Att spåra fisk – och lövgrodan som trivs på Bornholm igen

Sippor i alla färger och ovanliga fjärilslarver i Stenshuvuds nationalpark. Och i Hejnum Kallgate på Gotland myllrar det av exklusiva arter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Stenshuvuds nationalpark ryms nästan hela Skånes natur med allt från lövskogar och betesmarker till klippstränder och kärr. Vårblomningen just nu är magnifik, med sippor i alla färger – blå, vit och gul – samt tusentals backsippor, desmeknopp, gullpudra och Sankte Pers nycklar. Mitt i denna blomning finns morgonens fältreporter Jenny Berntson Djurvall tillsammans med naturvägledarna Simon Lundin och Emmie Holst. De spanar också efter näten som den rödlistade ängsnätfjärilens larver bor i, och vi får höra om hur det eldas fläckvis i nationalparken för att gynna fjärilen och dess värdväxt svartkämpar. Kanske dyker även nyvakna snokar och huggormar upp, och det kan bli en titt in på dasset där dvärgpipistrellerna bor.I Gotlands största rikkärr, Hejnum Kallgate, trivs kräsna arter som kallnate, blodkula och kamtuffmossa. En miljö som verkligen får biologen Magnus Martinsson att gå igång. Naturmorgons reporter Lisa Henkow följde med till ett område där det finns planer på ett utökat skydd för den unika naturen, men där det också pågår kalkbrytning någon kilometer bort.Om någon vecka drar Den stora älgvandringen igång i SVT. Vår reporter har besökt sändningsplatsen i Ångermanland och vi frågar också en forskare om hur älgarnas vandring fungerar.Vi fortsätter uppladdningen för Fågelsångsnatten den 17 maj med en ny fågelsånglektion. Den här gången är det fem olika sparvar som magister Ottosson hjälper oss att skilja på.Och kanske kan en öppnad tunnel få hjärtat att bulta igen hos veckans kråkvinklare Helena Söderlundh.Programledare är Karin Gyllenklev.

12 Huhti 20251h 34min

Vad händer inne i växterna när löv och blommor slår ut? Vi rapporterar direkt från Bergianska trädgården i Stockholm. Och hör om skeppsmaskar som knaprar drivved. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sällan förändras naturen så snabbt som nu på våren. Färgskalan slår om från grått till grönt på några veckor när miljontals och åter miljontals knoppar spricker och slår ut. Hur går det där till egentligen? Och vad finns inne i själva knoppen? Vad är sav för något och hur kan den plötsligt stiga inne i ett träd? Morgonens fältreporter Lisa Henkow finns på Bergianska trädgården i Stockholm tillsammans med botanist Gunvor Larsson. Vi får höra om olika sätt att klara årstidernas växlingar, hos vintergröna växer, lövträd och tidiga vårblommor som vårlök och snödroppar.Hade regalskeppet Vasa sjunkit i Västerhavet istället för utanför Stockholm hade Vasamuseet inte funnits – hela skeppet hade ätits upp av skeppsmask för länge sedan. Skeppsmasken trivs inte i bräckt vatten, men längs västkusten får bryggor och båtar ständiga besök av den. Jenny Berntson Djurvall har träffat skeppsmasksforskaren Christin Appelqvist för att få reda på hur denna mussla - ja, det är en avlång mussla! - lever, hur viktig den är i ekosystemet och hur man kanske kan hitta ett giftfritt sätt att få de små larverna att hålla sig borta från våra bryggor och båtar.Vad var det för konstig orange päls som Sture Johansson hittade på aspved i småländska Djursdala? Ja, det verkar vara något som sällan dokumenterats. Svampforskaren Sten Svantesson berättar om fenomenet.Röd glada, rovfågeln med den kluvna stjärten, blir allt vanligare och syns allt längre norrut i Sverige. Hur kommer det sig, undrar Kristina Svensson från Kilsbergen i Närke. Vi skickar frågan vidare till fågelkännaren Monica Pedersen, från det sedan länge glad-rika Skåne.I sina feberdimmor hörde Joacim Lindwall tranornas rop utanför fönstret och det var då han kände: Det är nu det vänder. En obetalbar känsla som han hyllar i veckans kråkvinkel.Programledare är Mats Ottosson.

5 Huhti 20251h 34min

I fjällskogen finns plats för både rödlistade arter och för fantasin. Men kommer skogen finnas kvar? Vi sänder också från naturfotografen Marie Mattssons favoritplats en gammal soptipp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var ett möte med en steglits som startade Marie Mattssons karriär som naturfotograf. Hon hade aldrig sett denna färggranna, lite exotiska fågel tidigare och efter det blev hon som besatt av fåglar. Fältreporter Lena Näslund träffar henne i hemområdet Delsjön i utkanten av Göteborg. Där börjar grodornas och ormarnas tid nu. I ett litet dike har hon förevigat de vanliga grodornas lek. Hon fotograferar dem gärna fram på dagen när de skiftar lite i blått. Rådjuren återvänder just nu till skogen efter vintern runt villaträdgårdarna och ormvråken brukar vara på plats när hon kommer.Ett av favoritområdena är Brudarebacken – en gammal soptipp, övertäckt med makadam. Där trivs också mängder av gnagare som är som en magnet på många andra djur; rävar, ugglor och olika mårddjur till exempel. Och så all fågelsång som den sista marslördagen kan bjuda på: trastar, tofsmes, spillkråka och gröngöling…Och så tar vi oss ut i fjällskogen tillsammans med biologen Bjarne Tutturen. Han har ägnat mycket tid åt att inventera fjällskogar i Härjedalen för att hitta arter som kan berätta om hur höga naturvärdena i området är. Reporter Mats Ottosson följer med honom ut i en av hans favoritskogar.Men vad händer med de fjällnära skogarna? Kommer de att finnas kvar? För fem år sedan föreslogs hela bältet av fjällnära skog få ett långsiktigt skydd. Men de planerna har inte blivit verklighet, inte i sin helhet. Vi intervjuar Tommy Ek som var sekreterare för den skogsutredning som lade fram förslaget, och rapporterar hur det går med det skydd som ändå utlovats för den statliga delen av skogen.Nötskrikans skrän i skogen känner många igen. Men vi har fått in två inspelningar från lyssnare som hört helt andra och mer melodiska läten från den färgglada kråkfågeln. Vad handlar det om? Nötskrikekännaren Göran Bergengren förklarar.Och så är det nypremiär för nya fågelsånglektioner! Mats Ottosson har grävt vidare bland allt svårare fågelläten, och i lektion nummer 44 presenteras rovfåglarnas ofta snarlika pip och rop.I veckans kråkvinkel har Lisa Henkow hört ordet ekosystem en gång för mycket.Programledare är Joacim Lindwall.

29 Maalis 20251h 35min

Vi lyssnar efter pärluggla, berguv och hökuggla vid fjällets kant i Stora Sjöfallsområdet. Och kollar in insekten vridvinge som parasiterar sälgsandbin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så här i mars hörs ugglornas rop lite varstans. I skogen, i trädgården, i stan, över åkrarna. Eller i fjällen! Några mil väster om Gällivare breder fjällvärlden ut sig och längs Vägen västerut finns det 150 pärluggleholkar som fågelinventeraren Håkan Tyrén håller koll på. Tillsammans med honom besöker morgonens reporter Alexander Linder Stora Sjöfallsområdets gamla tallskog vid fjällets kant för att tala om bland annat pärluggla, berguv och hökuggla, och förhoppningsvis lyckas de också höra någon uggla hoa under vistelsen där. Samtalet kommer också kretsa kring smågnagarnas betydelse för ugglorna och hur tillgången på smågnagare har sett ut på senare år. Vi pratar också med lyssnare om oförglömliga ugglemöten. Som Marianne Tengberg i Strömsund som bevittnade två hökugglors snabba kärleksmöte alldeles nyligen.Och nu i mars är det också vridvingarnas tid. Det är en liten insekt som lever sitt liv på bins rumpor, och manipulerar binas beteende så att det gynnar dem själva. Naturmorgons Karin Gyllenklev har träffat forskarna Johannes Bergsten och Meri Lähteenaro från Naturhistoriska riksmuseet som hittar fler konstigheter om vridvingarna ju mer de tittar på dem.Om en igelkott vaknar till nu i mars – ska man mata den och hjälpa den på traven, eller ska den gå och lägga sig igen? Vi skickar frågan vidare till biologiprofessor Marie Dacke vid Lunds universitet.Matilda hittade en gammal trädstam på marken. Inuti såg den ut som en stjärna. Hur kommer det sig? Botanist Sofie Olofsson, vid Botaniska trädgården i Lund, förklarar.Och i veckans kråkvinkel från Maria Westerberg blir det mindfulness. Lite carpe diem. Eller nej, snarare carpe noctem.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

22 Maalis 20251h 32min

Vi letar vårtecken i Änggårdsbergen i Göteborg, möter randiga hajungar och längtar efter vårens första humla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Strax bakom Sahlgrenska sjukhuset breder en rejäl bit natur ut sig – Änggårdsbergens naturreservat. Göteborgs gröna lunga är omringat av stadsbebyggelse men trots det finns här en rik mosaik där djur, växter och människor kan hitta en tillflyktsort. Tillsammans med reservatsförvaltaren Henrik Antonsson på Västkuststiftelsen letar morgonens fältreporter Jonatan Martinsson vårtecken i flera av naturtyperna i området. De rör sig från ädellövskogen i Vitsippsdalen där tidiga vårblommor börjar titta upp och fåglarna vaknat, till den öppna ljungheden. Genom bränning, röjning och bete jobbar man med att bevara naturtypen och artrikedomen som knuten till den.Mitt i naturreservatet finns ett arboretum insprängt, där Mats Havström, forskningschef på Botaniska trädgården i Göteborg, guidar bland exotiska träd från hela världen. Dessutom får vi träffa berguven som till många fågelskådares glädje slagit sig ner i området den här vintern. Fågelskådarna Lars Andersson och Elisabeth Lidström är några av de lyckliga som fått se den på nära håll. Varför är just hajar så sårbara för överfiske? Jo, deras reproduktion skiljer sig avsevärt från benfiskarnas. En hajhona får bara några få ungar, medan många fiskar lägger miljontals ägg. Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall tittar in i hajarnas barnkammare på Universeum i Göteborg, där randiga hajungar av arten brunbandad bambuhaj simmar runt. Marinbiolog Klas Malmberg ger oss en inblick i deras liv, och visar upp de säregna äggkapslarna som ungar föds ur.En solig dag i mars kan den första humledrottningen titta fram från sin vintervila. Naturmorgonlyssnaren Ingegerd undrar varför hon ofta ser dem på sin husvägg. Vi ringer upp ekolog och humleforskare Anna Persson på Lunds universitet för att få reda på det, och också höra de första resultaten från projektet ”Hitta vårens första humla” där allmänheten fått rapportera in sina premiärhumlor de senaste åren.Hur låter musik som inspirerats av, och till viss del spelats in på, Mount Everest? Vi ringer upp kompositören Patrik Berg Almkvisth.Många känner nog igen sig i veckans kråkvinkel, som handlar just om att INTE känna igen sig själv, framför allt sitt eget ansikte. Det är riktigt jobbigt när inte ens mobilen verkar vilja veta av dig. Mats Ottosson längtar ut i skogen där man ser sig själv inifrån, inte utfrån.Programledare är Karin Gyllenklev.

15 Maalis 20251h 34min

Jonna Bornemark om hur vi kan skapa en kultur med respekt för djur och natur. Och så letar vi pinnar med Miranda Sherman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Filosofi kan låta abstrakt. Men filosofen Jonna Bornemark tar filosofin in i kroppen, till umgänget med hästarna och med mörtarna i sjön. Hur kan vi beskriva det levande utan att hamna i en mekanistisk syn på naturen, alltså där människan skiljs från naturen, men ändå inte förmänskliga de andra djuren? Vår fältreporter Lisa Henkow träffar Jonna Bornemark i hästhagen i ett samtal om möjligheten att skapa kulturer med respekt för djur och natur.Varför dras så många till pinnar? Exempelvis har pinn-kontot Official stick reviews mer än tre miljoner följare på instagram. Miranda Sherman utforskar detta i sin nya bok ”Pinnar” och hon säger själv att pinnarna räddade henne i en tung period i livet. Naturmorgons Karin Gyllenklev följer med henne ut på pinnepromenad.Även svampfantaster gillar att leta efter pinnar – eftersom det finns svampar som gillar att växa just på pinnar!. Majken Ekstrand berättar om några av dem.Och fåglar gillar pinnar! Skatorna till exempel. På många håll i landet kan man se dem flyga runt med en pinne i näbben just nu, på väg till sitt bobygge. Men hur går skatornas bobyggande till egentligen, och hur väljer de plats för sitt bo? Det undrar Urban i Malmö, och vi skickar frågan vidare till ekologiprofessor Susanne Åkesson.Nu är datumet klart för årets Fågelsångsnatt! Natten mot lördag 17 maj öppnas etern upp för åtta timmar fågelsångsradio. Vi berättar vilka platser vi sänder från i år och så smyglyssnar vi på hur det kan låta, både i radion och utomhus, om några månader.Och så berättar marinbiologen Kerstin Johannesson om smaltången i Östersjön som visat sig vara vanlig blåstång - och som är en enda stor hon-klon.I veckans kråkvinkel önskar Thomas Öberg sig största möjliga tystnad.Programledare är Mats Ottosson.

8 Maalis 20251h 34min

Experterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas frågor om natur i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tre naturexperter samlas runt bordet i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund för att i direktsändning svara på lyssnarnas frågor om natur. Naturpanelen består av småkrypskännaren Mikael Sörensson, botanist Sofie Olofsson och ekologiprofessorn Susanne Åkesson.Den här gången handlar det bland annat om varför bålgetingarna surrar mitt i natten, vilket som är det hungrigaste djuret på land och vad det var för insekt som Aina såg på 1950-talet. Den hade gjort en strut i sanden och fångade myror. Och varför hoppar fiskar upp ovanför vattenytan, egentligen?Vi tar också emot frågor inför och under programmet på naturmorgon@sverigesradio.se. Under direktsändningen går det också att ringa på 0470-72 60 85.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

1 Maalis 20251h 34min

En har-morgon i Uppland med fokus bland annat på hur det går för skogsharen när fältharen brer ut sig norrut. Och varför är det så mycket sjöstjärnor på västkusten just nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De finns i vår närhet året runt – hararna. Men vår inhemska skogshare, den som blir vit på vintern och har tassar som är anpassade att ta sig fram på snö, blir allt ovanligare, utkonkurrerad av den främmande arten fälthare. Den första utplanteringen av den skedde på ön Ven redan 1858. Sedan dess har den spritt sig uppåt landet, både av egen kraft och genom nya utplanteringar. Och så finns också moharen, en underart av skogsharen, med blågrå päls istället för vit på vintern. Hur ser läget ut för arterna, hur lever de på vintern, när får de ungar, och hur kan man skilja dem åt? Förhoppningsvis finns det spårsnö när fältreporter Lena Näslund träffar forskarna Carl-Gustaf Thulin och Daniel Bergman i uppländska marker.Under en femtonårsperiod har blåmusslorna minskat längs västkusten, men sommaren 2024 kom de tillbaka i massor. Forskarna vet ännu inte exakt varför. Men en tydlig effekt av de många blåmusslorna är att antalet vanliga sjöstjärnor nu exploderar. Marinbiolog Christin Appelqvist på Tjärnö marina laboratorium tar med reporter Jenny Berntson Djurvall ut till blåmusslorna och sjöstjärnorna i det kalla februarihavet.Tillsammans med Daniel Värjö från Klotet i P1 kollar vi också på den färska miljömålsberedningen, där meningen var att politiker och experter skulle enas om hur Sverige ska jobba framöver för att nå olika miljömål. Men det var svårt bland annat när det gäller hur mycket skog som ska skyddas. Och förslagen som lagts fram har också kritiserats från miljö- och naturorganisationer.Varför rullar mössen i Katarina Wolfs stuga i norra Värmland ut hela hushållspappersrullen när hon inte är hemma? Tycker de till och med att det är kul? Gnagarexperten Frauke Ecke svarar.Och så ska vi till en tropisk molnskog i Colombia! Där reporter Sara Sällström springer på en blomma med neonröda fläckar på undersidan av bladen. Fläckarna visar sig vara som landningsljuset på en flygplats – för kolbirier.Varför föredrog snäckorna glansigt reklamblad i brevlådan framför vanliga brev? Den frågan var vi inne och nosade på i förra veckan. Nu har våra lyssnare kommit med mer information i mysteriet.I kråkvinkeln längtar Karin Gyllenklev efter dofter i februari.Programledare är Joacim Lindwall.

22 Helmi 20251h 34min