Svenskarna som hjälpte nazister att fly

Svenskarna som hjälpte nazister att fly

Efter tredje rikets kollaps fanns det ett stort antal förbrytare som kunde räkna med hårda straff efter kriget. Många nazister flydde till Argentina och Spanien. I Sverige fanns det flera nätverk, ofta svenska nazister som varit medlemmar av Waffen SS, som hjälpte nazister att fly undan rättvisan.


Sverige var en relativt trygg plats för nazistförbrytare då vi själva aldrig gjorde upp med svenskar som slagits för Hitler. I Norge och Danmark kunde däremot SS-män och andra kollaboratörer räkna med kännbara straff – t.o.m dödsstraff.


I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Simon Olsson som skrivit boken Flyktlina Sverige – Nazisternas väg undan rättvisan tillsammans med Lars T. Larsson.


Flyktlinorna i Sverige hade karaktären av lösa nätverk av nazister och tidigare Waffen-SS-män. Men mycket tyder på att flyktplaner organiserats redan under tredje rikets sönderfall och vi vet att Argentina medvetet rekryterade experter från tredje riket oavsett vilka brott de gjort sig skyldiga till. I Sverige har inofficiella argentinska tjänstemän hjälpt till med pass och viseringar för krigsbrottslingar som ville emigrera till Argentina.


Den svenska polisen spanade på svenskar och utlänningar som organiserade flyktlinjerna. Men i slutändan lagfördes relativt få individer för ganska ringa brott. Sveriges föga ärorika hållning under kriget gjorde också att myndigheterna aldrig gick till botten med vilka som legat bakom flyktlinjerna. Vi hittar här nazister och SS-män som Gunnar Eklöf som aldrig blev dömda för sin inblandning i nätverken.


Flyktlinjerna uppstod i och med nederlaget för de fascistiska axelmakterna under andra världskrigets slutskede. De första flyktrutterna etablerades troligtvis redan före krigets slut, och de fortsatte att användas in på 1950-talet.


Flyktlinjerna var välorganiserade och hemliga nätverk som hjälpte tiotusentals människor från de forna axelmakterna att fly. De flesta av de nazister och fascister som använde flyktlinjerna sökte sig till Sydamerika. Argentina var det främsta målet, särskilt under ledning av president Juan Perón, som var öppet sympatisk till de flyende nazisterna. Men även andra länder i regionen, som Paraguay, Colombia, Brasilien, Uruguay, Mexiko, Chile, Peru, Guatemala, Ecuador och Bolivia, blev tillflyktsorter för de flyende.


Flyktlinjernas existens och användning under det kalla kriget är ett annat viktigt kapitel i denna historia. Många av de nazister och fascister som flydde till Sydamerika och andra delar av världen fortsatte att vara politiskt aktiva och stödde anti-kommunistiska rörelser. Dessa rörelser spelade en nyckelroll i den globala konflikten mellan öst och väst.


Många av de nazistiska och fascistiska ideologierna som dessa individer bar på har fortsatt att påverka politiken och samhällsutvecklingen i de länder där de sökte tillflykt. Dessutom har flyktlinjerna bidragit till att fördröja rättvisan för många av andra världskrigets värsta krigsförbrytare.


Bild: SS-mannen och mördaren Gunnar Eklöf, som var med och organiserade flyktlinjer för krigsförbrytare efter andra världskriget, var en glödande nazist till sin död. Bilden är tagen när SS-mannen Eklöf har permission i Sverige 1942 (A.S Arkiv), Public Domain.


Musik: Moonlight Tango av Rent Kid, Storyblocks Audio


Lyssna också på Kommendanten i Auschwitz som började prata.


Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(763)

Klimatet – den bortglömda historiska aktören (nymixad rep)

Klimatet – den bortglömda historiska aktören (nymixad rep)

Klimatet på jorden har varierat kraftigt på jorden – även under de senaste årtusenden – med stora konsekvenser för mänskligheten. Även enskilda historiska händelser har påverkats av klimatet. Ett par ...

14 Elo 20211h 1min

Kyrkan som propgandacentral under stormaktstiden

Kyrkan som propgandacentral under stormaktstiden

Den svenska kyrkan har ända sedan reformationen haft en viktig roll som kungamaktens verktyg för att sprida information och propaganda. Under stormaktstiden blev propagandan ännu viktigare för att stö...

11 Elo 202158min

Kurderna har haft få vänner i historien (nymixad repris)

Kurderna har haft få vänner i historien (nymixad repris)

Kurdernas nationalism kom sent och det kurdiska samhället är fortfarande präglat av stamsamhället. Och att det finns fyra kurdfrågor och inte en har gjort vägen till en nationalstat svår. Kurderna upp...

7 Elo 202149min

Svenska internets historia – drömmen som aldrig uppfylldes

Svenska internets historia – drömmen som aldrig uppfylldes

När internet började spridas utanför akademiska kretsar utlovades vi ett helt nytt samarbetsinriktat, interaktivt och fritt nätsamhälle där kunskap och idéer skulle flöda fritt. Men den kommersiella d...

4 Elo 20211h 5min

Gustav Vasas känsla för propaganda (nymixad repris)

Gustav Vasas känsla för propaganda (nymixad repris)

Gustav Vasa byggde mycket medveten upp bilden om sig själv som folkets räddare. Han var han medveten om att han erövrat makten med våld från en krönt kung och behövde skapa legitimitet för sin egen ku...

31 Heinä 202156min

Folkhemmet – metaforen som tog 50 år att slå igenom

Folkhemmet – metaforen som tog 50 år att slå igenom

När den socialdemokratiske partiledaren Pär Albin Hansson använde begreppet folkhemmet i en riksdagsdebatt år 1928 för att beskriva det goda samhället utifrån bilden av en familj var han långt ifrån f...

28 Heinä 202159min

Katarina Stenbocks liv mitt i striden mellan Vasasönerna (nymixad repris)

Katarina Stenbocks liv mitt i striden mellan Vasasönerna (nymixad repris)

Den vackre Katarina Stenbock var bara 17 år när hon blev den åldrande kungen Gustav Vasas tredje hustru. Den sjuklige Gustav Vasa dog bara åtta år senare, men som änkedrottning fick en viktig roll att...

24 Heinä 202152min

När skogsfinnar koloniserade svenska utmarker

När skogsfinnar koloniserade svenska utmarker

Under slutet av 1500-talet började svedjebrukande finnar att flytta från Finland till svenska utmarker i Kolmården, Tiveden och Västernorrland, sedan Bergslagen och Värmland. De lockades av stora ödem...

21 Heinä 202156min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
seitseman
sita
siita-on-vaikea-puhua
kaksi-aitia
ihme-ja-kumma
hupiklubi
i-dont-like-mondays
uutiscast
poks
antin-palautepalvelu
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
rss-murhan-anatomia
kolme-kaannekohtaa
yopuolen-tarinoita-2
mamma-mia
aikalisa
meidan-pitais-puhua
rss-palmujen-varjoissa
lahko