är det enda hjortdjur där honan bär horn. Dem använder hon under vintern för att knuffa undan de då hornlösa sarvarna från maten de grävt fram i snön. Hjortdjurens horn egentligen är ben som fälls varje år, medan slidhornsdjuren - mufflonfåret till exempel - har horn som växer hela livet. Oekonomiskt på vintern, eftersom hornen fungerar som ett kylelement. Gemensamt för alla är att hornen ger status och är ett effektivt skydd mot rovdjur. Per-Arne Åhlén och Thomas Öberg berättar om varför en del fäller sina horn medan andras växer hela livet. Svamparnas osynliga liv. Det är sen länge känt att vill man att träd ska växa bra, så måsta man måna om svamparna i skogen, mykorrizan, som hjälper träden att ta upp näring. Det betyder också att mykorrizan påverkar klimatet. Svampen binder ju nämligen en massa kol som den får av trädet. Men svampar bildar också mykorriza med gräs och örter. Elin Lemel träffade miljövetaren Linda Maria Mårtensson på en sandgräsmark i Skåne, en naturtyp som alltså också kan påverka klimatet som kolsänka. Herpetolog Claes Andrén svarade på några frågor om ormar. Vi har bara tre arter i Sverige: hasselsnok, huggorm och snok, och ändå är det lätt att blanda ihop dem. Han berättade att en riktigt stor orm förmodligen är en snokhona och att en alldeles svart oftast är en huggorm. Både huggormens sicksackmönster och snokens fläckar kan med tiden bli överlagrade av det svarta pigmentet melanin. Gävle fågelklubb har ringmärkt blåhake i över trettio år för att försöka få svar på vart de tar vägen på vintern. 59 jordbävningar har drabbat Sveriges ostkust efter den senaste istiden berättade Nils-Axel Mörner, pensionerad geolofi-professor. Hudiksvallstrakten drabbades av en 20 meter hög tsunami för bara 2000 år sedan. Programledare var Lena Näslund. Filmklippet nedan: En ensam, brunstig kronhjort avreagerar sig på en visenttjur, i brist på artgelikar i ett hägn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

29 Loka 20111h 31min

Geologin i Bodagrottorna och fågelskådning som skönlitteratur

Geologin i Bodagrottorna och fågelskådning som skönlitteratur

Naturmorgon sänder från de välkända Bodagrottorna i närheten av Iggesund. De räknas som Europas längsta urbergsgrottor - cirka 2 600 m långa och delvis i flera våningar.' Men hur de här grottorna en gång skapades råder det olika meningar om. Var de resultatet av en jordbävning, eller har de gröpts ut av vatten? I programmet möts yrkesgeologen och amatören, och argumenterar för sina respektive positioner. Klicka på pilarna ovan för att se fler bilder från Bodagrottorna! Vi får också möta författaren Tomas Bannerhed som skrivit en roman om en fågelskådande pojke. Boken heter Korparna och är nominerad till Augustpriset 2011. Tommy Merkert i Lämnhult skulle rensa sin fågelholk en dag för att göra plats för fåglarna. I holken hittade han något helt annat än det han förväntat sig... Veckans kråkvinkel är det Thomas Öberg som står för. Den här gången handlar det om tandvärkstallar. Programledare är Lasse Willén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Loka 20111h 32min

Dags för lördag med Naturpanelen

Dags för lördag med Naturpanelen

Få svar på dina frågor. På lördag sitter Naturpanelen i växthustet i botaniska trädgården i Lund, bredda att svara på frågor om natur. Naturpanelen består av tre kunniga; Susanne Åkesson, professor i ekologi vid Lunds universitet tar sig an frågor som rör fåglar och däggdjur. Lennart Engstrand, botaniker och tidigare chef över Botaniska trädgården i Lund svarar på frågor om växter och svampar. Och entomolog Dave Karlsson, chef på Station Linné på Öland tar hand om småkrypsfrågorna. Anders Morge skrev till Naturmorgon för att få lära sig mer om "älvslöjor" som han sett på ett fält en dag när ljuset föll perfekt för att kunna se alla spindelnät som vävts senaste tiden. Gunnar Hedman från Storuman fick se en märklig sak i trädgården här om veckan. Det var en tjäder som var i full färd med att jaga sork. Hör honom berätta. Svaret på förra veckans fråga på webben var "chili" eller "chilipeppar" och ute i växthuset i Botaniska trädgården i Lund fanns reporter Erik Kohlström tillsammans med botanikern Lennart Engstrand för att berätta mer om denna frukt. Programledare var Lasse Willén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Här är några av frågorna vi fick: Ella Rundén i Härnösand har skickat oss denna bild och undrar vilken fjäril det kan vara. Expertpanelen vet säkert besked! För ca fyra veckor sedan hittade mina barn en stor svart fjäril, en sorgmantel, som vi alla trodde var död. Eftersom den var så vacker tog vi till vara den och la den som prydnad på en fin sten som vi har inne. Den rörde på vingarna ibland, rörde benen och flyttade sig lite. När vi upptäckte detta gav vi den lite sockervatten som den verkar ha smakat på men den visar inga tendenser till att flyga iväg.Nu undrar jag förstås vad som kan ha hänt och hur det är möjligt att den kan ha varit livlös i flera veckor och sedan kvicknat till?Kajsa Reimer, Vänersborg Vi har hittat funnit ett föremål som vi inte kan komma på vad det är.Det är osymmetriskt, hårt som ben eller torkad brosk. Drygt 5 cm i diameter. Vi hittade det i skogen på en ö i Strömsvattudal i Jämtland.// Jerker Jamte Denna bild tog jag i en skog som finns en bit norr om Halmstad. De sitter längst ner på unga träd och är ca 5 cm höga och 2 cm breda. Någon som kan svara på vad det är för något?// Eva Berntson Hej! När jag och mina elever var vid Dammtorpssjön i Nackareservatet för att håva småkryp fick några elever dessa slemmiga klumpar i håven. När klumparna gick sönder kom det ut en massa rosa trådiga saker. Är det någon som vet vad detta är? (bilden nedan) Vänliga hälsningar Ewa Hallberg Jag har observerat och fått för mig att alla klätter-och slingerväxter skruvar sig uppåt medsols. T.ex. humle. Men i år har hustrun planterat en blomfri grön "matta" som klänger sig upp över altanen och den vrider sig konsekvent motsols om sig själv och allt den får tag i. Förklaring?//Torbjörn Bladh, Lackalänga i Skåne Vad kan detta vara? Jag hittade det under en rotvälta av gran.Christer Algotsson i Vimmerby.

15 Loka 20111h 20min

Fornborg med rik mossflora  och nattflyttande fåglar

Fornborg med rik mossflora och nattflyttande fåglar

Fästningsholmen, krönt av Bohus fästning, är en liten klippö i Nordre älv, precis där denna skiljs från Göta älv. Sjuhundra års läckage av kalkhaltigt sippervatten från murarna och ett suboceaniskt klimat med milda vintrar och hög nederbörd har skapat förutsättningar för en ovanligt rik mossflora. Flera arter av stora bållevermossor kryper på murarna, nervmossor växer på de exponerade berghällarna, och i de skuggiga branterna närmast älven finns sällsyntheter som stor bandmossa. Vi ska också lysa fram murarnas lavar med uv-lampa. Gäster är Peter Carlsson, från Mossornas vänner och Svante Hultengren, artdatabankens lavspecialist. Finns det någon poäng att skåda fågel om natten? Ja, med månens hjälp är det just vad Lundaforskare ägnar sig åt. Många fåglar flyttar nämligen på natten och nu vill forskarna lära sig mer. Vilka arter rör sig högt ovanför våra huvuden i nattens mörker - och vart är dom på väg? Lasse Willén berättar om sengångarens udda liv. De klänger långsamt omkring bland skogens träd och äter löv och ibland frukt. Det sengångaren gör den långsamt, oavsett om det handlar om att äta, gå eller para sig. Tomas Tranströmer samlade insekter i sin ungdom och den samlingen har Naturmorgons kråkvinklare tillika Tranströmers granne Fredrik Sjöberg fått låna. Jenny Berntson Djurvall ringde honom under sändningen. Anders Börjeson erkänner sin talang att gå vilse i en mycket liten skog - i veckans kråkvinkel. Programledare Jenny Berntson Djurvall och fältreporter Lena Näslund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Loka 20111h 31min

Terapeutiska örter som botar; Björnar som dödar renkalvar

Terapeutiska örter som botar; Björnar som dödar renkalvar

För renägare i norr har björnen alltid varit ett problem när den tar nyfödda renkalvar på våren. Men hur stort är problemet? Och hur många renkalvar tar en björn? Det är frågor man försöker besvara i ett stort projekt inom det skandinaviska björnprojektet. Där samverkar nu renägarna i två skogssamebyar i Norrbotten med forskarna för att söka svaren. Och varje gång man besöker en slagen renkalv finns både forskaren och en renägare med. Thomas Öberg följde med projektets fältansvarige Peter Segerström och renägaren Lars Thomas Persson i kalvningslanden kring Nattavaara. Att göra ett grönt apotek. Fältreporter Anneli Megner Arn ska tillsammmans med örtpedagog Marie-Louise Eklöf samla in några vilda medicinalväxter och visa hur man bereder tinkturer, dekokter och omslag. Örterna innehåller kemiska ämnen som vi kan ta till vara. Vilka ämnen är det och vad har växterna dem till, hoppas vi också få svar på. Anneli Megner Arn sänder från Djurgården i Stockholm. Hasselsnoken synlig. Naturmorgon har fått flera brev från personer som sett den ovanliga hasselsnoken nu i höst. Lasse Willén har stämt träff med ormexperten Göran Nilson för att se om de kan hitta någon hasselsnok. Hur ovanliga är de? Eller är det bara att de tycker om att hålla sig dolda? Göken morskar upp sig inför en ängspiplärka som vill jaga iväg den. Ängspiplärka vet vad ett gökbesök kan innebära. Lyssnarbilden är tagen i somras vid Peljekaise i Norrbotten av Björn Mildh. I veckans kråkvinkel är Erik Kohlström ordentligt imponerad över sluga mollusker, nämligen bläckfiskar. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Loka 20111h 31min

Kråkfåglarna - ovanligt intelligenta och med spännande sociala vanor

Kråkfåglarna - ovanligt intelligenta och med spännande sociala vanor

Kråkfåglar som korpar, kråkor, skator och kajor är inte bara roliga att titta på - de är också mycket intelligenta - i alla fall med fåglars mått mätt. Kråkfåglar i allmänhet är helt enkelt smarta. Hur kan det komma sig? Och hur har deras spännande sociala relationer utvecklats? Vi träffar Jan Ekman som är professor i ekologi vid universitetet i Uppsala och forskar i det här ämnet. Roliga berättelser om kråkors förhållande till såväl biskopar som ubåtar (!) förser oss lyssnare med. I mitten på 1920-talet tjänstgjorde Väinö Strömberg som matros på ubåten Sälen i Karlskrona. Väinö hade med sig en tam kråka ombord, Kraxen. Hur det gick till när Kraxen lyckades sabotera en hel militärövning hör vi Gunilla Thelander berätta om. Trollsländor blir allt fler naturvänner intresserade av. Vi har följt med entomologen Linda Strand på trollsländejakt vid Skanörs Ljung - som annars är ett eldorado för fågelskådare på hösten. En ovanlig fågelbok ska vi också presentera. Till skillnad från de flesta fälthandböcker vill den visa hur man bär sig åt för att identifiera olika fågelarter. För veckans Kråkvinkel svarade Elin Lemel. Programledare var Lasse Willén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Syys 20111h 32min

Skogsbränder och eldbotanik Valrossar och klimatförändringar

Skogsbränder och eldbotanik Valrossar och klimatförändringar

Skogsbrand - behöver det betyda en katastrof? Tja, det beror nog på vilka träd den drabbar. En del är anpassade till bränder och klarar sig oftast bra. Men det finns andra sorters träd som kan råka riktigt illa ut. Vad bränder har för betydelse för naturen är ämnet i Naturmorgon lördagen den 17 september. Skogsvårdskonsulenten Börje Drakenberg berättar hur skogen reagerar inför en brand. Vi lär också ut konsten att tända en brasa, även i fuktigt väder. Bästa sättet att göra upp en säker eld i skogen berättar överlevnadsexperten Håkan Strotz om. I nationalparken Muddus brann ett stort skogsområde 2006. Thomas Öberg och Jenny Berntson Djurvall besökte brandfältet nu i höst för att se vad som hänt med vegetationen fem år senare. Biologen Sven-Åke Berglind tar oss med ut till sandödlans hemmamarker. Sandödlan ställer speciella krav på sin miljö. Och ibland får naturvårdarna hjälpa dem att flytta till nya, säkrare områden. I veckans Kråkvinkel gör Lena Näslund en internationell överblick av rovdjuren. Björnar till exempel. Valrossen är ett imponerande djur som nu också drabbas av klimatförändringarna. Att isarna i Alaska försvinner gör det svårare för valrossenatt hitta mat. Reporter Lena Näslund har besökt ett Alaska i förändring och står framför fronten på en av Alaskas krympande tidvattenglasiärer. Här på vår hemsida under programinformationen den 6 augusti kan ni för övrigt se en hel del bilder på valrossar från Norra Ishavet och Wrangelön. Biologen Lars Pettersson har tagit bilder också på isbjörnar och olika arktiska fågelarter. Häromveckan talade vi om bändelkorsnäbben i Naturmorgon. Det är en ovanlig art av finkfågeln korsnäbb, som sällan ses i södra halvan av Sverige. Men just den här hösten tycks det vara en stor invasion och mängder av bändelkorsnäbbar har siktats lite varstans. Rolf Larsson tog den fina bilden här bredvid. Bändelkorsnäbben har fått sitt namn av de två parallella vita banden vid vingknogen.. Programledare är Lasse Willén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Syys 20111h 31min

Vassliv och mångfald hos öring

Vassliv och mångfald hos öring

Biologisk mångfald i en sjö behöver inte bestå av en mängd olika arter, när det gäller öringar kan mångfalden finnas inom den egna arten - genetiskt skilda populationer lever i samma sjö men har utvecklat olika anpassningar till miljön de lever i. Naturmorgons Erik Kohlström åkte till jämtlandsfjällen där en grupp forskare försöker kartlägga mångfalden bland öringarna. Vår fältreporter Lena Näslund sänder direkt ifrån Sörfjärden - en Mälarvik mellan Strängnäs och Eskilstuna. I de stora vassarna trivs bland annat rördrommen - men fältstationen med samma namn har också bra koll på gäss. Ture Persson och Lars Ödman sällskapade Lena på plats. Vi tar reda på varför insekter som amiraler och bålgetingar gärna samlas kring savande björkar och så berättar vi om den nya inriktningen på den svenska jakten på mårdhundar, nu ska mårdhundarna inte skjutas längre utan fångas levande. Vår reporter Elin Lemel är ute i skogen och tittar på violspindlingen tillsammans med Gerda Stenström och Örjan Frits. Violspindling eller violspindelskivling var även svaret på gåtan vi sökte i förra veckans program. För ungefär ett år sedan ringde en man till Lunds universitet. Han hade gjort upptäckt vid ett stenbrott i Romelåsen i skåne. Från ett lastbilsflak med sten föll det av träbitar och de verkade komma från ett lager långt under det tjocka jordtäcket. Faktum är att det syns ett svart band mellan berget och moränen. Och när kvartärgeologerna från universitetet kom dig, kunde de konstatera att det var torv man hittat, som var väldigt spännande... I veckans kråkvinkel minns Thomas Öberg hur han spanade mot Apalacherna från taket på World Trade Center i New York. Bara fem månader senare rasade de berömda tvillingtornen samman. Thomas Öbergs kråkvinkel handlar om geologisk- och politisk kontinentaldrift. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Syys 20111h 35min

Suosittua kategoriassa Tiede

utelias-mieli
rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
rss-duodecim-lehti
tiedekulma-podcast
docemilia
rss-taivaantarkkailijan-tarinoita
hippokrateen-vastaanotolla
mielipaivakirja
rss-lihavuudesta-podcast
ihanat-ipanat
filocast-filosofian-perusteet
rss-ammamafia
rss-taivaanranta
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast