I missionärens fotspår
Släktband15 Loka 2007

I missionärens fotspår

Tomas Hedberg fann förra vintern den dagbok som hans farfar missionären Enok Hedberg skrev mellan åren 1905- 1909 i Indien. Eftersom Tomas är mycket intresserad av släkthistoria bestämde han sig för att renskriva dagboken tillsammans med sin son Andreas Hedberg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

-Även om inte dagboken är skriven varje dag så ser man att den ligger nära händelserna, säger Tomas.

Den är nästan skriven i stenografistil, snabbt och flyktigt. Och den ger en detaljerad bild om livet som missionär vid förra sekelskiftet.

Enok föddes i Småland i en fattig backstugefamilj. Av de sju barn som föddes i familjen kom fyra av barnen att bli missionärer.

Vid sin första missionsresa till Harai träffade Enok sin första hustru Emma Malmros. Han skriver i dagboken den 15 november 1905;

”Den 15 ds var den för mig oändligt viktiga dagen i mitt lif. Jag blef då i äktenskap förenad med min Emma. Sedan dess ha vi haft en skön tid tillsammans. Till hvilken välsignelse en kvinna kan vara för en man har jag aldrig förr anat.”

Vid en malaria attack 1908 födde Emma en dödfödd son. Några dagar senare avled Emma i sviterna av malaria och troligtvis en förgiftning i samband med förlossningen.

”Den 19.10.08 Emma är ej mer. Jag är allena . Det är rysligt. Kan icke uthärda att stanna här. En blytyngd vilar över bröstet.”

Emma och hennes son begravdes på missionsstationens tomt i Indien.

I samband med tolkningen/ renskrivningen av dagboken har Tomas och Anderas blivit mer och mer intresserade av Enoks liv som missionär. De har därför planerat en resa till Indien där de ska följa i Enoks fotspår. Ett av målen är att finna Emmas grav.

Resan kan du följa genom att klicka på den här länken .

”De fyra sista åren har varit en brytningstid för mig som aldrig förr. Allt har vacklat under mina fötter. Det värsta är, att jag försummat bänen och umgänget med Gud. Han har nu salgit mig, slagit mig hårt. Men jag hoppas slagen har drivit mig i riktning mot hans famn.”

Enok reste först med Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och senare med Alliansmissionen.

De flesta svenska missionärerna var verksamma inom tre större organisationer. Dessa var Evangeliska Fosterlandsstiftelsen i Centralprovinserna (eller Madhya Pradesh som det heter idag), Alliansmissionen i västra Khandesh och Svenska kyrkan i Tamail Nadu .

Vill man ha detaljer om någon särskild missionär är det i regel bara att höra av sig till dessa organisationer. EFS i Uppsala har till exempel en missionsintendent anställd.

De flesta av dessa organisationer har brevarkiv där man kan hitta mycket information. För att komma åt dessa arkiv måste man besöka organisationen.

Har man en släkting som varit verksam i Alliansmissionens regi har man dessutom en annan möjlighet. Sällskapet fungerade så att varje missionär hade en understödjande kommitté som han själv satte samman. Till dessa skrev missionären brev.

Många av missionärerna var etnografiskt och filologiskt intresserade och skickade hem mängder av föremål till museer i Sverige. Så gjorde även Enok Hedberg. Han skickade allt från oxkärror till krukor och leksaker till Etnografiska museet i Stockholm. Och den ersättning han fick för föremålen gick till missionen.

I museets dolda vrår

Föremålen i våra museer har samlats in för att kunna visa hur människor levde förr. Givetvis är de flesta av föremålen från den region eller trakt museet ligger i och ska bevara minnen från. Men precis som i fallet med den indiska samlingen finns på många av landets museer saker från världen utanför.

Ett sådant museum är Göteborgs stadsmuseum. Där finns rätt många föremål från det område som idag är Iran och Irak, berättar Marie Björk som är enhetschef för samlingarna där.

-Vid slutet av 1800-talet fanns det en idé om museerna som det utvidgade klassrummet, och därför samlades mycket föremål in. Den som bodde i Sverige skulle på det sättet få en bild av världen utanför, berättar Marie Björk. Många av föremålen har flyttats över till etnografiska museet, ändå finns det gott om föremål kvar.

-Och det intressanta idag är ju att när samhället förändrats och det flyttar hit många människor från till exempel Iran och Irak så får samma föremål en helt ny betydelse, fortsätter hon.

-Man kan inte veta vilka frågor framtiden kommer att ställa till föremålen.

Men de allra flesta föremålen på våra museer har givetvis samlats in från närområdet

I Göteborgs stadsmuseums faktasal kan man med datorns hjälp söka sig ner i föremålssamlingarna. Marie Björk letar sig fram i en databas som heter Carlotta. Där kan man söka efter olika föremål, men man kan också söka på olika personnamn som är knutna till föremålen. När hon slår på måfå på namnet Karl Karlsson får hon träff på en trollknuta, ett garnnystan med en sten invirad i mitten, ett föremål som man fann i en skorstensstock och som förmodligen skulle bringa tur till det småländska hus där den påträffades.

-På det här sättet kan man som släktforskare leta efter en släktings namn, och har man tur så får man träff på det. Men man kan också söka på en gård, socken eller härad och se vilka föremål som kommer från det aktuella området.

Karl Karlsson är ju ett vanligt namn men man kan i databasen också kolla var han kom ifrån och på så sätt försäkra sig om att det är rätt person man funnit.

Mattias Bäckström är idéhistoriker och håller på med en avhandling som berör våra museer. Han menar att datoriseringen av museernas samlingar gjort det möjligt för släktforskare och personhistoriker att återfinna föremål som de egna släktingarna använt.

-Man kan om man har tur faktiskt få tag i föremål som mormors far faktiskt brukade, säger han. Om man har hållit till i alla skriftliga arkiv i sin släktforskning och kan komplettera det med fysiska föremål, det måste vara häftigt, säger han.

Föremålen kan lära oss mycket om till exempel vilka traditioner som fanns i olika socknar, men också vilken status ens släktingar hade – det syns på föremålens utformning menar Mattias Bäckström.

-Museernas samlingar byggdes upp för att ge en generell bild av livet i olika trakter, men med modern datateknik kan vi idag använda dem för mer privata sökningar, efter ting som låg nära våra egna släktingar, säger han.

-Det är ett helt nytt sätt att använda museerna! utbrister Mattias Bäckström.

Självklart ska man ha tur om man ska hitta föremål på museerna som direkt går att koppla till den egna släkten – men det är väl värt ett försök tycker Marie Björk.

-Det är väldigt bra att vända sig till ett museum för även om det inte är alldeles rätt ställe så är museifolk duktiga på att lotsa vidare frågor av det här slaget. Det är ju så vi är vana att arbeta, säger hon.

Människor med högre status i det gamla samhället har givetvis varit olika angelägna att lämna in sina saker till museer Har man präster i sin släkt så är ofta chansen större, för de har varit duktiga på att dokumentera sina föremål.

Privata samlingar kommer oftare från högreståndshem. Men runt förra sekelskiftet pågick å andra sidan ett aktivt arbete för att dokumentera den gamla bondekulturen, och också i de samlingarna finns det uppgifter om vem som har brukat föremålen, och hur.

Stadsmuseer, länsmuseer och Nordiska museet har föremål som kan vara intressanta för släktforskare.

Genom att gå in på kan man söka efter förmemål i flera olika museers arkiv.

Vill du gå in i föremålsdatabasen Calotta direkt klickar du på den här länken;

-För att inte tala om alla hembygdsföreningar, tillägger Mattias Bäckström, där finns ofta mycket att hämta.

Ett sista tips kommer från Marie Björk:

-Många av föremålen på museerna går att söka via sökmotorer på Internet som Google, säger hon. Det kan vara ett bra sätt att börja leta!

Jaksot(260)

Kersti och svartsjukedramat

Kersti och svartsjukedramat

Ett svartsjukedrama med rättsliga efterspel i början av 1800. Kersti Andersdotter vägrade hålla tyst om misstankarna om sin makes kärleksaffärer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Olofstorp, Fänneslunda socken, pågick ett infekterat svartsjukedrama i början av 1800-talet. Kersti Andersdotter var rasande över sin make Svens besök hos grannfrun Lindesa. Hon var så arg att hon vägrade hålla tyst om sina misstankar. Det hela slutade i en rättslig process och Kersti dömdes till böter.Heidi Popper berättar om sin anmoder och efterspelet i Släktband.Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

17 Helmi 202524min

Nils Nilsson och kampen för en skola i Lappland

Nils Nilsson och kampen för en skola i Lappland

Nils Lill-Nicke Nilsson från Dalasjö upplät sin gård för undervisning av barn i trakten. Fram till hans död så kämpade han för en skolbyggnad på orten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Undervisning av barn var något bonden och lekmannapredikanten Nils brann för. I Lappland på 1800-talet var det ont om lärare och skolbyggnader så Nils, även kallad Lill-Nicke, upplät sin gård till undervisning. I släktforskaren Helenes släkt sägs det att Nils åkte till Stockholm för att äska pengar till en skolbyggnad men han kom hem sjuk och gick bort snart efter det. Men var det verkligen så att han åkte till Stockholm? Och hur gick det med skolbyggnaden? Helene Engström har försökt att söka svar på sina frågor. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

10 Helmi 202524min

Mysteriet Anders Raivi

Mysteriet Anders Raivi

Anders Raivi är en känd och mytomspunnen figur i Ångermanland. Men vad stämmer egentligen om honom? Det tog släktforskaren Mats Karlsson reda på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Anders Andersson Raivi levde utanför Hoting i Ångermanland på 1700-talet. Släktforskaren Mats Karlsson har hört namnet Anders Raivi sedan han var liten. En dag såg han namnet ”Raivi” i kyrkoboken. Ditskrivet med blyerts bakom hans anfaders namn. Mats ville veta mer. Var Anders Raivi hans anfader? Och vad stämde egentligen om det som skrivits om Raivi tidigare? I Släktband går vi genom om vad som är sant kring den mytomspunne nybyggaren i Tåsjö. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

3 Helmi 202524min

Bestämde Sone begravde sitt barn utan kyrkans medverkan

Bestämde Sone begravde sitt barn utan kyrkans medverkan

Det är 1880-tal och väckelserörelsen har slagit rot i Ekshärad. Sone Jonsson döms för att begravt sin dotter utan kyrkans närvaro. Men han överklagar, och vinner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Värmlänningen Sone Jonsson valde att begrava sin dotter utan att kyrkans präst fick närvara. Familjen Jonsson hade gått med i Missionsförbundet, som så många andra i Sverige i slutet av 1800-talet. Släktforskaren Malin Axelsson berättar historien om Sone och hans övertygelse. Idéhistoriker i programmet är Peter Bennesved. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

27 Tammi 202524min

Matilda – gravid över 20 gånger

Matilda – gravid över 20 gånger

Matilda Mukkavaara ska ha varit gravid 24 gånger i sitt liv. Tillsammans med maken Johan levde hon ett strävsamt men också rikt liv på deras gård i Tornedalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Matilda Mukkavaara levde med sin man Johan i en tornedalsk by med samma namn, Mukkavaara, under 1800- och 1900-talet. Matilda har själv berättat att hon under de barnafödande åren aldrig var tom ett helt år. Släktforskaren Tyra Helena Lindström har fått det till att Matilda måste ha varit gravid 24 gånger. Sex av barnen överlevde till vuxen ålder. I dagens Släktband får vi en inblick i det strävsamma liv som paret Mukkavaara levde på gården där både slitsamt arbete men också stunder av glädje var vanligt. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro

20 Tammi 202524min

Paul Johnson – den äventyrliga bergsingenjören

Paul Johnson – den äventyrliga bergsingenjören

Paul reste och arbetade i USA, Argentina, Norge och Sverige som bergsingenjören runt sekelskiftet 1900. Släktforskaren Magnus fick en stor brevskatt i sin hand och fick in djup inblick i Pauls liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Paul Johnson gör succé som bergsingenjören i början av sekelskiftet 1900. Han reser runt i världen och arbetar. I USA blir han hyllad som ”metallsmältningens messias”. Magnus Cedergren har forskat på sin farmors farfar.Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

13 Tammi 202524min

Håknäsmordet – berättelsen om familjen Mikaelsson

Håknäsmordet – berättelsen om familjen Mikaelsson

En sensommardag 1885 i Västerbottens djupa skogar blir postombudet Lovisa Näslund rånad och mördad. Mördaren är Erik Axel Mikaelsson, en berusad familjefar, desperat efter pengar. Gunnar har forskat om släktens mörka historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gunnar Sjöberg visste bara att familjen hade en ”mörk historia”, som hans far uttryckte det. När Gunnar blev äldre ville han veta mer och började släktforskare. Det visade sig att hans anfader Erik Axel Mikaelsson utförde ett brutalt rånmord i slutet av 1800. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.Källor:Gunnar Sjöberg (2023), Håknäsmördaren på Långholmen : Berättelsen om familjen Mikaelsson, mordet i Håknäs 1885 och fängelsetiden på Långholmen 1886-1911

6 Tammi 202524min

Agnes Öhrns flärdfulla liv

Agnes Öhrns flärdfulla liv

Agnes Öhrn levde ett utsvävande liv med fest och kärlek, men också sorg och smärta. Det skriver hon om i sin lilla röda dagbok som släktforskaren Catarina fick i sin hand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I slutet av sitt liv skriver Agnes Öhrn om sitt liv i en röd liten dagbok. Det är berättelser om fest, glamour, kärlek men också hjärtesorg. Släktforskaren Catarina Carlander hittade dagboken och fick lära känna sina kusiners mormor. Men dagboken var svårtolkad och slarvigt skriven. Och stämde verkligen allt? Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

30 Joulu 202424min

Suosittua kategoriassa Historia

olipa-kerran-otsikko
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
mayday-fi
huijarit
tsunami
mystista
konginkangas
rss-ikiuni
totuus-vai-salaliitto
rouva-diktaattori
sotaa-ja-historiaa-podi
rss-subjektiivinen-todistaja
rss-sattuu-sita-suomessakin
rss-i-dont-like-mondays-2
tiedetta-ja-sirkushuveja-vanhojen-aikojen-podcast
rss-kirkon-ihmeellisimmat-tarinat
rss-outoja-uutisia-pohjois-suomesta
historiaa-suomeksi
apinan-vuosi
romani-podcast