172. Det svenska indelningsverket (1682-1901)
Kungar och krig24 Syys 2023

172. Det svenska indelningsverket (1682-1901)

Indelningsverket var ett system som inrättades för att skapa en vältränad armé som snabbt kunde mobiliseras vid behov, samtidigt som staten inte behövde betala löner till soldaterna. Istället finansierades systemet av bönderna, som betalade det som motsvarade skatt till staten och därigenom undvek själva militärtjänstgöring. Detta system hade sina rötter i ett beslut från 1279, där de som tillhandahöll häst och ryttare till kungens vaktstyrka blev befriade från skatt och utskrivning som soldater.


Det äldre indelningsverket började under Gustav Vasas tid och involverade både infanteri och kavalleri. Infanteriet blev tvångsutskrivet, medan kavalleriet rekryterades frivilligt genom rusttjänst i utbyte mot skattelättnader. Soldater organiserades i "rotar" av gårdar, vilket befriade bönderna från tvångsutskrivning av sina söner.


Det yngre indelningsverket, infört 1682, innebar en omorganisering av den svenska armén. Bönderna som höll en soldat fick skattelättnader och slapp själva bli utskrivna. Kontrakt mellan konungen och landskapen krävde att regementen skulle upprättas och underhållas av bönderna. Soldaterna fick torp och jord för sin försörjning, och detta system gav upphov till en särskild grupp som ägnade sig åt soldatyrket.


Under Karl XI och Karl XII:s tid implementerades indelningsverket fullt ut, och en vältränad armé skapades. Under stora nordiska kriget visade sig indelningssystemet effektivt, men efter kriget återinfördes tvångsutskrivningar och extra skattelättnader för att möta förlusten av soldater. På 1800-talet började systemet visa brister, och det avskaffades gradvis från 1885 och ersattes med allmän värnplikt. Slutligen avskaffades indelningsverket helt 1901 och ersattes av värnpliktsförsvar.


Den sista indelte soldaten avled 1983, nästan 300 år efter att indelningsverket först godkändes av riksdagen. Denna militära organisation var grundläggande för Sveriges försvar under en lång period och genomgick betydande förändringar under sin existens.


Omslagsbilden är "Besiktning av soldattorp av kompanichefen, den indelte soldaten och rotebonden. Färglitografi av V.L.E. Sparre (1866)."


Litteratur:

Indelningsverket | CENTRALA SOLDATREGISTRET

Indelningsverket och den indelte soldaten

Det ständiga knekthållet - Sörmlands museum

De sista knektarna | CENTRALA SOLDATREGISTRET



Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jaksot(302)

236. Christopher Polhem (1661-1751)

236. Christopher Polhem (1661-1751)

I veckans avsnitt tittar vi tillbaka på den svenska mekanikens fader - Christopher Polhem.LitteraturChristopher Polhem, urn:sbl:7338, Svenskt biografiskt lexikon (art av Michael Lindgren), hämtad 2025-04-01. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

6 Huhti 34min

235. Storskiftet (1757)

235. Storskiftet (1757)

I veckans avsnitt tittar vi närmare på den första delen av en serie jordbruksreformer som kom att förändra Sverige i grunden - storskiftet.LitteraturMyrdal, Janken & Gadd, Carl-Johan (red.) (2000). Det svenska jordbrukets historia. Bd 3, Den agrara revolutionen : 1700-1870 . Stockholm: Natur och kultur/LT i samarbete med Nordiska museet och Stift. LagersbergStorskiftet http://www.ksla.se/anh/files/2012/06/22.-Storskiftet-sid-273-282.pdf Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

30 Maalis 12min

234. Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber (1755)

234. Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber (1755)

Vi tittar lite närmare på Cajsa Warg i allmänhet och Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber från 1755 i synnerhet.LitteraturMamsellen vid hällen | popularhistoria.seskbl.se - Anna Christina (Cajsa) Warg Artiklar Cajsa Warg: Matmor med berömd kokbok Cajsa Warg tog inte vad som helst Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

22 Maalis 31min

233. Övergången till den gregorianska kalendern (1753)

233. Övergången till den gregorianska kalendern (1753)

I veckans avsnitt går jag igenom hur det gick till när Sverige förlorade elva dagar i februari när den gregorianska kalendern infördes.Omslagsfotot är från Kungliga bibliotekets Facebook-sida.LitteraturVarför föddes ingen i Sverige den 22 februari 1753?Tideräkning och almanackor | Institutet för språk och folkminnenNär elva dagar försvann“30 dagar har november, april, juni och ... februari” i Fysikaktuellt nr 4 2021Vilket år bytte Sverige till den gregorianska kalendern (den nya stilen)? | Högtider och traditioner Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

16 Maalis 12min

232. Fredrik I (1720-1751)

232. Fredrik I (1720-1751)

Dags att beta av ännu en kung - Fredrik I.LitteraturSvenskt biografiskt lexikon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

10 Maalis 48min

231. Klaranbranden (1751)

231. Klaranbranden (1751)

I det här avsnittet av Kungar och krig tar vi oss tillbaka till den förödande Klarabranden 1751. Den 8 juni samma år startade elden i färgeriet Blå Hand i kvarteret Gripen vid Mäster Samuels gränd, i dagens Norrmalm, där Åhléns City nu ligger. Branden blev en katastrof som förstörde stora delar av Stockholms bebyggelse på Norrmalm, med 221 gårdar som totalförstördes. Klara kyrka skadades svårt och elden spred sig ända till Södermalm. Detta var en av de mest förödande bränderna i stadens historia, och i detta avsnitt dyker vi ner i den dramatiska händelsen och dess konsekvenser för Stockholm och dess invånare.Litteratur:Stockholm i lågor : utgiven med anledning av Stockholms stads brandstodsbolags 125-årsjubileum / Bo Grandien Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2 Maalis 10min

230. Hedvig Taube (1714-1744)

230. Hedvig Taube (1714-1744)

I veckans avsnitt tittar vi närmare på kung Fredriks älskarinna Hedvig Taube.Litteratur:skbl.se - Hedvig Ulrika TaubeHedvig Ulrika Taube - Historiesajten615-616 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

23 Helmi 27min

229. Christina Piper (1673-1752)

229. Christina Piper (1673-1752)

Innan vi tar oss in i 1750-talet ska vi beta av några viktiga personer från första halvan av 1700-talet. Den här veckan har turen kommit till Christina Piper.Hela avsnittet (reklamfritt) på patreonLitteraturChristina Piper, www.skbl.se/sv/artikel/ChristinaPiper, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Svante Norrhem), hämtad 2025-02-14. Christina Piper – en av 1700-talets mäktigaste kvinnor Christina Piper Skånes okrönta drottning - Christinehof slott Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

16 Helmi 11min

Suosittua kategoriassa Koulutus

rss-murhan-anatomia
voi-hyvin-meditaatiot-2
psykopodiaa-podcast
rss-valo-minussa-2
rss-vegaaneista-tykkaan
adhd-podi
rss-narsisti
rss-vapaudu-voimaasi
rss-rahataito-podcast
psykologia
avara-mieli
rahapuhetta
filocast-filosofian-perusteet
rss-duodecim-lehti
rss-lasnaolon-hetkia-mindfulness-tutuksi
aamukahvilla
rss-elamankoulu
rss-niinku-asia-on
rss-pedatalk
rss-luonnollinen-synnytys-podcast