I revolutionens Iran 1979 med korrespondent Agneta Ramberg

Jag stod ut med brinnande krig i främmande land. Men när det civila mörkret sluter sig runt mig, då står jag inte ut. Det är kriget jag utkämpar idag, säger Kongo som tjänstgjorde i Afghanistan 2010. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Extraöppet i Invidzonens chatt söndag 2 mars t.om. onsdag 5 mars kl 20.00-21.00.Här hittar du också fredsbaskrarnas kamratstödstelefon.Hans bästa vän, Kenneth Wallin dog när deras bil körde på en nergrävd bomb under ett uppdrag i Afghanistan sommaren 2010. Hemma i Sverige försöker han leva ett vardagsliv med jobb och flickvän. Men han plågas av flashbacks, förhållandet tar slut och han hamnar på psyket.Idag lever Kongo isolerad i sin lägenhet med persiennerna neddragna. Han ser hot överallt och är rädd för att gå ut. Han är kritisk till att han inte fått den hjälp han behöver efter sina upplevelser i Afghanistan.Detta är det första programmet i serien ”När soldaten kommer hem”. Här nere kan du lyssna på fler program i serien.Anna Ivemarkanna.ivemark@sverigesradio.seHåkan Engströmhakan.engstrom@sverigesradio.se

28 Helmi 201451min

Fyrbarnsmamman Lotta Lestander ville slippa stressen och statusjakten i Luleå. Familjen sålde den nya villan och flyttade till hennes barndomshem utanför Arjeplog i Lappland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Eva Elke: "Därför gjorde jag dokumentären om Lotta på Arjeplogar'n" Efter två månader i nybyggda äppelgröna villan i nya fina villaområdet i Luleå, började den kännas som ett fängelse för Lotta. Men livet på landet var inte alltid så enkelt och även det stressigt ibland. Så i stället för att pendla fem mil enkel väg till olika lärarvikariat i grannbyarna, köpte Lotta gratistidningen Arjeplogar'n tillsammans med sin bästa vän Jenny Rankvist. Den lilla tidningsredaktionen med den stora gula soffan har blivit en samlingspunkt i Arjeplog. Utan tidigare erfarenhet av att göra tidning blev första tiden som egna företagare svajig, innan rollerna som reporter och formgivare satt sig för Lotta och Jenny. Eva Elke arbetar på lokala nyhetsredaktionen i P4 Norrbotten, som reporter och nyhetspresentatör. Hon har också erfarenhet från bland annat Boktornet, Vid dagens slut, Sommar och Vetenskapsradion Klotet i P1. I många år var Eva ständig producent och inhoppande programledare för Karlavagnen i P4, hon har också gjort barnradioteater och många musikprogram i P3. "Lotta på Arjepolgar'n är Evas första radiodokumentär.

23 Helmi 201449min

Lokförare som kör på personer i spåren pratar inte gärna om den mörka delen av sitt yrke. Varje påkörning är ett trauma och något de bara talar om med varandra i kamratstödjargrupper. Men i Gunilla Krachts dokumentär berättar tre lokförare om sina erfarenheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje år dödas nästan hundra personer i Sverige för att de blir påkörda av tåg. – Vi kan inte stanna, vi kan inte styra. Man måste vara medveten om att tåget är stort, det tar ingen hänsyn, säger lokföraren Peter. Tillsammans med Esbjörn och Dan berättar han om problemet med människor i spåren. – Vi får leva med det, vidare. Som en svart, ofrivillig upplevelse. Gunilla Kracht är frilansjournalist i Malmö. Sin första dokumentär gjorde hon 1988, det här är hennes 20:e program för P1 Dokumentär. Här nedanför kan du lyssna på Gunillas dokumentär Muren, en personlig historia, från 2011.

16 Helmi 201451min

När Kjell såg den traditionella luciasändningen på tv trodde han inte sina ögon. Ytterligare en tradition som tagits över och förstörts, tänkte han - flickan som var lucia såg ju inte svensk ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 24 sept 2015: Svart lucia vinner Prix Italia Svart lucia är berättelsen om Astrid Cederlöf, den adopterade flickan som 14 år gammal blev trakasserad och mobbad – för att hon var lucia i tv. För första gången berättar hon om hur det var att bli kallad för ”negerlucia” och ”kolsvart” på nätet. Det är också historien om två SD-väljare som skrev ut sin upprördhet över tv-sändningen på sidan Avpixlat. Nu, ett år senare, läser de sina kommentarer igen och ser dem i ett annat ljus. Måns Mosesson: Så jobbade jag med "Svart lucia" Chatt med Måns Mosesson efter tredje delen av Rädda Sverige I Måns Mosessons serie Rädda Sverige möter du några av dem som till höstens val planerar att lägga sin röst på Sverigedemokraterna. Svart lucia är den avslutande delen av tre.

9 Helmi 201450min

Anton har helt tappat förtroendet för svensk media. Tidningarna rapporterar bara om det positiva med invandringen till Sverige allt annat tystas ner, upplever han. Anton bestämmer sig för fly landet, och själv bli invandrare. Här hittar du chatten med Måns Mosesson efter andra delen av Rädda Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Istället söker Anton sig ut på nätet, till diskussionstrådar på forumet Flashback. Där finns andra röster, som tillsammans målar upp en bild av ett Sverige i förfall, ett land på randen till katastrof och undergång. Men rösta på Sverigedemokraterna, det går att göra även från utlandet. I Måns Mosessons serie Rädda Sverige möter du några av dem som till höstens val planerar att lägga sin röst på Sverigedemokraterna. Flykten från pisslandet är andra delen av tre. Del ett av Rädda Sverige, "En politiker blir till", finns att lyssna på här nere. Den sista delen, "Svart lucia", sänds den 9 februari. Måns Mosesson: Så jobbade jag med "Flykten från pisslandet"

2 Helmi 201450min

I Måns Mosessons serie Rädda Sverige möter du några av dem som till höstens val planerar att lägga sin röst på Sverigedemokraterna. En politiker blir till är första delen av tre.  Här hittar du chatten med Måns Mosesson efter första delen av Rädda Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid det stora jordgubbsfältet i Teckomatorp ligger en gul byggnad. Tidigare var det samhällets hotell, nu bor här istället unga killar som tagit sig till Sverige från krigsdrabbade länder runt om i världen. Byggnadssnickaren Pajen Paajanen, som själv kallar sig för båtflykting på grund av sin finska bakgrund, tycker att flera av de ensamkommande ungdomarna är bortskämda och lata. Många invandrare sköter sig illa överlag, tycker Pajen. Nu har en tanke börjat ta form – Pajen ska ta kontakt med Sverigedemokraterna, för att själv försöka bli politiker. Om serien P1 Dokumentär berättar i tre fristående program om några av de väljare som tänker lägga sin röst på Sverigedemokraterna i höstens riksdagsval. - Jag ville förstå varför SD tycks ha vind i seglen just nu, säger reportern Måns Mosesson. Vilka frågor är viktiga för de personer vi har valt att följa? Nätet spelar stor roll för många av dem jag träffat, jag försöker förstå hur det påverkar deras världsbild. I det sista programmet fokuserar vi också på dem som blir utsatta för kränkningar och tillmälen på olika nätforum. Måns Mosesson: Så jobbade jag med "En politiker blir till"

26 Tammi 201448min

Natten till den 6 oktober 2007 utspelar sig ett skottdrama på en enslig gård i närheten av Rödeby norr om Karlskrona. Några tonårskillar har kommit till gården för att söka upp en ung man. De vill göra upp med honom efter ett bråk utanför fritidsgården. Men han finns inte där. I huset ringer en pojke till polisen. Innan de hinner komma så vaknar hans pappa. Han hör att sonen är livrädd och laddar sitt hagelgevär. Så öppnar han dörren, och skjuter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En sextonårig kille skottskadas allvarligt. Och en femtonårig kille, Simon, dör. Skottlossningen på gården kallas Rödebydramat. Det splittrar ett samhälle i för eller emot. Antingen är man för pappan som sköt och tyckte att han hade rätt att försvara sin familj. Eller så är man på ungdomarnas sida. Sven är lillebror till pappan som sköt. Sex år efter skottdramat så försöker Sven fortfarande fylla tystnaden när hans bror varken minns, eller vill prata om det som hände. En dokumentär av Amanda Glans. Larmsamtalet som hörs i dokumentären är publicerat med tillåtelse från familjen.

19 Tammi 201451min

Hon är en av Sveriges Radios verkliga legender; Britt Edwall. En av den där sorten som inte riktigt hörs längre. Hon rörde sig fritt mellan alla genrer. Allt har hon gjort, underhållning, kulturprogram, kabareer, pjäser, dokumentärer. En hel landsväg av röster och berättelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I programmet av Lotta Erikson ser Britt tillbaka på en massakrerad ömtålighet och minns tänkande mikrofoner, vanvettiga institut och en och annan tampotatis. Aldrig kunde väl Britt ana det när hon i slutet av 50-talet började på radion som hallåa. Hon som kom från gårdshusens fattigdom. Under 40 år skulle hon göra hundratals program i alla genrer. Hon har som en egen alldeles röd avdelning i Sveriges Radios arkiv. Hela skåp fyllda av program, hylla efter hylla. Britt Edwalls program är fyllda av något som gör dem svåra att ställa på bara en hylla, det är stilblandningens samling, skrattet och gråten alldeles nära varandra. Hon var en unik röst som lät samhället kliva in radioapparaterna med sina luggslitna typer och sina ensamma själar, och samtidigt kunde göra de mest underfundiga underhållningsprogrammen. Britt Edwall borstade av verkligheten och lät det ostädade dramat ta plats i otaliga pjäser och dokumentärer. Hennes rykte som arg gjorde att folk var rädda för henne.”Ser ni inte att hennes ilska träffat skäliga mål”, sa en producent. Nej, kanske gjorde man inte det. I ”Studsabullen” minns Britt Edwall arbete och liv och ger lyssnarna och Sveriges Radios medarbetare en lektion i radioskapande. Lyssna på en av radions största begåvningar. Programmet sändes första gången 2010 och är ett porträtt som ingick i serien "Brittvinter" – en hyllning till Britt Edwall. Det här programmet var vårt sista program i serien "Kulturporträtt" som vi sände under jul- och nyårshelgerna.

12 Tammi 201449min