Litet klotter som fick stor betydelse: Milan Djelevic, Budapest

Utrikeskrönika 5 september 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stockholm, torsdag.Sommarens lupiner skulle ryckas upp. Invasiva som de är. Vackra men ett hot mot vår fauna.För att inte tala om de invasiva musslorna på västkusten, död åt dom.Arter som inte hör hemma här.Som stryper det som ska vara.Men de är ju vackra, fyller sin funktion.Och här, tänker ni, kommer ett försök till liknelse, till avbild av vårt samhälle.Fel.Jag kunde lika gärna prata om de smältande glaciärerna i Nordnorge eller i Lappland, men vad ska vi göra, bollen är i rullning – glaciärerna är snart borta.Att det mesta som sker är för mänsklig hand är de flesta överens om, såvida man inte lever i sin egen filterbubbla med likasinnade, men försinkning och fakta säger ändå sitt.Vi måste göra vad vI kan för att göra världen beboelig, trevlig.Och vem vill inte ha det trevligt.Jag tänker på alla skrivbordshatare, de som spyr ur sig ord av hat från ett tangentbord, i säkerhet bakom en skärm.Dessa nutidens riddare.Det är hälsosamt att ifrågasätta, att kritisera.Men hallå.Vart tog det sunda förnuftet vägen, det vi 70-talister växte upp med, varför går hat så ofta före värme och kärlek.Här slirar jag snabbt in på kriget i Gaza.Detta oförsonliga.Där man tydligen är Hamassupporter och antisemit om man bryr sig om civila palestinska liv, där man är terrorist om man inte vill se fler bomber.Eller där man vill att palestinierna ska utrotas om man säger att 7 oktober attackerna var fel.Gråzonerna är försvunna, har rödlistats.Som i Ukraina.Där Ryssland säger att de värnar det ryska, försvarar mot nazister och dödar civila.Familjer utplånade.Enväldigt.De kloka intellektuella samtalen finns inte längre, känslor, allt är det känslor som styr. Och alla har rätt, jag har rätt. Historien har rätt – men hur långt tillbaka går historien.Länge kan vi dividera om vems rätt till vad, men under tiden dör människor, dör barn. De som skulle haft en framtid men som nu kommer att växa upp med hat.Så, är våld och krig alltid den bästa lösningen.Framtiden får utvisa, men jag tvivlar.Så även om lupiner och musslor är invasiva, kanske är de att föredra jämfört med andra som invaderar.Johan-Mathias Sommarström, internationell korrespondentjohan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se

5 Syys 20242min

Utrikeskrönikan 4 september 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sumy, onsdag.Vi går skyndsamt längs en gata här i Sumy, jag och min ukrainska kollega, alltid lite sena, alltid bråttom, alltid på väg.Jag fipplar med diktafonen, svarar på ett meddelande i mobilen, tänker på frågor jag ska ställa till dem som vi snart ska träffa, de som flytt sina hem från gränsbyarna här i regionen, funderar på om jag kommer hinna skicka iväg ett inslag innan internet försvinner på grund av de ständiga strömavbrotten. Är det förresten normalt att det är så här varmt i september, 30 grader? Tankarna snurrar.– Ursäkta, vet ni var nummer 167 är? Jag lyfter blicken, kvinnan ser undrande på oss, rättar till sitt vita huckle, ansiktet vänligt, rynkorna många.Synd att vi inte har någon tid och inte heller någon aning om adresser här, hinner jag tänka men ångrar mig i samma stund. I stället tar jag och min kollega fram kartan i mobilen och försöker lista ut var husnummer 167 ligger.– Det ska vara ett militärt hjälpcenter, förklarar hon.Vi tar riktning mot adressen men tankarna är på annat håll, på nästa steg, på nästa intervju, på nyhetsflödet. Kvinnan går bredvid, tackar oss för att vi hjälper till. Jag tänker på mitt.– Att det ska vara så svårt att hitta, min son är död, annars skulle jag inte behöva gå dit.Hon säger det liksom i förbifarten, kanske för att bevara oss från sin sorg, inte störa i onödan, kanske för att det inte längre är uppseendeväckande.De är så många nu, de som har förlorat, alla mödrar, fruar, vänner, syskon, alla känner någon. Alla förbigående vi möter längs gatan, hon som nu går in en matbutik, busschauffören, han som sopar en portingång, tonårstjejerna på bänken.Gårdagens attack mot en militärskola i Poltava, över 50 döda, över 200 skadade, en av de dödligaste sedan invasionens början. Ett ögonblick, en ballistisk robot – kvar är de sörjande.Vi går tyst längst gatan, långsamma steg, varför skynda, det andra känns mindre viktigt nu.– När då? frågar jag efter en stund.– Han stupade för fem månader sedan, säger hon lågmält, tittar ut i luften.På centret ska hon fylla i blanketter för att få kompensation, inte för att det finns något i hela världen som kan kompensera hennes förlust.Sorg som inte syns, men som alla bär på, som man inte alltför ofta pratar om i det offentliga, vad ska det vara bra för?167 står det på gatskylten. Vid ingången står en äldre man och röker, kanske ska även han till centret för att fylla i blanketter.– Tack, säger kvinnan innan hon går in genom grinden och vi, jag och min kollega fortsätter till vårt, nästa steg, nästa hållpunkt.Lubna El-Shanti, Sumylubna.el-shanti@sverigesradio.se

4 Syys 20243min

Utrikeskrönika 3 september 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Erfurt tisdag,Det finns få platser i Tyskland som är så vackra och imponerande som det stora torget Domplatz i här i Erfurt, tycker jag. Det är inte att undra på att det stora torget med de sensationellt vackra, katedralsliknande kyrkobyggnaderna, en av dem Erfurtdomen, varsamt ihopplacerade till en arkitektonisk skön enhet uppe på en bergknalle på ena sidan bidrar till att staden är klassat som världsarv. Och det är härifrån detta världsarv som vi i helgen också med valresultaten i Thüringen och Sachsen fick ett starkt politiskt kvitto på det som jag pratat så mycket om i min rapportering sen jag kom tillbaka till Tyskland för två år sen. Om ett Tyskland i så stark förändring på flera områden, som kämpar med att omstöpa sin så länge framgångsrika ekonomiska modell, som debatterar sin plats i Europa - och världen och där Scholzregeringen är mycket impopulär. Allt det där kommer ni höra mer om i andra sammanhang framgent, så låt mig därför nu berätta en annan sak som jag tänkt på när jag suttit korta stunder på det vackra Domtorget i Erfurt.Nämligen känslan av lättnad när beskedet kom häromveckan.”Die Ermittlungen sind eingestellt”, dvs utredningen läggs ner. Saken är den att på väg hem till Sverige i bilen i godan ro i mitten av juli ringde det plötsligt.– Det är polisen i Bayreuth här, sa en Herr Spörl när jag lyfte luren. – Ojdå, vad har jag nu gjort, frågade jag?– Du är misstänkt för att begått Tankbetrug, Herr Alling, sa herr Spörl vidare. Tankbetrug är att man tankar bilen och åker iväg utan att betala. Bedrägeri alltså. På tyska mackar finns det inga kontokortsautomater.– Det kan inte vara sant, något sånt skulle jag aldrig göra, sa jag. Herr Spörl skickade då fotobevis och där står jag och tankar min hyrbil vars registreringsnummer nämns i anmälan och jag hittade heller ingen notering för att jag hade betalat för en tankning på den macken vid det aktuella tillfället.Den vänlige Herr Spörl hörde min oro och skyndade sig sen att säga att om du kan skicka en trovärdig förklaring till varför detta hänt så brukar åklagaren lägga ner utredningen.Jag skrev så fort jag kunde ett brev till åklagaren, efter den tyska konstens alla artiga regler och la mig platt.I vanliga fall betalar jag alltid först bränslet med företagskortet, därefter uträttar jag eventuella behov och därefter köper jag privata grejor för att inte blanda ihop betalningarna och privat och offentligt.Den här gången var kassakön mycket lång och behovet trängande stort, jag avvek därför i min nöd från min vana och glömde sen av att vid kassan när jag med mitt privata kort köpte dricka och korv berätta att jag också hade tankat.Otroligt pinsamt men sant. Åklagare trodde mig tack lov och la alltså ner utredningen och jag betalade förstås omedelbart skulden till macken. På det världsarvsklassade torget känner jag alltså å ena sidan stor personligt lättnad och å den andra tänker jag vidare på de stora tyska förändringarna som pågår på så många plan.Daniel Alling, Erfurt i Thüringendaniel.alling@sverigesradio.se

3 Syys 20243min

Utrikeskrönikan 2 september. 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stockholm måndagDen här sommaren har handlat om kvinnokamp och kvinnors maktkamp i mina bevakningsländer. Om vi börjar i Bangladesh. Sommarens proteströrelse initierad av landets studenter, men som sedan kom att omfamnas av fler, resulterade i att en av landets starkaste kvinnor förlorade makten och fick fly hals över huvud. Under sammanlagt 20 år var Sheikh Hasina premiärminister, nu senast 15 år i sträck.När hon fick makten sågs hon som något av en hjälte som återupprättade demokratin efter militärens styre. Under hennes tid som premiärminister har bland annat textilindustrin växt. Den som gett miljoner kvinnor möjlighet att lämna hemmet och tjäna egna pengar. Nu är omdömena mindre smickrande. Maktfullkomlig, hänsynslös, diktatorisk och fullt upptagen med att bygga en personkult runt sig själv. Så beskrivs hon i Bangladesh av oppositionen och studenterna. Tystnad råder fortfarande från alla de tusen och åter tusen som arbetat med och för henne. Utrensningens timme är slagen och i landets tidningar trycks dagligen artiklar om namngivna personer som fått sparken eller gripits när de försökt lämna landet. Gemensam nämnare: de stod Sheikh Hasina nära.På andra sidan gränsen, i Västbengalen, pågår en annan politisk maktkamp. Delstatens chefsminister tillika en av Indiens tyngsta oppositionspolitiker slåss för sin överlevnad. Den brutala våldtäkten och mordet på en läkarstudent på ett av Kolkatas statliga sjukhus har lett till kraftiga protester runt om i landet. I Kolkata är de särskilt intensiva med krav på chefsminister Mamata Banerjees avgång. Hon har satsat på att förbättra särskilt kvinnors villkor och flickors studiemöjligheter och kallas kärleksfullt för Didi äldre syster av sina anhängare. Att då en läkarstudent våldtas och mördas under ett nattpass, får nog ses som en svår motgång.Mamata Banerjee gör precis som Sheikh Hasina gjorde, skickar ut sina stödtrupper på gatorna. Resultatet? Kaos och våld när olika aktörer politiserar frågan om kvinnors rätt att vara säkra på jobbet. Under tiden manifesterar indier, män och kvinnor, mot det sexuella våld som alltför många kvinnor utsätts för på jobbet eller på vägen dit. Den indiska kvinnokampen har åstadkommit mycket men kvar finns striden om individens rätt till att själv få bestämma över sin kropp. Värderingar tar tid att förändra så den lär inte vinnas i sommar eller ens i höst. Processen att skapa ett nytt, mer demokratiskt styre i Bangladesh lär också ta fler somrar och höstar.Naila Saleem Sydasienkorrespondentnaila.saleem@sverigesradio.se

2 Syys 20243min

Utrikeskrönikan 30 augusti 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. London, fredag.Tillbaka efter sommarledigheten funderar jag på vilka myndighetsskandaler som kommer att få de stora rubrikerna detta år.Blodskandalen där tiotusentals patienter fick hiv och hepatit C genom smittat blod i sjukvården och postskandalen där oskyldiga postombud anklagade för att försnillat pengar, när det i själva verket var postens it-system som det var fel på, var två av vårens stora nyheter.Nästa vecka presenteras slutrapporten i ett annat uppmärksammat fall. Branden i 24-våningshuset Grenfell Tower, i västra London, där 72 människor miste livet 2017. En lång rad allvarliga felsteg har redan konstaterats: brandfarligt byggnadsmaterial, missgrepp i räddningsinsatsen. Men ingen ansvarig har åtalats. Tidigast 2026 kan det bli aktuellt.Men åtalad, och dömd till livstids fängelse, är sjuksköterskan Lucy Letby, för sju mord och lika många mordförsök på spädbarn på det sjukhus i staden Chester där hon jobbade. Men är bevisningen verkligen tillräcklig? Efter att den amerikanska tidningen New Yorker tidigare i år gått igenom fallet har debatten tagit fart i Storbritannien.Letby, som är dömd mot sitt nekande arbetade på en avdelning med för tidigt födda barn, där många spädbarn inte klarar sig. Bevisen mot henne bygger bland annat på att hon arbetade vid alla de aktuella tillfällena och undersökningar som pekar på att någon injicerat insulin eller luft i spädbarnen.Men flera statistiker påpekar nu att om man också inkluderar andra barn som dog på avdelningen ser mönstret för vem som jobbat när, helt annorlunda ut. Och en rad barnläkare ställer sig frågande till slutsatserna om insulin och luft-injektionerna. Har barnen kanske i själva verket dött av andra orsaker? Det finns gott om uppgifter att vården på avdelningen där Letby arbetade fungerade dåligt. Dödstalen var höga.24 läkare och statistiker kräver nu att den offentliga utredning, som ska svara på frågan om hur Lucy Letby kunde ges tillfälle att mörda sju barn och försöka mörda ytterligare sju utan att hon stoppades, att den utredningen skjuts fram eller ges nya direktiv. Alternativa dödsorsaker måste utredas, menar experterna.Och nitton sjuksköterskor har skrivit ett öppet brev till premiärministern. Sköterskorna skriver att domen mot Letby, på den bevisning som finns, påverkar alla sjuksköterskor och att de nu är oroliga för att bli syndabockar när något går fel i vården. De vill att bevisen granskas igen.Samtidigt påpekar andra att utredningen mot Letby var mycket omfattande och det är svårt att tro att blivit oskyldigt dömd, även om ingen direkt sett henne skada något barn.Hur än den här historien utvecklar sig: Kommissionerna som utreder tillkortakommanden hos de brittiska myndigheterna lär ha fortsatt fullt upp att göra.Nyhetsjournalisterna likaså.Pontus Mattsson, Londonpontus.mattsson@sverigesradio.se

30 Elo 20243min

Utrikeskrönikan 29 augusti. 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Göteborg torsdagDet rustas till kungligt bröllop i Norge, och jag tittar på bilder hur den kungliga yachten har glidit in lagt ankar i den vackra fjorden i Geiranger, det putsas och fejas för nu ska det bli festligheter i flera dagar.Men det finns en hel del smolk i glädjebägaren.Sällan har det varit en sådan snålblåst runt kungafamiljen i Norge.Det är kritikstormar som tilltar i styrka och liknar närmast ett korsdrag. För problemen är flera.Det är kronprins Haakons syster Märta Louise som till helgen ska gifta sig med amerikanen Durek Verrett. Schaman till yrket och många norrmän har haft svårt att smälta den verksamhet han håller på med. Schamanism handlar bland annat om att ha kontakt med andar och en tro på att sjukdomar kan botas med okonventionella metoder. Prinsessan Märta Louise har kritiserats för att missbruka sin kungliga titel i kommersiella sammanhang.Bildrättigheterna till bröllopet har brudparet sålt till en brittisk veckotidning och streamingkanalen Netflix men det fick kungafamiljen att slå bakut. De tänker inte låta sig fotograferas i det sammanhanget.Och jag måste erkänna att jag är väldigt nyfiken på hur den diskussionen avlöpte i de kungliga gemaken mellan kung Harald och hans dotter Märta Louise.Och det är många i Norge som skakar på huvudet i förundran.Är det ett bröllop eller ett kommersiellt jippo som ska ske till helgen?Det saknas verkligen inte samtalsämnen runt fikaborden i Norge dessa dagar.För det finns mer att prata om i korsdraget runt kungahuset.Parallellt med prinsessan Märta Louise yvigheter har kronprinsessan Mette-Marits son Marius blivit gripen av polis. Påverkad av alkohol och kokain är han misstänkt för skadegörelse och misshandel av en före detta flickvän. Och flera tidigare flickvänner har trätt fram och med liknande berättelser.Polisutredningen pågår och det skrivs spaltmeter, rubrikerna är stora och vid offentliga sammanhang får kronprinsen inte alls tala om de ämnen han hoppats på.Istället handlar frågorna om polisutredningar, förhör och förtroendet för kungahuset,För förtroendet för kungahuset minskar i Norge i takt med att allt fler skakar på huvudet och undrar vad som pågår.Nu är det bara en tidsfråga innan monarkins tid är över säger republikanerna hoppfullt.Tid sägs dock vara kungligheters bästa vän när det stormar, med tiden lägger sig stormen och människor glömmer.Vi vänder blad och går vidare.Carina Holmberg för P1 morgon.carina.holmberg@sverigesradio.se

29 Elo 20243min

Utrikeskrönika 28 augusti 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stockholm onsdag,Semestern är på många sätt en tid då många av oss korrespondenter verkligen kan försvinna in i ett rosenskimmer - eller möjligen ett roslingskt skimmer, där världen plötsligt ljusnar, problemen och allsköns konflikter bleknar bort som hägringar i en bister öken...Hans Rosling var en professor som med siffror och fakta lanserade teorin om att vår värld i vissa avseenden är en ljusare plats än den framställs i olika domedagsanalyser.Det är ett sätt att se på tillvaron som är tilltalande, rentav lockande. Men kanske är det lättare att fokusera på ljuspunkterna om man själv befinner sig på en solig plats?På jobbet stiftar dom flesta av oss korrar bekantskap med tillvarons mörkare krafter, och turbulensen runt om oss, både för er som lyssnar och oss som bevakar, har på senare år snarare ökat.Semestern, för mig i alla fall, har gått i ett helt annat tecken. Familjeumgänge, möjlighet att ägna mig åt min passion, flugfisket och lata dagar i skärgården.I den tillbakalutade, sköna bubblan, befann jag mig i flera veckor.Å min första vecka efter semestern började ungefär på samma sätt.Även om korrehatten åkte på, inlindades allt, under några dagar, i glädje å festballonger.Min arbetsvecka inleddes nämligen med årets korredagar, då vi bland annat får möta några av er lyssnare under festliga former på Kulturhuset i Stockholm.Men för oss korrar är det också ett tillfälle att träffas och umgås, då vi för en gångs skull befinner oss på samma plats under några få dagar.I år pågick detta myspys fram till den sista dan av korreveckan, då en av punkterna i det program vår käre chef satt upp för oss innehöll ”analytiker från Försvarshögskolan berättar om världsläget.”Analytikern behövde exakt 30 sekunder för att ta oss alla ut ur den känsla av välbehag vi möjligen befann oss i.Hans analys pågick i någon halvannan timme.Många lämnade lokalen med en starkt besk smak i munnen.Kanske tycker ni att jag nu drar ner rullgardinen alltför nitiskt, för visst finns det ljuspunkter.Fattigsverige är trots allt ett minne blott – eller finns bara på bio, läkarvetenskapen gör stora framsteg, vi får det allt bättre, så ingen anledning till pessimism...Eller?Just nu kan man undra vad det är för landvinningar vi egentligen gjort och gör?Ett storkrig rasar i Europa. Krigsmuller i Mellanöstern.Andra konflikter som pågår i både Europa och andra delar av världen...Analytikern sa mer än så... tog stöd av bilder och diagram. Det blev mycket mörker och svärta.Men jag ska låta er slippa höra dom detaljerna, vill inte förstöra er dag, eller närmsta veckor.När jag kom hem kramade jag i alla fall om mina barn lite extra. Å försökte värka fram lite hopp.Kanske förmår vi trots allt ta oss i kragen och undvika det värsta. Som när kalla kriget förblev kallt - och inte exploderade i något ännu värre.Kanske finns det någon som till slut drar i nödbromsen.Låt oss hoppas på det.Milan Djelevic, Östeuropakorrespondentmilan.djelevic@sverigesradio.se

28 Elo 20243min

Utrikeskrönika 27 augusti 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Washington, tisdag. Nedräkningen pågår. Om 14 dagar, den tionde september, är det dags för den stora debatten om vem som ska leda USA. Donald Trump mot Kamala Harris i direktsändning. Ja, om det nu blir någon debatt. För Donald Trump hotar nu att backa ur, eftersom Demokraterna vill ändra debattreglerna, säger han. Det handlar om en regel som demokraterna krävde inför förra presidentvalsdebatten, den mellan Joe Biden och Donald Trump. Då var det jätteviktigt för demokraterna att bara den av de två debattörerna som hade ordet skulle få ha sin mikrofon påslagen. Den andra skulle dras ner. Något som tolkades som ett sätt att skydda Biden från att bli avbruten och ifrågasatt av Trump. Nu har Demokraterna ändrat sig. Nu vill de att bägge mickarna är på hela tiden, vilket också är så man brukar göra när man har den här typen av debatter tidigare. Och det är ganska uppenbart vad Harris kampanj hoppas på. Att Trump ska tappa humöret, eller säga något olämpligt. Ja, på något vis göra bort sig. Men Trumplägret verkar inte road av den här regeländringen. Och ska man vara rättvis, så var inte Harriskampanjen heller överdrivet öppna för nya förslag när Trump föreslog ytterligare en debatt på tv, som skulle sändas redan den åttonde september på den konservativa tv-kanalen Fox News, inför en stor publik.Presidentvalsdebatterna är numera en förhandlingsfråga mellan de två kampanjerna, och försiktigheten från bägge sidor är stor, Kamala Harris kampanj har halvt om halvt lovat en andra debatt i oktober, men troligtvis kommer ingendera sidan att binda upp sig för några fler debatter förrän man sett hur den nu planerade, den tionde september, faller ut. Före Trumps debatt mot Joe Biden så talade en del om att de tv-sända debatterna kanske spelat ut sin roll i det nya medielandskapet. Att det nu bara gällde att få till några enstaka, bra säg under debatten, som kunde bli effektiva klipp på sociala medier, och så hade man vunnit debatten i allmänhetens ögon. Men som väl nästan alla vet, Bidens insats var så dålig i den förra debatten att den satte igång den process som ledde till att Biden till sist drog tillbaka sin presidentkandidatur. Och ingen tvivlar längre på hur avgörande en debatt kan vara. Och parallellt med nedräkningen till debatten så pågår det en annan som gäller Kamala Harris. Hur blir det egentligen med de intervjuer som hon lovat att ställa upp på före den här månadens slut? Harris har inte suttit ner med någon journalist för en längre intervju, eller hållit någon riktig presskonferens sedan det stod klart att hon skulle bli demokraternas kandidat. Vilket förstås gör den kommande debatten ännu mer betydelsefull. Ja, om den nu blir av då. Roger Wilson, USA-korrespondentroger.wilson@sverigesradio.se

27 Elo 20243min