Okända mödrar och spår av barnmorskor
Släktband22 Tammi 2007

Okända mödrar och spår av barnmorskor

Okänd moder För att förhindra mord på oönskade spädbarn gavs från slutet av 1700-talet till början av 1900-talet en möjlighet för föräldrar, ensamma eller i par, att vara anonyma. Därför står det ibland i födelseböckerna föräldrar okända eller moder okänd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Detta innebär ofta en återvändsgränd för släktforskare, men om man har riktigt stor tur kan man komma vidare.

Den som ville, och visste att möjligheten fanns, kunde nämligen lämna in ett förseglat kuvert till pastorsämbetet i vilket man angav moderns och i vissa fall också faderns namn till ”oäkta barn”. Detta var vanligast i de större städerna. Dessa små brev finns idag kvar på i arkiven, som bilagor till födelseböckerna.

På Landsarkivet i Göteborg finns det en liten bunt med 20-talet sådana brev, de allra flesta är fortfarande oöppnade och försedda med sigill. Även om de är så gamla att de passerat den gräns på 70 år som normalt är sekretessgränsen, får de inte öppnas hur som helst. Det står noggrant angivet på den mapp där breven ligger att de bara får öppnas av länsantikvarien– att öppna handlar alltså om myndighetsutövning.

Ulf Andersson, arkivarie på Landsarkivet i Göteborg, bläddrar försiktigt i den lilla bunten med vackra kuvert. De är små och har oftast en vackert, sirligt skriven text. På utsidan står namnet på det barn det gäller, någon gång med efternamn, men oftast bara förnamn och födelsedatum. I de kuvert som blivit sprättade finner man till exempel följande information:

---

Axel Hjalmar född d.1 nov. 1882

Moder: Emma Märtha Lennberg f.1861

Carl Johans förs. No 77, 355

Såsom fader uppgaf sig muntligen Och skriftligen bokhållaren Carl Hjalmar Zetterberg

---

Någon gång, troligtvis ganska tidigt, har kuvertet blivit öppnat. Man kan ju fantisera om att det var Axel Hjalmar själv som gjorde det, kanske kom han till och med till slut till sina föräldrar.

Men de allra flesta kuverten som finns i bunten är oöppnade med stora röda sigill kvar. I något fall är det fem stycken sigill på ett kuvert. De föräldrar som använde sig av möjligheten att skriva sina namn i den här sortens kuvert hoppades kanske att de senare i livet skulle få möjlighet att ta till sig sitt barn, eller kanske ville de bara att barnet skulle få en chans att få reda på vem som var deras föräldrar.

Men för att kunna ta den chansen måste man ju veta att breven finns, och det är inte alltid så lätt. Det finns inga anteckningar i födelseböckerna på Göteborgs Landsarkiv att kuverten finns, utan den som vill leta efter dem måste själv aktivt fråga. Den släktforskare som hamnat i återvändsgränsen ”föräldrar okända” måste själva fråga efter och beställa fram bunten med kuvert, och om man tror sig ha en ana bland kuverten tillkalla hjälp att öppna dem.

Att kuverten fortfarande är oöppnade är kanske speciellt för Göteborg. Malmö stadsarkiv har en ganska stor bunt med sådana här kuvert, och där är samtliga öppnade.

Anna Svenson, stadsarkivarie på Malmö Stadsarkiv berättar att hon vid ett tiotal tillfällen mötts av förfrågningar från ättlingar till dessa okända mödrar.

I skriften ”Att finna uppgifter om barn födda utom äktenskapet” har hon skrivit om bakgrunden till fenomenet med okända mödrar och Käthe Bååth har skrivit om fäder till barn födda utom äktenskapet.

Dessa artiklar kan man läsa i sin helhet på Lunds Landsarkivs hemsida alternativt i Riksarkivets Årsbok 1996.

Länk till Landsarkivet i Lund/ Demografisk Databas Södra Sverige:

I Malmö finns det förhållandevis många kuvert av det här slaget. De är alla öppnade och man har skrivit en liten anteckning i födelse- och dopboken som visar att man kan söka vidare i namnsedlarna.

Författaren Hjalmar Gullberg var fosterbarn hos familjen Gullberg i Malmö. I födelse- och dopboken står ”fader okänd- moder okänd”. Det finns ingen namnsedel bevarad i hans fall, men de biologiska föräldrarna Robert och Hilda Brand var ändå kända för honom.

Varken i Roberts eller Hildas bouppteckningar nämns bland arvingarna sonen Hjalmar. Men efter föräldrarnas död fastställde rådhusrätten i Malmö Hjalmars rätta börd med hjälp av vittnesmål från barnmorskan och fostermodern. I och med det ärvde han också de biologiska föräldrarnas sommarstuga i Falsterbo.

Bland Hjalmar Gullbergs efterlämnade papper fann man en dikt, som aldrig publicerades, och där han öppet berättar om omständigheterna kring sitt ursprung. Dikten finns att läsa i Anna Svensons artikel.

---------------------------------------------------------------------

Barnmorskedagböcker

Från 1881 till ca 1952 förde barnmorskorna noggranna anteckningar om de förlossningarna som de var behjälpliga vid. Anteckningar som finns kvar i så kallade barnmorskedagböcker och är nu bevarade på Landsarkiven runt om i landet.

I barnmorskedagböckerna kan man finna uppgifter om kvinnans ålder, hur många barn hon tidigare fött och hur förlossningen förlöpte. Där finns också uppgifter om barnets vikt, längd och födelsetidpunkt.

Erik Norgren, Landstingsarkivarie i Härnösand, berättar att det finns en myt om att man i barnmorskedagböckerna kan finna uppgifter om fadern till barnet. Men så är inte fallet menar Erik.

-Uppgifterna i dagböckerna rör endast kvinnan och barnet.

Idag verkar det som om dessa dagböcker har fått vingar, säger Erik. De är inte alltid lätta att återfinna. De kan ligga på vindar och i källare.

För ett par år sedan kom en stor låda innehållande barnmorskedagböcker från Lycksele. Det var Röda Korset som drev ett litet bb under en kort tid i början av 1900 talet. Nu återfanns böckerna på vinden i en gammal skola. Fastighetschefen som hittade kartongen fann också uppgifter om sin egen födelse i en av dagböckerna.

Jaksot(259)

Nils Nilsson och kampen för en skola i Lappland

Nils Nilsson och kampen för en skola i Lappland

Nils Lill-Nicke Nilsson från Dalasjö upplät sin gård för undervisning av barn i trakten. Fram till hans död så kämpade han för en skolbyggnad på orten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Undervisning av barn var något bonden och lekmannapredikanten Nils brann för. I Lappland på 1800-talet var det ont om lärare och skolbyggnader så Nils, även kallad Lill-Nicke, upplät sin gård till undervisning. I släktforskaren Helenes släkt sägs det att Nils åkte till Stockholm för att äska pengar till en skolbyggnad men han kom hem sjuk och gick bort snart efter det. Men var det verkligen så att han åkte till Stockholm? Och hur gick det med skolbyggnaden? Helene Engström har försökt att söka svar på sina frågor. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

10 Helmi 202524min

Mysteriet Anders Raivi

Mysteriet Anders Raivi

Anders Raivi är en känd och mytomspunnen figur i Ångermanland. Men vad stämmer egentligen om honom? Det tog släktforskaren Mats Karlsson reda på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Anders Andersson Raivi levde utanför Hoting i Ångermanland på 1700-talet. Släktforskaren Mats Karlsson har hört namnet Anders Raivi sedan han var liten. En dag såg han namnet ”Raivi” i kyrkoboken. Ditskrivet med blyerts bakom hans anfaders namn. Mats ville veta mer. Var Anders Raivi hans anfader? Och vad stämde egentligen om det som skrivits om Raivi tidigare? I Släktband går vi genom om vad som är sant kring den mytomspunne nybyggaren i Tåsjö. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

3 Helmi 202524min

Bestämde Sone begravde sitt barn utan kyrkans medverkan

Bestämde Sone begravde sitt barn utan kyrkans medverkan

Det är 1880-tal och väckelserörelsen har slagit rot i Ekshärad. Sone Jonsson döms för att begravt sin dotter utan kyrkans närvaro. Men han överklagar, och vinner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Värmlänningen Sone Jonsson valde att begrava sin dotter utan att kyrkans präst fick närvara. Familjen Jonsson hade gått med i Missionsförbundet, som så många andra i Sverige i slutet av 1800-talet. Släktforskaren Malin Axelsson berättar historien om Sone och hans övertygelse. Idéhistoriker i programmet är Peter Bennesved. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

27 Tammi 202524min

Matilda – gravid över 20 gånger

Matilda – gravid över 20 gånger

Matilda Mukkavaara ska ha varit gravid 24 gånger i sitt liv. Tillsammans med maken Johan levde hon ett strävsamt men också rikt liv på deras gård i Tornedalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Matilda Mukkavaara levde med sin man Johan i en tornedalsk by med samma namn, Mukkavaara, under 1800- och 1900-talet. Matilda har själv berättat att hon under de barnafödande åren aldrig var tom ett helt år. Släktforskaren Tyra Helena Lindström har fått det till att Matilda måste ha varit gravid 24 gånger. Sex av barnen överlevde till vuxen ålder. I dagens Släktband får vi en inblick i det strävsamma liv som paret Mukkavaara levde på gården där både slitsamt arbete men också stunder av glädje var vanligt. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro

20 Tammi 202524min

Paul Johnson – den äventyrliga bergsingenjören

Paul Johnson – den äventyrliga bergsingenjören

Paul reste och arbetade i USA, Argentina, Norge och Sverige som bergsingenjören runt sekelskiftet 1900. Släktforskaren Magnus fick en stor brevskatt i sin hand och fick in djup inblick i Pauls liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Paul Johnson gör succé som bergsingenjören i början av sekelskiftet 1900. Han reser runt i världen och arbetar. I USA blir han hyllad som ”metallsmältningens messias”. Magnus Cedergren har forskat på sin farmors farfar.Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

13 Tammi 202524min

Håknäsmordet – berättelsen om familjen Mikaelsson

Håknäsmordet – berättelsen om familjen Mikaelsson

En sensommardag 1885 i Västerbottens djupa skogar blir postombudet Lovisa Näslund rånad och mördad. Mördaren är Erik Axel Mikaelsson, en berusad familjefar, desperat efter pengar. Gunnar har forskat om släktens mörka historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gunnar Sjöberg visste bara att familjen hade en ”mörk historia”, som hans far uttryckte det. När Gunnar blev äldre ville han veta mer och började släktforskare. Det visade sig att hans anfader Erik Axel Mikaelsson utförde ett brutalt rånmord i slutet av 1800. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.Källor:Gunnar Sjöberg (2023), Håknäsmördaren på Långholmen : Berättelsen om familjen Mikaelsson, mordet i Håknäs 1885 och fängelsetiden på Långholmen 1886-1911

6 Tammi 202524min

Agnes Öhrns flärdfulla liv

Agnes Öhrns flärdfulla liv

Agnes Öhrn levde ett utsvävande liv med fest och kärlek, men också sorg och smärta. Det skriver hon om i sin lilla röda dagbok som släktforskaren Catarina fick i sin hand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I slutet av sitt liv skriver Agnes Öhrn om sitt liv i en röd liten dagbok. Det är berättelser om fest, glamour, kärlek men också hjärtesorg. Släktforskaren Catarina Carlander hittade dagboken och fick lära känna sina kusiners mormor. Men dagboken var svårtolkad och slarvigt skriven. Och stämde verkligen allt? Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

30 Joulu 202424min

Chris smugglade ransoneringskuponger

Chris smugglade ransoneringskuponger

Chris Frykholm lämnade sin man och började umgås med Klarabohemerna i 40-talets Stockholm. Christina Kellberg ville veta mer om sin mormors liv som fick ett sorgligt slut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Christina, Chris, Frykholm kommer till Stockholm under andra världskriget vill hon slå sig fri. Hon lämnar sin man och börjar umgås med Klarabohemerna och har drömmar om att börja skriva. Men en dag grips hon av polis för att hon stulit ransoneringskuponger. Hon döms till fängelse och när hon kommer ut är hon sig inte lik. Hennes liv slutar tragiskt med ett självmord och släktforskaren och journalisten Christina Kellberg växer upp utan att ha fått veta så mycket om sin mormor. I Släktband berättar Christina om sin mormor Chris liv.Medverkande: Peter Bennesved, idéhistoriker.Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.Källor: Christina Kellberg (2011), Kupongtjuven: min mormors förlorade heder

23 Joulu 202424min

Suosittua kategoriassa Historia

olipa-kerran-otsikko
mayday-fi
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
huijarit
tsunami
mystista
rss-ikiuni
konginkangas
totuus-vai-salaliitto
rouva-diktaattori
sotaa-ja-historiaa-podi
rss-i-dont-like-mondays-2
rss-subjektiivinen-todistaja
rss-peter-peter
rss-sattuu-sita-suomessakin
historiaa-suomeksi
apinan-vuosi
rss-iltanuotiolla
rss-outoja-uutisia-pohjois-suomesta
historian-nurkkapoyta