Mammas lyckliga arbetslösa period

Ett nytt otroligt samtal mellan mig och min mamma där Stefan Löfvens tankar om julen blandas med den konstanta skepsismen mot Astra Zeneca. Året vi minns är 1996 och vi bråkar om hur efterrätten Gino ska serveras, vi minns en problematisk underklass-safari och jag mitt traumatiska mjäll. Jag drar snabbt konflikten mellan west- och eastcoast och mamma skryter om sina betyg. Dessutom: Hur många gånger kan jag säga Niamh Kavanagh?