USA:s krig mot terrorismen

USA:s krig mot terrorismen

När al-Qaida den 11 september 2001 flög in med tre kapade passagerarflyg i World Trade Centers tvillingtorn i New York och i Pentagon skulle 3 000 människor dö. Supermakten USA var skakad och en månad senare inleddes president George W Bush krig mot terrorismen genom ett anfall på al-Qaida-baser i Afghanistan. I kampen mot terroristerna skulle USA frångå grundläggande rättsprinciper.


Det blev USA:s längsta krig som senare följdes av en fullskalig invasion i Irak, vars regim helt saknade kopplingar till al-Qaida, som skulle kosta 100 000-tals människor livet och skapa grunden till den mest hänsynslösa terrororganisation världen skådat i Islamiska staten som kom att kontrollera stora delar av Irak och Syrien.


I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Jens Nordquist som är aktuell med boken USA:s hämnd - Kriget mot terrorismen.


Kriget mot terrorismen utropades av USA:s president George W. Bush i ett tal till kongressen den 20 september 2001, nio dagar efter terrorattackerna mot New York och Washington. Trots att kampanjen inte riktades mot enskilda länder har den varit mest koncentrerad till tre huvudsakliga arenor: Afghanistan, Irak och Pakistan. Andra länder, såsom Jemen och Somalia, har också varit mål för attacker inom ramen för kriget mot terrorismen.


Kriget mot terrorismen ledde till många frågor och kontroverser, inklusive påverkan på medborgerliga friheter, användningen av tortyr, rollen för privata militära entreprenörer och effektiviteten av militärstrategin. Kriget påverkade också världens syn på USA.


Invasionen av Afghanistan var tänkt som en kort, intensiv militärinsats för att slå ut al-Qaida och talibanregimen, men resulterade i det längsta kriget i USA:s historia – med stort lidande bland den afghanska civilbefolkningen som konsekvens. Trots den omfattande jakten på al-Qaida lyckades Usama bin Ladin och de andra ledarna att smita undan och senare återuppta sin verksamhet.


Operation Enduring Freedom (OEF) innebar intensiva bombningar och markattacker i delar av Afghanistan. Talibanregimen föll snabbt, men Usama bin Ladin och andra ledare flydde till grannlandet Pakistan. USA etablerade även en fängelseenhet på Guantánamo-basen på Kuba för att internera misstänkta terrorister utanför det skydd som den amerikanska konstitution hade givit i USA. Flera visade sig vara människor som bara varit på fel plats vid fel tidpunkt.


Efter Afghanistan riktade USA uppmärksamheten mot Irak, där man hävdade att Saddam Hussein utgjorde ett hot på grund av sitt påstådda innehav av massförstörelsevapen och sitt stöd till internationell terrorism. Invasionen av Irak motiverades med lögner och falska underrättelserapporter om Saddam Husseins massförstörelsevapen och regimens påstådda kopplingar till al-Qaida.


Den internationella uppslutningen kring invasionen av Irak var betydligt mer begränsad än i fallet Afghanistan, och FN-inspektörerna hittade inga bevis för massförstörelsevapen i landet. Efter att ha störtat Saddam Hussein stod USA dock inför en långdragen och våldsam konflikt i Irak, där olika extremistgrupper och al-Qaida etablerade sig.


Lyssna också på al-Qaida – från gerillabas till internationell islamistisk terrorism


Bild: Fångar på Guantánamobasen (januari 2002) Fotograf: [Shane T. McCoy](https://en.wikipedia.org/wiki/Shane_T._McCoy), U.S. Navy, Wikipedia, Public Domain.


Musik: Taiko Drum Main av Giuseppe Rizzo, Storyblocks Audio


Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jaksot(743)

Erwin Rommel – Hitlers favoritgeneral som beundrades av sina fiender (del 1)

Erwin Rommel – Hitlers favoritgeneral som beundrades av sina fiender (del 1)

Erwin Rommel (1891-1944) var Adolf Hitlers favoritgeneral tills han öppet kom att ifrågasätta Hitlers strategiska tänkande. Senare avslöjades han finnas i utkanten av ett attentatsförsöket mot Hitler...

21 Syys 202235min

Svenska kungar som prövade lyckan i polska kungaval (nymixad repris)

Svenska kungar som prövade lyckan i polska kungaval (nymixad repris)

Sigismund (1566-1632) valdes till kung i Polen år 1587, men han var långt ifrån den ende svenske regenten som försökte bli vald till kung i landet som dominerades av en stor adel med orientaliska kläd...

17 Syys 202247min

Klockbytare och tatarer – en föraning om masskonsumtionssamhället

Klockbytare och tatarer – en föraning om masskonsumtionssamhället

De finska marknadsplatserna kring förra sekelskiftet avspeglade att Finland var en del av det ryska kejsardömet där tatarer från trakten av Nizhnij Novgorod kunde trängas med judiska veteraner och bon...

14 Syys 202247min

Folktro, trolldom och dödsdomar på 1600-talet i Bohuslän (nymixad repris)

Folktro, trolldom och dödsdomar på 1600-talet i Bohuslän (nymixad repris)

När Thomas Anderssons fiskeskuta från Mollösund i Bohuslän förliste tillsammans med sju män sommaren 1669 uppkom snabbt rykte om att trolldom var orsaken till skeppsbrottet. Snart anklagades fyra kvin...

10 Syys 202257min

Konservatismen – ett barn av upplysningen

Konservatismen – ett barn av upplysningen

Konservatismen som en sammanhållen ideologi föddes när den irländska politikern Edmund Burke publicerade boken Reflektioner om revolutionen i Frankrike i november år 1790. Burke var mycket kritisk til...

7 Syys 202257min

Alfred Nobels hemliga livsdröm (nymixad repris)

Alfred Nobels hemliga livsdröm (nymixad repris)

Alfred Nobel chockade världen genom att testamentera huvuddelen av sin förmögenhet, som i dagens penningvärde uppgick till 2,2 miljarder kronor, till en fond vars avkastning skulle gå till pris åt dem...

3 Syys 202258min

Anders Chydenius – den svenska liberalismens fader och hans efterföljare

Anders Chydenius – den svenska liberalismens fader och hans efterföljare

De liberala idéerna fick ett stort genomslag under frihetstiden när Sverige fick världens första tryckfrihetsförordning år 1766. En av de drivande bakom reformen var den österbottniske prästen Anders ...

31 Elo 20221h 2min

Dödslägren efter finska inbördeskriget (nymixad repris)

Dödslägren efter finska inbördeskriget (nymixad repris)

Efterbörden av det bittra finska inbördeskriget år 1918 blev 13 500 döda i koncentrationsläger. Värst var förhållande i Dragsvik utanför Ekenäs. Under några månader dog tusentals män i sina bästa år p...

27 Elo 202242min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
siita-on-vaikea-puhua
kaksi-aitia
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
i-dont-like-mondays
uutiscast
poks
antin-palautepalvelu
kolme-kaannekohtaa
joku-tietaa-jotain-2
sita
mamma-mia
aikalisa
yopuolen-tarinoita-2
lahko
rss-murhan-anatomia
rss-palmujen-varjoissa
meidan-pitais-puhua
rss-nikotellen
taskula-trishin