Förtalsdomen mot Lamotte, uthängda män friade och upprört efter rapportering om skolas säkerhetsarbete

Dagens Nyheter skrev hjärtskärande vittnesmål från yazidisk kvinna. Men hur verifierade DN grymheterna? Kritik mot Uppdrag granskning, redan innan publicering. Vad definierar en svagt bevakad kommun? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att skilja sanning från rykten efter krigets grymhetDe sista utposterna av terrorgruppen IS har under mars månad besegrats. Bakom sig lämnar nu mördarsekten Irak och Syrien i spillror. Efter varje väpnad konflikt tas ny fart i arbetet med att kartlägga vad som egentligen skett. Det handlar om att samla in vittnesmål, bevis och berättelser. Ett arbete som gäller för såväl brottsbekämpande myndigheter som för journalister. Men det här är ett svårt arbete. För hur verifieras uppgifter som kommer från platser helt utan fungerande samhällsfunktioner? När krigets överlevande nu berättar, hur skiljer då journalister fakta från rykten, verklighet från propaganda? En publicering i Dagens Nyheter väcker frågan. Reporter: Johan Cedersjö.Hård motattack mot UG redan innan publiceringFörra veckan sände Uppdrag Granskning ett reportage om Östersunds fotbollsklubb. Men redan kvällen innan granskningen publicerades, gick klubben ut med ett pressmeddelande och påstod att programmet skulle innehålla flera faktafel. Det här blev en bild som förstärktes när pressmeddelandet samma kväll plockades upp och blev en nyhet på andra redaktioner. Hur ska journalister som granskar förhålla sig till det här? Vilket ansvar har andra redaktioner när det kommer till att värdera kritiken från den granskade parten? Reporter: Jonna Westin.Vita fläckar, ett omtvistat bevakningsbegrepp35 svenska kommuner är idag vad som kallas vita medie-fläckar. Det betyder att de saknar närvaro av en lokal redaktion. Det här har länge diskuterats som ett växande demokratiskt problem och regeringen har lanserat ett nytt mediestöd för det de kallar svagt bevakade områden. Men hur ska vi idag, när lokala nyheter lika gärna kan hittas på Facebook som på torgets anslagstavla, definiera vad som är en svag bevakning? Spelar det egentligen någon roll om regionens tidning har en fysisk redaktion på plats i de omkringliggande kommunerna? Reporter: Teo Kristjansson.

30 Maalis 201934min

Vi granskar Ekots granskning av vårdnadsärende i Varberg. Får kritik för att vara partsinlaga. Om tidningars TV-satsningar som nu bromsas. Och Schibsted som ville stå upp mot Google, men nu backar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Ekots gav sig in i vårdnadsärende – nu kritiseras granskningenEn pågående vårdnadstvist i Varberg fick stort utrymme i Ekot. I Ekot är det socialtjänstens agerande och tingsrätten i Varbergs beslut som granskas. Men det är mammans berättelse inslagen hängs upp på. Den andra sidan, pappan, har Ekot sökt men utan framgång. Efter att vi i veckan hörde av oss till Ekot för att ställa flertalet frågor om den här publiceringen, kom i torsdags morse en rättelse. Men kritiken handlar också om ensidighet i rapporteringen och att Ekot inte gett en rättvisande helhetsbild av det komplicerade ärendet. Reporter: Jonna Westin • Luften gick ur tidningars TV-satsningar – förutom hos ExpressenFör några år sen var det högsta mode att tidningarna skulle förvandlas till TV-stationer. Hela program skulle produceras och gammel-TV få ny konkurrens. Det som lockade var naturligtvis de miljarder som finns i form av reklampengar. Men för den som besökt dagspressens sajter under den senaste tiden, blir det snabbt tydligt att TV-trenden har stannat av. Med ett undantag. Vad är det som hänt? Reporter: Tonchi Percan •Schibsted ville stå upp mot Google – backarI samband med att EU:s nya skydd för personuppgifter, GDPR, började gälla, utspelade sig en intensiv maktkamp mellan mediehusen och Google. Schibsted sade då nej till Googles system för att sälja så kallade programmatiska annonser. Detta för att de inte ville dela med sig av den information de samlar in om oss användare. Men i veckan kom besked att mediekoncernen lägger ner kampen och åter öppnar att samarbeta med nätjätten. Reporter: Johan Cedersjö

23 Maalis 201934min

Aftonbladet fälls i fallet Benny Fredriksson, men ansvariga vill helst inte prata om det. Hårt dragna slutsatser när universitet kommunicerar. Chefredaktören som vägrar se sig själv på dubbla stolar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Aftonbladet lägger locket på efter fällningen av Benny Fredriksson-publiceringen Medieveckan började med beskedet att Pressens opinionsnämnd fäller Aftonbladet för deras publiceringar om den tidigare teaterchefen Benny Fredriksson. Det var en ovanligt hård fällning där nämnden slår fast att Sveriges största tidning grovt bröt mot god publicistisk sed. Hur gick det till när de här utgivarbesluten togs på Aftonbladet? Hur ser de publicistiskt ansvariga cheferna tillbaka på publiceringarna och misstagen idag? Och hur anser de att en sådan här fällning påverkar allmänhetens förtroende för Aftonbladet? Det här är exempel på frågor som vi förstås gärna hade velat ställa till de ansvariga i tidningsledningen i veckan. Reporter: Therese Rosenvinge.Hårt dragna slutsatser i universitetens kommunikation Idag är det vanligt att nyheter har sin grund i nya forskningsresultat som kommunicerats via pressmeddelanden. Många journalister får något särskilt ömt i blicken om slutsatserna är hårt formulerade och berör ett ämne som ligger i tiden. Det här är naturligtvis universitetens kommunikationsavdelningar väl medvetna om. Antalet kommunikatörer växer och arbetet med att nå ut med nya rön till nyhetsredaktioner har blivit en viktig del i kampen om forskningsanslag och universitetens varumärke. Hur påverkar egentligen det här ömsesidiga beroendet journalistiken? Har universitetens egen kommunikation någon skuld när vetenskapsjournalistiken brister?Vi har undersökt det här med ett aktuellt exempel från veckan. Reporter: Jonna Westin.  Chefredaktören som vägrar se sig själv på dubbla stolarIntressekonflikter är något journalister ofta återkommer till. Att granska hur politiker, näringslivstoppar eller fackföreningsledare sitter på dubbla stolar har länge varit ett klassisk journalistisk avslöjande. Men låt oss vända på den här steken för en stund.  Helena Giertta är chefredaktör för tidningarna Journalisten och Finansliv och VD för ett produktionsbolag som producerar  fackförbundstidningar. I sin roll ena roll, den som chefredaktör, har hon i sina ledartexter under lång tid varit stenhård i sin kritik mot hur Lärarförbundet agerat när det gäller sina tidningar.  Men i sin andra roll, den som VD, kom det i veckan fram att hon hört av sig till just Lärarförbundet för att erbjuda sig att ta över produktionen av tidningarna. Reporter: Johan Cedersjö.

16 Maalis 201934min

Om nya spelreklamen efter nyår. Vi granskar Expressens och Aftonbladets spelannonssajter. Svåra avvägningar när misstänka IS-terrorister intervjuas. Om felande medier som ibland, men sällan, pudlar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Hur mycket spelreklam tål kvällstidningarna? Efter årsskiftet har både Aftonbladet och Expressen en ny typ av spelreklam. I form av hela sajter som marknadsförs som guider till nätkasinon. Vad betyder det att ingå "strategiskt partnerskap" med ett spelbolag? Och hur förhåller sig utgivarna till den etiska dimensionen av spelreklamen? Reporter: Therese Rosenvinge • Intervjuerna med misstänkta IS-terrorister från Sverige – så resonerar redaktionernaFlera medier har varit på plats i Syrien och intervjuat svenskar som anslutit sig till terrorsekten IS men som nu sitter tillfångatagna i olika läger.En journalistik av stort allmänintresse, men som också kräver en rad avvägningar. Hur genomför man dom här intervjuerna utan att bli en del i en ångerfull och gråtmild propaganda? Vi har pratat med redaktionerna. Reporter: Jonna Westin  • Om felande mediers val mellan pudel och försvarI veckan kom Expressens Thomas Mattsson med en ovanlig pudel. Tidningen lade sig helt platt efter en publicering som gick överstyr. Desto vanligare, det är att mediechefer försvarar sig. Särskilt när felen ska prövas av PON och GRN.Reporter: Johan Cedersjö

9 Maalis 201934min

Trovärdighet på glid i Dalarnas Tidningars Vasaloppssatsning. Journalister får mindre och politiker mer makt över agendan. Kritik mot hälsoböcker hör Bonnier Fakta om faktagranskning av faktaböcker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Bilreklam och märkeskläder – vi granskar Dalarnas Tidningars redaktionella Vasaloppssatsning På Mittmedia, där har Dalarnas Tidningar i år laddat upp inför Vasaloppet genom att låta läsarna följa med en redaktör och en reporter som för första gången ska ta sig an Halvvasan. Det har blivit en hashtag i sociala medier, artiklar i helgbilagan och till och med en podcast. Sara och Anna på glid har satsningen fått som namn. Men, det visar sig, att om det är något som är på glid här, så är det Dalarnas Tidningars redaktionella trovärdighet. Reporter: Jonna Westin • Ny forskning: journalister allt mindre makt över den politiska agendanVem är det som har makten över dagordningen i den svenska offentligheten? Vem är det som bestämmer vad vi ska prata om? Länge har stats- och medievetare pekat på att mediernas makt växer sig allt starkare. Men nyligen kom forskning från Södertörns högskola som ställer sig på tvären mot den bilden. Är det i själva verket politiken som nu flyttar fram pinnen i striden om mediernas dagordning? Och att kommunikationsavdelningarna får en allt större makt över politiken.Reporter: Erik Petersson • Efter veckans bokstorm - hur faktagranskar Bonnier fakta? Återigen ifrågasätts och kritiseras den vetenskapliga grunden i en populär hälsobok. Veckan efter att forskare på DN Debatt krävt en oberoende kvalitetsgranskning av samma genre. Vi besökte Bonnier Fakta för att fråga: vilket ansvar tar förlaget för det som presenteras som just fakta i deras populärvetenskapliga böcker? Reporter: Therese Rosenvinge

2 Maalis 201934min

Vi avslöjar hur sajten DagensPS utnyttjar kända finansexperter som reklampelare för kritiserat sparkonto. SVT fälldes för avståndstagande efter slutdebatten vad händer nu? Kriget om poddlyssnarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så utnyttjades finansexperter i reklam på DagensPSSå kallat branded content, eller sponsrat redaktionellt material, är ett annonsformat där en kund kan gå in och sponsra ett helt ämne i en tidning. Det kan handla om allt från resor till pensioner och tanken är att redaktionen ska skriva självständiga nyheter i ämnet, men att hela den journalistiska satsningen betalas av en annonsör. Det är rörigt. Gränserna är luddiga och det journalistiska oberoendet kan och bör såklart ifrågasättas. Men när mediehusen samtidigt tappar intäkter från annonsörer, är det många som menar att det här är ett nödvändigt steg. De som tycker så bör dock stänga av radion nu. För i veckan har vi granskat ett fall där just branded content-annonsering gått fullständigt överstyr. Reporter: Johan Cedersjö.Fortfarande oklart hur SVT ska bemöta uttalanden i strid med demokratiparagrafenI veckan kom beskedet att SVT fälls för det avståndstagande de gjorde från Jimmie Åkessons uttalande efter höstens slutdebatt. Granskningsnämnden menar att avståndstagandet kunde tolkas som ett politiskt ställningstagande, och programmet fälldes för att strida mot kravet på opartiskhet. I höstas, veckan efter debatten, träffade vi SVT:s programdirektör Jan Helin. Han sa då att SVT ska sluta med sådana här avståndstaganden, och istället bemöta uttalanden som bedöms strida mot den så kallade demokratiparagrafen med frågor och motfrågor. Alltså med journalistik. Men hur har det då gått med det här? Reporter: Jonna Westin.Spotify tar stridens om poddlyssnarnaNyligen blev det klart att Spotify köper två amerikanska bolag för att på riktigt dra igång sin satsning på podcasts. Det svenska bolaget har lyckats väl med att etablera sig som en central aktör för strömmad musik, och frågan är nu om det här är nästa stora strid. När det gäller rörlig bild har ju Netflix, HBO, Viaplay, Cmore och så vidare på kort tid målat om TV-branschen. Idag handlar allt om att producera eget exklusivt material för att på så sätt både konkurrera ut de gamla TV-kanalerna och vinna kriget om publiken. Är det samma utveckling som nu börjar ta form även när det gäller radio och strömmat ljud?Reporter: Teo Kristjansson.

23 Helmi 201934min

Bonnier köper Mittmedia hör ägarstiftelsens ordförande Åsa Malmström om försäljningen. Varför lockas journalister av teknikpionjärers vidlyftiga drömmar? Om konsten att sälja in en nyhet i TV. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad vill Bonnier med Mittmedia?Sent förra veckan blev det klart att det blir Bonnier och norska Amedia som köper lokaltidningskoncernen Mittmedia. Det är, på ett bräde, en enorm omstöpning av den svenska mediemarknaden. Att Mittmedia var till salu var ingen överraskning. Efter att bolaget i början av 2000-talet offensivt förvärvat tidningar runt om i landet, har kassaflödet sinat och enligt flera bedömare var det nu till och med närmast slut. Men låt oss lämna diskussionen om varför koncernen hamnat på ruinens brant därhän och istället fråga: Vad händer nu då? Hur ska Bonnier rädda Mittmedia och hur kommer Mittmedia-tidningarnas journalistik att påverkas av ägarbytet? Reporter: Johan Cedersjö.Teknikoptimism utan källkritikI veckan kom nyheten att projektet Mars One gått i konkurs. En händelse som gått mer eller mindre obemärkt förbi svenska medier. Annat var det när projektet lanserades. För då var bevakningen massiv. Ett företag skulle lösa vad som beskrevs som nästa stora steg för mänskligheten. Det skulle skicka människor till Mars för att etablera en permanent koloni. Projektet skulle finansieras genom en gigantisk dokusåpa. Men trots att det hela låter som galenskap och trots att projektet dömdes ut som helt orimligt av seriösa forskare så behandlade medierna det hela som något som faktiskt skulle inträffa. Tappar journalister källkritiken när det handlar om visionär teknologi? Och i så fall varför? Reporter: Erik Petersson.Konsten att sälja en TV-nyhetPolitiska partier vill berätta om sina förslag på bästa sändningstid i TV. Lyckas de bli dagens huvudnyhet i en sändning av Rapport 19.30 eller Aktuellt 21.00 är det full jackpot. Förra helgen var det Kristdemokraterna som lyckades med en publicitets-slam dunk. Det här när de i SVT fick lansera deras föreslagna straffskärpningar för återkommande snatteri. Nyhetsinslaget bjuder tittarna på alla ingredienser. På plats i en matbutik, mitt bland varuhyllorna, finns en drabbad butiksägare, företrädare för en rasande intresseorganisation och en partiledare med en färdig lösning. Hur går sånt här egentligen till? Vem tipsar egentligen vem?Vi har gått bakom kulisserna för att förstå hur en helt vanlig TV-nyhet kommer till. Reporter: Tonchi Percan.

16 Helmi 201934min

Kalla fakta om TV4:s "dokumentärserie" Stockholmspolisen vi avslöjar hur fiktion ersätter fakta. SVT:s VD Hanna Stjärne om kritiken mot Melodifestivalen. Bakslag för hyperlokala nyhetssajter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skådespelande poliser i "dokumentärserien" Stockholmspolisen På måndag är det säsongspremiär för TV4:s program Stockholmspolisen. En populär dokumentärserie som enligt tv-kanalen ger en unik inblick i polisens uppsökande verksamhet. Hack i häl följer ett TV-team polisens arbete på fältet och vi som tittare serveras en välproducerad och actionfylld historia från samhällets trasigare baksidor. Men vad är det egentligen vi ser? Är det som TV4 uppger en dokumentär skildring eller är det här snarare fiktion? Reporter: Tonchi Percan.Hanna Stjärne svarar på kritiken mot MelodifestivalenI förra veckans program granskade vi SVT:s största nöjesevent Melodifestivalen. Vi tog upp frågan om sponsring, om samarbeten med kommersiella eventbolag och ställde frågan om SVT:s öppenhet när det gäller programmets kostnader och inkomster. Vi kunde också berätta att Granskningsnämnden, som kontrollerar att SVT följer sitt sändningstillstånd, år efter år kritiserat SVT för en bristande redovisning av Melodifestivalens ekonomi. I förra veckans program fick vi inte till någon intervju med SVT:s VD, Hanna Stjärne. Men efter ett nytt försök, sågs vi istället nu i veckan. Reporter: Johan Cedersjö.Tuff tillvaro för hyperlokala nyhetssajterI januari kom beskedet att de lokala nyhetssajterna i Östergötland, Norrköping och Linköping News, lägger ner. Förra året kom också beskedet från koncernen 24 Journalistik att de stänger flera lokala redaktioner främst i Skåne och centraliserar till Kalmar. De här sajterna har kunnat profilera sig som gratisalterantiv och pigga underdogs till de större mediehusen med betalväggar. Men den senaste tidens nyheter i branschen fick vår reporter Therese Rosenvinge att börja fundera över hur de här sajterna egentligen har det 2019, ett par år efter den stora boomen av digitala uppstickare och hyperlokala mediestart-ups. Reporter: Therese Rosenvinge.

9 Helmi 201934min