Kontakter över Östersjön
I veckans Släktband kommer det att handla om släktforskning i de gamla svenska besittningarna på andra sidan Östersjön, i det som idag är Tyskland, Polen, Baltikum, och Finland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inom Sveriges Släktförskarförbund finns en grupp forskare som kallar sig G-Gruppen, där G står för Germania. De har byggt upp en omfattande kunskap om forskning i dessa länder, och erbjuder sin hjälp åt andra släktforskare. I programmet interjuas en av G-gruppens bildare Gustav von Gertten, men också en forskare som haft stor nytta av G-gruppens arbete. När Andreas Önnerfors jobbade med sin doktorsavhandling om just kulturella kontakter över Östersjön under 1700-talet, kom han via G-gruppens e-postlista över en dagbok skriven av en svensk emigrant som flyttade till Greifswald, och senare till ön Rügen. Dagboken, som nästan är att betrakta som en självbiografi, hade legat på en fuktig kyrkovind i över 200 år, och den har varit en unik källa till kunskap om livet som emigrant i dåvarande svenska Pommern. Men dagboksförfattaren Jacob Wallenius ger också en känsla av hur det kan vara att långsamt assimileras i en ny kulturmiljö. Missa inte heller Thord Bylunds goda råd om att inte ge upp när det tar emot i släktforskningen!
28 Marras 200429min
Släkthemligheter
De allra flesta släktforskare stöter i sitt forskningsarbete förr eller senare på släkthemligheter. Vissa har medvetet gömts undan, som oäkta barn och självmord. Andra hemligheter har varit dolda för alla, som till exempel det faktum att någon suttit i fängelse. I Släktband träffar vi Kjell Weber, släktforskare från Torslanda som snubblat över två släkthemligheter. En av hans anfäder har suttit på fästning i 10 år för dråp. Kring en annan anfader har det byggts upp en omhuldad släktmyt om hur han efter ett skeppsbrott spolades i land på en drivvedsplanka. Det visade sig vara just- en saga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Namn åt de döda är ett projekt som Sveriges Släktforskarförbund driver. Runt omkring i landet arbetar frivilliga med att ta fram uppgifter om de som dött i Sverige mellan åren 1950- 2003. De här uppgifterna är användbara för släktforskare som söker avlidna släktningar under den här perioden. Gunvor Hjärtström är en av elsjälarna i projektet. Margareta Svahn, chef vid Dialekt- ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, berättar om hur våra förnamn har förändrats genom tiderna. Hon berättar om vilka namn som specifikt ”oäkta barn” fick, om influenser som påverkat namnvalet generellt, vilka som anammade de nya trenderna först och vilken roll prästerna hade vid namnvalen. Från att svenskarna hade ett relativt tunnt förnamnsförråd sker i slutet av 1600- talet en explosion av nya förnamn.
21 Marras 200429min
Kvinnorna i prostitutionsarkiven
Vid andra hälften av 1800-talet fram till början på 1900-talet reglementerade man prostitutionen i storstäderna för att få bukt med spridningen av syfilis. Man öppnade besiktningsbyråer dit de kvinor som kallades måste gå för att undersökas. Man kollade i första hand om de hade sår som tydde på syfilis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Listorna över kvinnorna finns i Poliskammarens i Göteborg, Stockholm och Malmö, arkiv. Poliskammare har funnits i de större städerna i landet, förutom de tre nämnda också i tex Norrköping och Helsingborg. Deras arkiv innhåller en mängd saker som inte bara rör brottsbekämpningen. Det handlar till exempel om fylleriförseelser, men också utskänkningstillstånd, hanteringen av fångar och lösdrivare, offentliga tillställingar och olyckshändelser. Utanför de stora städerna tog länsstyrelsen hand om dessa frågor. Sekretess Efter att ha hört om förra veckans man som dog i syfilis och veckans program om prostituerade kvinnor berättar Ted Roswall, ordförande i Sveriges Släktforskarförbund, vilka sekretessregeler som gäller när man letar i arkiven efter personer. Hitta din släkt Thord Bylund och Kathrine Flyborg guidar oss i konsten att släktforska. Varje vecka delar de med sig av sin kunskap i ämnet.
14 Marras 200429min
Premiär för Släktband i P1
I P1:s nya program visar Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström, som utgör den fasta redaktionen, på släktforskningens alla möjligheter. Såväl erfarna släktforskare som noviser och nyfikna ska få inspiration och kunskap om hur man gör för att komma en person nära genom arkiven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varje vecka ger kunniga släktforskare handfasta råd om hur man går tillväga. Det finns många källor att söka i; dels kyrkböckerna med bland annat husförhörslängder, födelse- och dopböcker och in- och utflyttningsböcker, men också andra källor som kan ge detaljerad information om den person man forskar om - frågan är hur man hittar dem och vilken information man finner. Genom att besöka olika arkiv och visa på olika släktforskningsfynd visar redaktionen hur man kan skapa sig en bild av en person som har varit avliden mycket länge. Efter envist letande kan man till slut klä ett namn med en personlighet och ett historiskt sammanhang. I premiärprogrammet får vi stifta bekantskap med en man som år 1880 avled av syfilis. Han var en 40-årig gift man med barn. I gamla sjukhusjournaler fann Gunilla Nordlund till och med beskrivet vad han sagt på dödsbädden och mycket annat som gör mannen levande. Med hjälp av Anna Lundberg, forskare vid Demografiska databasen i Umeå, tar hon reda på hur han kunde leva tillsammans med sin hustru i många år utan att smitta henne. Vi pratar också med Kent Andersson som leder ett projekt där frivilliga krafter inventerar svenska gravstenar. Det här är till glädje för många släktforskare som söker sina avlidna släktingars gravplats. Och så berättar Malte Sahlgren, kyrkogårdschef i Malmö, om projektet ”Att vandra med dom som vilar”. Här har man tagit hjälp av mobiltelefonen för att kyrkogårdsbesökare lätt ska kunna få veta mer om personer som ligger begravda på Gamla Kyrkogården i Malmö.
7 Marras 200429min
